5. Diskussion
5.1 Relationen mellan elevers och lärares perspektiv
I stort fanns det samstämmighet mellan lärare och elevers syn på psykisk ohälsa och stress.
Både eleverna och lärarna ansåg att det var många elever drabbade av både psykisk ohälsa och stress på skolan. Synen på skolans resurser skiljde sig delvis åt, men överensstämde i stort, där de flesta elever var kluvna till om skolan gjorde tillräckligt i arbetet mot psykisk ohälsa, och lärarna ansåg att det behövdes göras mer, även om de resurser som fanns var goda. Eleverna var dock mer konkreta i hur skolan kunde förbättra sitt arbete mot psykisk ohälsa, där de flesta uttryckte en önskan om mer personal i elevhälsoteamet, för att öka tillgängligheten. Lärarna å andra sidan var mer osäkra när de diskuterade förbättringsområden inom skolans arbete med psykisk ohälsa.
Gällande ”den goda läraren” och syn på lärarrollen återfanns både i elev- och
lärarintervjuerna skilda synsätt på vad den idealiske läraren är och gör. Som illustrerats i sektion 4.3 gjordes en åtskillnad mellan ”mentorn” och ”utbildaren”, även om ingen lärare är enbart den ena eller andra. Däremot fanns det hos eleverna olika preferenser på vad den gode läraren är. Vissa elever ansåg att en bra lärare är tydlig i vad den vill att eleverna ska uppnå, sätter rimliga och tydliga mål, och stöttar eleverna att nå dessa. Andra elever la ett större fokus på relationsskapandet, att man måste ha förtroende för sin lärare, att läraren ska se en som individ och ta hänsyn till elevernas olika livssituationer.
Även om Tord och Ulf skiljde sig åt på flera sätt i sin syn på lärarrollen, var båda där först och främst för sina elever, och ingen av dem är enbart mentorn eller utbildaren, utan de befinner sig någonstans däremellan. Det centrala som kan lyftas ur resultatet är att den gode
30
läraren tar hänsyn till elevernas olika preferenser, är medveten om både bredden och djupet som lärarrollen innebär, och kan anpassa sig beroende på elevens behov.
5.2 Stress och skolprestationer i ett vidare perspektiv
Alla intervjuade elever beskrev upplevelser av stress och var i stor utsträckning stressade.
Eleverna var stressade över faktorer som att göra bra ifrån sig i skolan, osäker bedömning, hur skolan påverkar deras framtid och föräldrars förväntningar på dem. Stressen påverkade
elevernas psykiska hälsa negativt genom psykosomatiska besvär såsom sömnsvårigheter, nervositet, oro och ångest. Lärarna var medvetna om att elevgruppen i stort var stressad, och arbetade förebyggande för att minska stressen. Båda de intervjuade lärarna var dock överens om att stressens orsaker ibland låg utanför skolans ramar, och var något som var svårt att påverka.
Likt tidigare forskning var många av orsakerna till stress och psykisk ohälsa utanför skolan, såsom föräldrars förväntningar och stress över framtiden. Detta kunde dock ge konsekvenser för elevernas skolprestationer och motivation i skolan. Även om
påverkansfaktorer på elevernas psykiska hälsa och stress ofta verkade utanför skolans väggar, hade lärarna en central roll i arbetet för att minska stressen hos eleverna, även om skolan inte alltid är orsaken till stressen.
Det som förvånade mig mest vid intervjutillfällena var hur stor vikt eleverna la vid relationen mellan utbildningen och framtiden, där en lyckad skolgång sågs som absolut nödvändig för ett gott fortsatt liv, och en misslyckad utbildning sågs som att livet i princip var förstört. Även lärarna diskuterade att utbildningen och skolgången blivit ”hårdare”, speciellt efter LGY 11 och utvecklingen av kursbetyg istället för slutbetyg. Även om det finns data och forskning på att en lyckad utbildning leder till ett godare och hälsosammare liv, så var de negativa konsekvenserna av en misslyckad skolgång allt tydligare.
Även om Folkhälsomyndighetens rapporter (2016, 2018, 2019) samt Bergnéhr & Enell (2010) styrker kopplingen mellan utbildning och god hälsa i vuxen ålder, verkade elevernas bild av detta vara att ”för ett bra liv, måste jag få A i det mesta”. Vissa av de intervjuade eleverna uttryckte att de generellt sätt var nöjda med sina prestationer, men de flesta uttryckte någon form av missnöje, eller tanke om att de kunde göra bättre ifrån sig, och att detta
skapade stress och ångest hos dem.
31
Både Tord och Ulf diskuterade att det var svårt att få eleverna att förstå att även om utbildningen var viktig, skulle de inte bli utbrända. Eleverna tycks hamna i en
konfliktdimension, och dras mellan sina faktiska prestationer i skolan, föräldrars förväntningar och ideal från samhälle, sociala medier och vänkretsen.
5.3 Resultatet i relation till tidigare forskning
I sin helhet speglar resultatet i denna uppsats tidigare forskning. De gemensamma delarna kommer sammanfattas här:
- De kvinnliga eleverna i denna studie hade högre grad av upplevd stress och psykisk ohälsa.
- De kvinnliga eleverna talade mer om egna erfarenheter av psykisk ohälsa, medan de manliga eleverna oftare talade om generella uppfattningar. Detta innebar dock inte att de manliga eleverna inte varit drabbade av psykisk ohälsa.
- Psykosomatiska besvär hade en koppling till stress, om än inte lika tydlig som i Folkhälsomyndighetens årliga rapport.
- Läraren har en central roll för elevernas välmående och en tydlig och givande utbildning.
- Eleverna som deltagit uttryckte att skolan var både en givande och riskfylld miljö.
5.4 Psykisk hälsa ur ett yrkesperspektiv
För blivande såväl som verksamma lärare är psykisk hälsa och ohälsa centralt att ha i åtanken, av flera anledningar. För det första ställer det nya krav på läraren. Oavsett om en gör som Tord och har en tydlig gränsdragning till yrkesrollens uppdrag, eller gör som Ulf och ser sig själv som en mentor och samtalsstöd, är psykisk ohälsa hos elever något en måste förhålla sig till. Det finns som illustrerats i uppsatsen, flera vägar att gå. Särskilt svårt kan dessa vägar vara att ta i början av lärarkarriären, då både Tord och Ulf beskriver hur deras syn och
professionalitet i frågan växt fram genom deras år av erfarenhet.
Dessa krav på läraren kommer göra sig tydliga vilken väg man än tar. Elever som mår dåligt har i högre utsträckning större frånvaro. Hur gör du som lärare, om en elev inte är där, och när den väl är det, har den ångest, psykosomatiska besvär eller andra, viktigare saker att tänka på än dagens lektion? Hur gör du som lärare, om en elev vill vända sig till dig, istället för skolans kurator, eftersom den redan byggt en relation med dig?
Ur ett yrkesperspektiv kanske denna uppsats kommer fram till fler frågor, än svar. Men frågorna kan vara minst lika viktiga som svaren.
32
Referenser
Alvehus, Johan. (2018). Problemformulering. Lund: Studentlitteratur AB.
Bergnéhr, Disa., & Enell, Sofia. (2018). Ungdomars och unga vuxnas levnadsvillkor i Sverige: En kunskapsöversikt med fokus på ojämlikhet. Stockholm.
Bryman, Alan. (2002). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Daleke Grafiska.
Cederborg, Lina. (2004) Elevers uppfattningar om betyg och betygssättning: en enkätundersökning i år 9. Linköping: Department of Sciences of Education.
Folkhälsomyndigheten. (2016). Folkhälsan i Sverige. Stockholm.
Folkhälsomyndigheten. (2018). Skolbarns hälsovanor i Sverige 2017/18. Stockholm.
Folkhälsomyndigheten. (2018). Varför har den psykiska ohälsan ökat bland barn och unga i Sverige? Utvecklingen under perioden 1985–2014. Stockholm.
Folkhälsomyndigheten. (2019). Folkhälsans utveckling – Årsrapport 2019. Stockholm.
Gunnarsson, Karin. (2015). Med önskan om kontroll – Figurationer av hälsa i skolors hälsofrämjande arbete. Stockholm: Stockholm Universitet
Gustafsson, Jan-Erik., Allodi Westling, Mara., Alin Åkerman, Britta., Eriksson, Charli., Eriksson, Lilly., Fischbein, Siv., Granlund, Mats., Gustafsson, Per., Ljungdahl, Sofia., Ogden, Terje., Person, Roland S. (2010). School, Learning and Mental Health: A systematic review.
Stockholm: Hälsoutskottet, Kungliga Vetenskapsakademien.
Göransson, Kerstin. (2007). Man vill ju vara som alla andra: elevers röster om delaktighet och inkludering med fokus på elever med funktionsnedsättning. Stockholm: The National Agency for Special Needs Education and Schools.
Johansson, Agnetha., Brunnberg, Elinor., & Eriksson, Charli. (2007). Adolescent Girls’ and Boys’ Perceptions of Mental Health. Journal of Youth Studies, 183-202.
Linander, Ida. (2018). ”It was like I had to fit into a category”: people with trans experiences navigating access to trans-specific healthcare and health. Umeå: Umeå Universitet
SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
33
SOU 2006:77. Ungdomar, stress och psykisk ohälsa – Analyser och förslag till åtgärder.
Stockholm: Edita Sverige
SOU 2010:77. Pojkars och flickors psykiska hälsa i skolan: En kunskapsöversikt. Stockholm:
Elanders Sverige.
SOU 2010:79. Pojkars och flickors psykiska hälsa i skolan: en kunskapsöversikt. Stockholm:
Elanders Sverige.
Statens medieråd. (2019). Ungar och Medier.
Warne, Maria., Snyder., Kristen., Gillander Gådin, Katja. (2013). Promoting an Equal and Healthy Environment: Swedish Students’ Views of daily Life at School. Qualitative Health Research. 1354-1368.
Wirback, Therese., Moller, Jette., Larsson, Jan-Olov., Galanti, Maria Rosaria., Engstrom, Karin. (2014). Social factors in childhood and risk of depressive symptoms among
adolescents – a longitudinal study in Stockholm, Sweden. International Journal for Equity in Health vol. 13(1).