Effekter på bostadsmarknaden och i samhällsplaneringen

Det andra temat syftar till att få kunskap om vilka effekter som stödet har bidragit till på bostadsmarknaden, i samhällsplaneringen eller inom en annan del av samhället. Temat

innefattar även att få kunskap om vad aktörer anser är hinder med att etablera med investeringsstödet.

Den större kommunen menar att stödet har bidragit till att både små och stora kommuner gör en satsning i att bygga nyproducerade bostäder riktade till äldre. Respondenten ser positivt till att bidraget är styrt till att etablera hyresrätter och menar att hyresrätter är det som den äldre befolkningen både behöver och efterfrågar på bostadsmarknaden.

”Det tror jag man har styrt via bidraget och det tror jag är kanonbra. För jag tror att det är det (hyresrätter) som äldre behöver. För det är det som också är efterfrågan, att kommer man

till kommunen då får man en hyresrätt. Väntar man och väntar då … och sen så när man är 80 bast, då tänker man att man orkar inte längre. Då är man inte så sugen på att köpa. För då tänker barn och anhöriga och jag själv att ”Ska jag ut på den marknaden?” Ne jag är ute efter en hyresrätt. Så det tycker jag är jättebra när jag tittar på det här bidraget. Jag tror det

har effekt faktiskt.”-Den större kommunen

Den mindre kommunen skiljer däremot mot den större kommunens behovsbild av hyresrätter och menar att efterfrågan i kommunen bland äldre invånare, ända upp till 80 år, istället innefattar bostadsrätter med förklaringen att hyresrätter ger alldeles för höga kostnader. I en bostadsrätt, menar respondenten, skulle inflyttaren kunna hålla kostnaderna nere tack vare investering av kapital från en såld villabebyggelse. Däremot beskrev respondenten att den mindre kommunen att det största hindret i att bygga bostäder och äldreboende just nu var bristen på byggbar mark. Attraktiv mark finns men är däremot inte rätt detaljplanelagda.

Den mellanstora kommunen beskriver det ekonomiska bidraget som ett ”väldigt bra

smörjmedel”. Respondenten menar att satsningen från staten bidrar till att äldrebostadsfrågan

blir en prioriterad fråga i kommunens arbete inom flera förvaltningar och ger exempel med att nya detaljplaner produceras snabbare.

”Det är ett väldigt bra smörjmedel som gör att det kanske går fortare då. För det gör ju ingenting om det dyker upp, i vårt fall XX kronor. Det är mycket pengar och det hjälper. Samtidigt är det så att tack vare stöden så kommer frågan upp va? Det blir aktuellt när staten

använda stödet för att jobba vidare projekteringar och sådär. Det kanske inte är per fastigheten men däremot för processens hastighet är det däremot jättebra.” –Den mellanstora

kommunen

Den mellanstora kommunen anger även att investeringsstödet har bidragit till att andra viktiga funktioner inom äldrevården prioriteras, så som tekniklösningar inom äldreboenden och arbetsmiljöfrågor.

”Men investeringsstödet som sådant är ju välkomnat. Det gör ju som sådant att via det här, införa mer tekniklösningar och man kan jobba ännu mer med bostäderna och ha kvalitativa och bra äldreboende som man på ett annat sätt kanske inte hade möjlighet att ha annars. De fyller ju många funktioner. Vet man att de finns, att vi får 5–10 % av investeringen så kanske man också kan ta höjd att jobba för sådana saker som är viktiga för oss, så som arbetsmiljö

och sådär.”- Den mellanstora kommunen

Företagen beskrev hur investeringsstödet har bidragit till att etableringar av bostäder har tillkommit i kommuner där etableringar inte hade tillkommit utan stödet, framförallt då i mindre, avlägsna eller mindre attraktiva kommuner.

”Så är det. Det skulle jag säga. Det är väl också en faktor som är positivt med bidraget. Hade vi inte haft bidraget så tror jag att vi inte hade valt att etablera oss i vissa kommuner, då hade

vi tackat nej. Så är det.”-Företagaren

Företagaren menar att etableringen inte skulle ha genomförts då det inte hade givit tillräcklig lönsamhet men även på grund av bristen på alternativanvändning. Etablerar företaget ett boende i en mindre kommun, där möjligen behovet av särskilda boendeplatser kan vara stort i nuläget, kan det vara svårt att använda fastigheten till annat ändamål om boendet inte längre skulle vara i behov. Företagaren beskrev att alternativanvändningen på fastigheter var större i en regionstad eller storstad, då de städerna har fler underliggande behov på marknaden med t.ex. bostäder. Här diskuterade även den mellanstora kommunen gällande hur

investeringsstödet skulle kunna göra en ytterligare nytta genom att möjligen stödja kommuner enligt fördelningsnyckeln. Investeringsstödet skulle då gå till kommuner med en högre andel äldre, men beskrev även att det skulle kunna vara svårt i praktiken.

Tjänsteman från allmännyttan var även kritisk ur allmännyttans perspektiv på

investeringsstödet och påvisade att investeringsstödet inte gav tillräckliga incitament för att allmännyttan skulle välja att bygga med stödet, då investeringsstödet inte påverkade deras kostnader. Respondenten beskriver att det allmännyttiga bolaget bedrivs på affärsmässiga grunder och har hårda ägardirektiv från kommunen gällande avkastning.

”Vi har alltid försökt att jobba affärsmässigt och så styrs vi ju från kommunen också, vi har ganska hårda ägardirektiv på vad vi ska ge för avkastning och vinst.” - Allmännyttan

Även om tjänstemannen från allmännyttan konstaterade att incitamentet i stort var att hyrorna för hyresgästen blev billigare.

Respondenterna kunde även delge när etablering med investeringsstödet kunde vara tvivelaktig. Företagaren påpekar problematik med att investeringsstödet är begränsad av tilldelat anslag och endast kan lämnas till sökande när, och om, medel finns. Respondenten menar att investeringsstödet saknar en långsiktighet och beskriver att det råder en osäkerhet kring att få bidragsmedel för en etablering, vilket istället bidrar till att etableringar uteblir.

”… Det jag vill säga med andra ord, antigen är det ju bu eller bä. Antigen måste ju jag som fastighetsägare och byggherre veta om till 100 % att okej, följer jag de reglerna som är uppställda för att få bidraget och jag gör det och bidraget finns så att säga så… måste jag ju

känna en trygghet i att jag verkligen få bidraget. Det kan ju inte vara såhär att man är beroende av att… att det finns avsatta budgetpengar.” – Företagaren