Metod

3.1 Tillvägagångssätt

Jag har genomfört semistrukturerade, kvalitativa intervjuer. Syftet med uppsatsen är att närmare undersöka, samt höra elevers och lärares röster, uppfattningar och upplevelser av ett givet fenomen därför lämpar sig en kvalitativ ansats väl (Bryman, 2002). Eftersom studien är aktörs-orienterad (Alvehus, 2007) och söker höra individuella aktörers röster, utformades intervjuguiden på ett vis som tillät variation och flexibilitet. Jag sökte fråga efter ett givet tema, psykisk hälsa, men lät ändå intervjuerna styras åt det håll som respondenten ledde de.

Bryman (2002) beskriver intervjuprocessen i en semistrukturerad intervjustudie som

”flexibel” och att den har som mål att återge livsberättelser hos intervjupersonerna (2002 s.301-304,). Av denna anledning varierade intervjuerna alltid något, beroende på de teman som eleverna själva lyfte. Bryman (2002) beskriver dock vikten av en intervjuguide, för att inte tappa det fokus som eftersträvas, men understryker att intervjuguiden inte bör följas helt linjärt varje gång, då detta riskerar att begränsa respondentens svar.

De första intervjuerna var kortare än de sista, och detta beror på att jag under studiens gång fick mer erfarenhet av att hålla i intervjuer, och blev allt bättre på att fånga upp teman som eleverna beskrev som jag sedan frågade mer om. De första intervjuerna var jag tyvärr mer bunden till min förberedda intervjuguide än de senare intervjuerna. Däremot tillkom också i de tidiga intervjuerna teman som jag sedan la ytterligare fokus på under kommande intervjuer, eftersom många av de intervjuade eleverna lyfte liknande saker. Då eleverna la stor vikt vid att ta upp dessa teman, som de ansåg relaterat till psykisk hälsa, verkade det naturligt att fråga mer om dessa i kommande intervjuer. Mitt tillvägagångsätt blev alltså mer induktivt än jag först tänkt mig att det skulle vara, men att låta empirin bana vägen för min studie var också bra, då de teman som majoriteten av eleverna tog upp var faktorer i psykisk hälsa som jag inte var helt beredd på skulle förekomma.

Ett exempel på hur metoden var induktiv var hur mina intervjuer innehöll till en början endast frågor kring psykisk ohälsa, samt elevers syn på utbildning, skola och lärare. Redan under en av de första intervjuerna började eleverna tala om ett tema jag inte helt förutsett, stress, något som alla intervjupersoner uttalade sig om. Jag började därför även ställa frågor kring stress. Detta ledde senare i studien till en omvärdering av den forskning som legat till grund för studien, och perspektiv på stress blev nödvändigt att tas med.

Typen av frågor och dess ordning är också relevant för en god intervjustudie. Eftersom jag sökte höra elevernas bild av det givna fenomenet började jag varje intervju med att be eleven

13

beskriva begreppen psykisk hälsa och ohälsa. Genom att öppna med den frågan kunde elevens definition ibland leda till oförberedda följdfrågor, eller att ordningen för de förberedda teman jag ville fråga mer om stuvades om. Bryman skriver att öppna frågor är goda för kvalitativa studier, då respondenten har mer utrymme att svara (2002).

Då psykisk ohälsa kan vara ett känsligt ämne för de intervjuade var jag försiktig när jag ställde frågor om egna erfarenheter av psykisk ohälsa. Vissa elever talade mer öppet om egna erfarenheter än andra, men oavsett öppenhet så la jag alltid till ”du behöver inte svara, om du inte vill”, när jag ställde frågor som rörde deras egna erfarenheter, eller när följdfrågor uppstod som sökte något specifikt i deras relation med psykisk ohälsa.

Alla intervjuer skedde med en elev per intervju, förutom en, som utfördes i par. Detta berodde på att de två eleverna föredrog att bli intervjuade tillsammans, då det upplevdes som tryggare. Den intervjun tog sig lite annan form än de andra intervjuerna, vilket är naturligt då upplägget för intervjun ändras beroende på antalet intervjupersoner. I denna intervju blev min roll som intervjuare mindre, då eleverna höll konversationer med varandra, frågade varandra, och argumenterade för och emot varandras åsikter. Innehållet i denna intervju avvek inte märkvärt från de enskilda intervjuerna, utan skillnaden var främst att eleverna här diskuterade gemensamma referenser, och kunde fylla i detaljer för varandra.

3.2 Urval

Jag har gjort ett bekvämlighetsurval, som innebär att man utnyttjar det kontaktnät man redan har sen innan, och detta lämpar sig väl när det som söks är generella uppfattningar och upplevelser av ett fenomen, samt när tiden för insamling är kort (Bryman, 2002) Jag

kontaktade via mail en lärare jag sedan tidigare haft kontakt med, och fick tillgång till att träffa och genomföra studien med en av de klasser hen undervisade.

Eleverna i denna klass gick årskurs tre i ett samhällsvetenskapligt program, på en

kommunal skola i en mellanstor stad i centrala Sverige. Totalt intervjuades 12 elever, under 11 intervjutillfällen (två elever intervjuades i par, mer om detta i 3.1). Även om alla elever gick i samma skola och klass, var det inte en helt homogen grupp. Eleverna beskrev alla olika erfarenheter och perspektiv på de frågor jag ställde, och alla hade utrymme att ge sin

personliga tolkning av det tema jag sökte. Av de intervjuade var 6 pojkar och 6 flickor. Alla var 18 år gamla, vilket innebar att det inte behövdes något godkännande från vårdnadshavare utan eleverna kunde själva bestämma om de ville medverka i en intervju.

14

Bryman (2002) beskriver att urvalet inte är lika centralt i en kvalitativ studie som i en kvantitativ studie. Det centrala i en kvalitativ intervjustudie är att lyckas göra en ingående analys av intervjun. En annan aspekt av mitt val av bekvämlighetsurval är den tidsram denna studie är skriven inom. Bryman beskriver målet med en kvalitativ intervjustudie som att söka höra berättelser och perspektiv som är unika hos de personer som intervjuas. Då mitt mål har varit att höra gymnasieungdomars perspektiv, upplevelser och erfarenheter av psykisk hälsa och ohälsa anser jag att urvalet, trots att det skett genom bekvämlighetsurval, varit reliabelt i den mån att alla intervjuade kunnat berätta om det tema jag eftersökt.

Urvalsstrategier har också gjorts internt på deltagargruppen. Även om gruppen kan ses som homogen i den mån att alla deltagare gick i samma klass så blev deltagandet heterogent sett till kön och kulturell bakgrund. Detta val gjordes aktivt, för att få mer spridning och jämförbarhet mellan deltagarna i studien. Då tidigare forskning talat om olikheterna främst mellan könen i psykisk ohälsa, ansåg jag det centralt att få med både kvinnliga och manliga elever i studien.

Vad gäller lärarintervjuerna så valdes dessa lärare till studien baserat på sin kännedom och närhet till elevgruppen, då detta tycktes som en god väg in för att analysera deras o/lika synsätt på det som undersökts samt jämföra lärares och elevers perspektiv. Lärarna var också relativt olika i sin syn på psykisk ohälsa, något som också öppnar för fler analysmöjligheter.

3.3 Material

Materialet som analyserats är de elva intervjuerna med elever och två intervjuer med lärare. Intervjuerna spelades in och transkriberades sedan. Totalt består materialet av 13 intervjuer. Intervjuerna varierade i längd, där den kortaste var runt tolv minuter, och den längsta var 42 minuter. Som tidigare nämnts blev de senare intervjuerna längre än de tidigare.

Detta berodde på att jag lagt till frågor, nya teman hade uppkommit i intervjuerna med eleverna och jag blev under studiens gång mer uppmärksam på teman eleverna lyft, som jag inte förutspått.

De transkriberade intervjuerna sorterades sedan efter de teman som förekommit i de, för att kunna sammanställas och överblickas på ett effektivt sätt. Detta gjordes genom utdrag av transkriberingarna, med färgkodning av de citat som tydligast illustrerade de teman som förekommit. Vissa citat innehöll spår av, eller diskuterade mer än ett tema, och vissa citat kunde innehålla så många som fyra av de teman jag återfunnit eller sökt efter. Mina kategorier jag färgkodade var dessa:

15

- Elevers definitioner upplevelser och syn på psykisk ohälsa - Elevernas syn på talet om psykisk ohälsa

- Elevernas uppfattning om den ökade psykiska ohälsan - Stress

- Psykosomatiska besvär - Skolan som påverkansfaktor

- Övriga faktorer som påverkade psykisk o/hälsa Var och en av dessa kategorier hade en egen färgkodning.

3.4 Tillförlitlighet

Tillförlitligheten i denna uppsats bör vara hög. Även om deltagargruppen är relativt liten, så är detta en kvalitativ studie där deltagarnas egna berättelser kring ett specifikt område det som sökts. Det som söktes har alltså inte varit verifierbara fakta, som oftare söks i kvantitativa studier. Däremot, så kan resultatet inte säga något om hela populationen gymnasieelever i Sverige, då urvalsgruppen är så pass liten. Reliabiliteten av uppsatsens resultat är svår att säga särskilt mycket om, men resultaten i sig bör vara valida.

Trots att urvalsgruppen är liten, är berättelserna sådana som känns igen i ljuset av tidigare forskning. Generaliserbarheten kan därför vara hög, och resultatet kan vara överförbart till andra sociala miljöer än de som beskrivs av deltagarna i denna studie.

3.5 Etiska överväganden

I en studie som denna, där jag suttit ner och diskuterat känsliga frågor med elever under en längre stund, är etiska överväganden mycket viktiga. I samråd med min handledare, och med forskningsetiska principer i åtanke tog jag fram en informations- och samtyckesblankett.

Denna blankett tog jag med första tillfället jag träffade elevgruppen som blev deltagare i studien. I blanketten fanns skriftlig information om studiens syfte, hur deltagarnas information skulle hanteras, hur data lagras, samt information om frivilligt deltagande samt rätten att dra sig ur studien när som helst.

Vid varje intervjutillfälle informerades också deltagarna muntligt om sina rättigheter, att de inte behövde besvara en fråga om de inte ville, samt all information som blanketten innehållit.

Detta gjordes innan intervjun startade, så att deltagarna skulle känna sig så trygga som

16

möjligt. Vid analysarbetet och skrivandet av uppsatsen har deltagarnas namn fingerats, för att ytterligare styrka anonymiteten.

En annan viktig aspekt av etisk karaktär i forskning är forskarens roll. Vid både

intervjutillfälle och vid bearbetning av materialet har jag förhållit mig så pass objektiv och neutral som är möjligt, och tolkat och belyst aspekter av analysmaterialet utifrån de perspektiv jag tagit del av genom tidigare forskning och statistik.

3.6 Metodreflektion

Det finns flera saker som bör och kan reflekteras över, både under och efter en genomförd empiri-insamling. Många av mina reflektioner kring mina intervjuer skedde löpande under intervjuernas gång, vilket var tacksamt då jag kunde bearbeta och förbättra min

intervjumetod. Nackdelen var att jag inte kunde gå tillbaka och genomföra de tidiga intervjuerna igen.