I följande kapitel förs en diskussion om studiens resultat och dess betydelse för främst besöksnäringen. Genom att lyfta resultatet i en diskussion är förhoppningen att presentera relevant kunskap och intressanta synpunkter som kan användas i arbetet mot ett mer tillgängligt resande och samhälle i stort.
Kapitlet är indelat i mindre delar utifrån de områden vi finner mest intressanta att uppmärksamma. Ett avsnitt om självkritik avslutar sedan kapitlet i syfte att presentera ett antal punkter som bör tas hänsyn till.
7.1 Resultatets betydelse
Frågeställningen som studien avser att besvara berör hur personer med rörelsenedsättning uppfattar sina möjligheter att resa inom Sverige. Vidare är syftet med studien att utifrån en kartläggning av förhållandena presentera eventuella förbättringsområden när det kommer till att öka tillgängligheten inom den svenska besöksnäringen. Med det sagt hade vi som forskare vid studiens början en låg kännedom om tillgängligheten i den svenska besöksnäringen och hur det är att resa i Sverige med en rörelsenedsättning. Däremot fanns en förväntan om att studien skulle påvisa vissa bristfälligheter, vilket även blev fallet. Till vilken grad tillgängligheten brister och vilka områden som kräver förbättring hade vi dock inte kunnat förutspå. Resultatet har därmed inte endast bekräftat vår misstanke om en bristfällig besöksnäring, utan även gett oss ökad kunskap om vilka områden som behöver förbättras. Förutom att det för oss varit en viktig ögonöppnare anser vi att studiens fynd bör uppmärksammas av besöksnäringen såväl som andra aktörer i samhället. Vi bedömer nämligen att studien berör ett angeläget ämne som behöver större utrymme i samhället.
Att denna studie kan bidra med viktig kunskap är en övertygelse som stärks i och med det engagemang som visats från externa parter under studiens gång. Dels har många av organisationerna uttryckt intresse för att ta del av det färdigställda resultatet och varit mer än villiga att hjälpa oss att distribuera enkäten. Vidare har
även aktörer inom besöksnäringen hört av sig med önskemål om att få tillgång till vårt resultat. Det är även vår uppfattning att de respondenter som deltagit i undersökningen varit måna om att bidra med relevant och trovärdig information. Det syns inte minst i frågeformulärets öppna frågor där svarsfrekvensen var högre och svaren mer utförliga än vad vi förväntat oss. Förutom att det kompletterar enkätens slutna frågorna med relevant information tyder det på att det finns en vilja att lyfta den problematik som finns inom besöksnäringen.
7.2 Vikten av tillgängligt resande
Tidigare forskning såväl som vår studie visar att resor och fritidsaktiviteter bidrar till välmående och ökad livskvalitet hos de som reser. Det understryker i sin tur vikten av att ge alla människor förutsättningar att kunna ta del av resor på lika villkor.
Förutom att det kan bidra till ökat välmående för en större del av befolkningen skapar det även ett mer inkluderande och socialt hållbart samhälle. Att tillgängliggöra turismprodukter och resmål är vidare inte något som endast berör resenärer utan även något som kan förenkla och förhöja livet för lokalbefolkningen i och omkring de områden som tillgängliggörs. Det kan även nämnas att förbättrad framkomlighet kan underlätta för många fler än för personer med rörelsenedsättningar. Ett exempel är personer med barnvagnar. Tillgänglighet är med andra ord något som berör många människor i samhället då de flesta någon gång under livet är i behov av tillgängliga miljöer eller har sällskap av någon som är det.
Förutom de sociala fördelar som ett mer tillgängligt utbud av turismprodukter kan innebära kan det även finnas ekonomiska fördelar med att investera i ökad tillgänglighet. Trots att vi ser dessa som sekundära i förhållande till de sociala fördelarna kan de nämnas för att förstå vilka effekter tillgänglighetsanpassningar kan ha för besöksnäringen och samhället. Vårt resultat visar nämligen att en övervägande del av respondenterna uttrycker att vill resa mer än de har möjlighet till. Vidare beskriver de att anledningen till att de inte gör det främst beror på brist på tillgänglighet och att det är för omständigt. Ekonomiska skäl nämns som en mindre bidragande orsak. Det i sin tur innebär att personer med en rörelsenedsättning är en
köpkraftig målgrupp som om möjligt vill och kan utveckla ett mer frekvent resande.
Skulle tillgängligheten förbättras skulle därmed fler personer med rörelsenedsättning kunna resa. För verksamheter inom besöksnäringen innebär det att investeringar i förbättrad tillgänglig har goda förutsättningar att ge ett positivt gensvar. Att investeringar i tillgänglighet dessutom ger sociala fördelar kan också leda till ekonomiska fördelar. Detta då välmående destinationer kan behålla sina invånare såväl som attrahera turister och nya invånare som får destinationen att frodas och utvecklas.
7.3 Tillgänglighet i resans olika delar
Vår undersökning visar att det i många fall gjorts ofullständiga tillgänglighetsanpassningar inom både verksamheter och destinationer. Som ett antal respondenter nämnde, och som tidigare forskning stödjer, räcker det inte att tillgängliggöra ett moment i resan om ett annat förhindrar att resan kan genomföras eller nå önskad kvalitet. Med det sagt kan den oro som våra respondenter känner över att resa inom Sverige vara ett resultat av att tillgängligheten inte uppfattas som just konsekvent och tillräcklig. Trots förberedelser kan något oförutsägbart dyka upp som sätter personen i fråga i en utmanande situation. Det är i sin tur något som kan skapa problem och påverka den totala turismupplevelsen negativt.
Resultatet visar att bristande tillgänglighet förekommer inom samtliga typer av verksamheter i besöksnäringen såväl som på allmänna platser som stadskärnor och naturområden. Det innebär att det är en stor risk för en person med en rörelsenedsättning att mötas av hinder under sin resa. Även om en aktör inom besöksnäringen erbjuder tillgängliga produkter kan bristande tillgänglighet i andra delar av resekedjan leda till problem. Exempelvis är ett tillgängligt hotell på en destination till ingen nytta om resan dit inte är tillgänglig. Det är också värt att återigen nämna att framkomligheten på en destinations allmänna platser påverkar den totala reseupplevelsen. Även om besöksnäringens verksamheter investerar i att tillgängliggöra deras utbud behöver kommuner och regioner se till att även stadsplaneringen går i samma tillgängliga linje. En av våra respondenter lyfte
exempelvis att en enstaka trottoarkant för en person som använder rullstol kan vara förödande.
Utifrån vår undersökning har det också framkommit att kunskapen gällande tillgänglighet hos servicepersonal upplevs som låg. Flera respondenter har upplevt diskriminering när de rest inom Sverige. Det är viktigt att påpeka att även om det såklart inte är försvarbart på något sätt att våra respondenter upplevt diskriminering så är det inte enbart ett problem inom besöksnäringen. Besöksnäringen borde rutinmässigt utbilda ny personal vid upplärning om verksamhetens tillgänglighet och hur man behandlar gäster. Vi vill med det hävda att detta i grund och botten är en del av ett större samhällsproblem. Därmed måste den generella samhällssynen på personer med rörelsenedsättning, eller vilken funktionsnedsättning som helst för den delen, förändras först.
För att möjliggöra för en mer konsekvent tillgänglighet krävs både tillgång till kunskap och pengar. Det är nämligen två förutsättningar som behövs för att vidta lämpliga åtgärder. Vidare ser vi att ett ökat samarbete mellan besöksnäringens olika aktörer krävs. Vi ser även stora fördelar med att kommuner, regioner och myndigheter på nationell nivå ingår i samarbetet. Även om det i många delar av landet redan pågår samarbeten och projekt för att öka tillgängligheten visar vårt resultat att tillgänglighet inte prioriteras i den grad den bör. Det är i sin tur problematiskt då det krävs ett gemensamt engagemang för att skapa tillgängliga destinationer som genererar positiva helhetsupplevelser för personer med en rörelsenedsättning.
7.4 Tillgång till tillförlitlig information
Tillgång till tillförlitlig information är ett av de områden som uppmärksammats som bristfälliga vid resor inom Sverige. Majoriteten av respondenterna upplever som tidigare nämnt en oro att resmålet inte ska leva upp till nödvändig tillgänglighetsnivå. Förutom att det kan vara en effekt av inkonsekvent och bristande tillgänglighet kan det också vara en följd av bristande information. Med det sagt
betonas i en av enkätens öppna frågor att bristande information lett till att de valt att avstå en resa. Vidare framkommer att många respondenter föredrar att åka till en plats där de själva eller någon bekant varit på. Det tyder i sin tur på att det finns en misstro till att andra platser kan tillgodose behoven. Det är också något som kan vara en konsekvens av brist på information om platsens tillgänglighet.
Vi vill med det sagt hävda att tydligare information om tillgänglighet kan öka möjligheterna för turister med en rörelsenedsättning att våga upptäcka nya resmål i Sverige. Det kan dessutom minska risken att resmål väljs bort på grund av otydlig eller avsaknad av information. Tillgång till mer lättåtkomlig och tydlig information kan dessutom underlätta processen att välja och anordna en resa, vilket kan skapa en mer positiv helhetsupplevelse av resan. Det är därför viktigt att säkerställa att den information som kommuniceras är tillförlitlig, särskilt eftersom en majoritet av respondenterna beskriver en oro över resmålets tillgänglighetsnivå. Det är också viktigt eftersom felaktig information kan ha stora konsekvenser för personer som är i behov av att vissa saker fungerar.
Vårt resultat indikerar på att personer med rörelsenedsättning främst söker information om tillgänglighet direkt från destinationerna och företagen, både via deras egna hemsidor samt via mejl- och telefonkontakt. Även om vi inte kan påvisa följande är vår uppfattning att det inte är lika vanligt hos personer utan en rörelsenedsättning att i lika hög grad ringa och mejla företagen i fråga. Det indikerar i sin tur på att den information som finns att tillgå på annat håll är så pass bristande att det krävs en direktkontakt med företagen. Det kan i sin tur vara både tid- och kunskapskrävande för både resenär och företag. Vid sådana situationer är det dessutom viktigt att arbetsgivare kan säkerställa att personalen har god kännedom om verksamhetens tillgänglighet. Finns inte det riskerar informationen som ges ut att vara inkonsekvent och felaktig.
Något vi upplever som oroväckande är att det i resultatet framkommer att restaurangguider använder symboler för “Hipstertätt”, “Musik” eller “Vego”, istället
kunskapen om att respondenterna upplever det som svårt att hitta information tyder det nämligen på att tillgänglighet inte är något som verksamheter väljer att framhäva i sin marknadsföring. Slutligen anser vi därför att tillgänglighet bör vara en självklar del av det som verksamheter kommunicerar ut. Likaväl som öppettider och utbud förmedlas bör information om verksamhetens tillgänglighet lyftas i högre grad. Det är då viktigt att förstå vilken information som är relevant. Det bör också nämnas att det är bättre med för mycket än för lite information. Ju mer detaljerad beskrivning, desto större chans har resenären att själv avgöra om platsen möter dennes behov.
7.5 Besöksnäringens förutsättningar
Att tillgängligheten uppfattas som bristfällig inom besöksnäringen kan till viss del bero på en osäkerhet från turismaktörernas sida att inte kunna leva upp till den tillgänglighetsnivå som efterfrågas. Olika typer och grader av funktionsnedsättningar kräver nämligen olika anpassningar, vilket gör det svårt att möta allas behov. För att vara på den säkra sidan kan det därmed vara en enkel utväg för företag att helt enkelt bortse från att nämna huruvida tillgängligheten faktiskt är.
Här ser vi ett stort problem då det avstannar utvecklingen mot en mer tillgänglig besöksnäring.
Något som kan möjliggöra för fler att våga satsa på tillgänglighetsanpassningar är att skapa tydliga riktlinjer för aktörer inom besöksnäringen. Det kan innefatta att med hjälp av sakkunniga i området anpassa verksamheter efter deras unika förutsättningar. Det kan nämligen vara svårt för företaget att på egen hand tillgänglighetsinventera sin verksamhet och sitt erbjudande, och därmed kan konsultföretag underlätta processen. Om anpassningarna därefter följs upp och kontrolleras kan företag kvalitetssäkra sin verksamhet. Möjligtvis bör även en enhetlig certifiering införas för företag som möter vissa bestämda standarder. Det är något som vi anser kan skapa trygghet för både företaget och resenären i fråga.
Vi vill med detta sagt poängtera att ansvaret för att tillgängliggöra turism inte enbart ligger på det enskilda företagets axlar. Som tidigare nämnt ser vi nämligen att även
statliga institutioner i samverkan med enskilda företagare, behöver vidta åtgärder för att säkerställa en grundläggande tillgänglighet. Vi vill dessutom betona att vi har förståelse för att det finns stora utmaningar med att anpassa allt till alla. Det är både kostsamt, tidskrävande och kräver kunskap. Däremot ser vi att om aktörer från början gör rätt, framförallt vid nyetableringar, kan många problem förhindras. Om verksamheter i linje med universell utformning skulle tillgänglighetsanpassa ordentligt från början kan de kunna undvika kostsamma och tidskrävande processer som anpassningar kräver.
7.6 Självkritik mot studien
Att kartlägga uppfattningar om tillgängligheten i den svenska besöksnäringen är ett brett syfte att basera sin studie på eftersom besöksnäringen består av många komponenter. De tjänster och upplevelser som besöksnäringen producerar är dessutom komplexa och kan uppfattas på olika sätt av olika personer. Våra respondenter, precis som alla människor, har sina egna referensramar, vilket kan ge en mångfacetterad bild av samma fenomen. För oss som forskare kan det göra det svårt att förhålla sig positivistiskt till studien. Det är nämligen svårt att utifrån individuella uppfattningar och erfarenheter mäta och avgöra vad som är den absoluta sanningen. Vi vill dock påpeka att studien trots detta lyckats hitta mönster som gör att vissa slutsatser kan dras gällande hur personer med rörelsenedsättningar uppfattar sina möjligheter att resa. Det påverkar med andra ord inte uppsatsens relevans utan innebär endast att du som tar del av resultatet är medveten om att uppfattningar är personliga och föränderliga.
Ytterligare något som bör uppmärksammas är att studiens breda syfte och frågeställning medför att den teori som ska skapa förståelse och prövas behöver beröra en mängd olika områden. Det gör i sin tur att det med studiens omfattning och tidsbegränsning inte är möjligt att fördjupa sig i varje enskilt område. Ett problem som det ger upphov till är att studien inte i lika hög grad kan lyfta fram olika teorier och nyanser av samma område, vilket kan påverka teorins trovärdighet.
Dock har vi varit kritiska i val av forskningspublikationer och litteratur för att vår
studie trots detta ska presentera relevant och tillförlitlig information. Vidare kan nämnas att vi ser vår forskningsfråga och vårt syfte som lämplig trots att det medför ett mer övergripande än detaljerat forskningsresultat. Vi anser att det behövdes en kartläggning av forskningsområdet för att kunna identifiera vilka områden som kräver mer ingående forskning.
Gällande genomförandet och resultatet bör återigen nämnas att det finns svårigheter i att mäta människors uppfattningar. Det är dessutom något som försvåras när uppfattningarna till stor del gäller tidigare erfarenheter. Våra respondenter ombads svara på frågor som krävde att de behövde tänka tillbaka på reseupplevelser de haft genom åren. Respondenterna kan med det sagt ha baserat sina svar på en specifik resa som gjordes för flera år sedan eller på en samlad bild av vad de upplevt vid resor över en viss tid. Det innebär att studien nödvändigtvis inte visar en nulägesrapport över hur besöksnäringen ser ut. Däremot framgår att de flesta respondenter reser regelbundet, vilket tyder på att de med hög sannolikhet baserar sina svar på nyligen upplevda händelser.