8. Slutsats
8.2 Vidare forskning
Resultatet i vår studie tyder på att det finns ett stort behov av att öka kunskapen om ämnet tillgänglighet. Trots att vi anser att den kartläggning som presenterats i studien är viktig för besöksnäringen krävs ytterligare forskning för att fylla det kunskapsgap som finns. Detta anser vi inte minst på grund av att vår studie påvisar att många områden behöver tillgängliggöras för att uppnå ett jämlikt och socialt hållbart samhälle.
Ett förslag på vidare forskning är att undersöka förutsättningar och uppfattningar som finns i både besöksnäringen och inom statliga institutioner när det kommer till arbetet med tillgänglighet. Utan rätt förutsättningar kan det vara svårt att initiera förändring, vilket gör det viktigt att uppmärksamma vad besöksnäringen behöver för att kunna investera i tillgänglighetsarbete. Vidare kan undersökas hur den privata och offentliga sektorn ska gå tillväga i arbetet med tillgänglighet. Detta kan i sin tur studeras genom en fallstudie på företag och organisationer som är framstående i området. Det går även att undersöka genom en studie om hur tillgänglighet kan möjliggöras genom samverkan och fördelning av ansvar mellan olika aktörer.
Det går också att fördjupa sig mer i resenärens perspektiv. En mer ingående studie med en större mängd kvalitativ data kan exempelvis göras om de olika barriärer som personer med rörelsenedsättningar möter innan, under och efter sin resa. Det kan i sin tur identifiera mer specifika problem och lösningar som präglar besöksnäringen.
Ett förslag kan också vara att koncentrera sig på ett mindre område (exempelvis
informationssökande, transportmedel etc.) för att på så vis kunna hitta mer konkreta exempel på förbättringsmöjligheter. Vidare är tillgänglighet något som inte endast berör personer med rörelsenedsättning. Som framkommit i studien finns många olika typer av funktionsnedsättningar, vilka kräver olika typer av tillgänglighetsanpassningar. Att därför studera tillgänglighet utifrån vilka behov olika typer av funktionsnedsättningar innebär anser vi är relevant för att verkligen kunna möjliggöra turism för alla.
Referenslista
Akdu, U. & Akdu, S. (2020). Accessible tourism: an inseparable part of sustainable tourism. I: Sharma, A., Pulido-Fernández, J. I., Hassan, A. (red.) (2020). Sustainable destination branding and marketing: strategies for tourism development. 117-130.
doi:10.1079/9781786394286.0117.
Ambrose, I. (2012). European Policies for Accessible Tourism. I: Buhalis, D., Darcy, S. & Ambrose, I. (red.) (2012). Best practice in accessible tourism: inclusion, disability, ageing population and tourism. Tonawanda, NY: Channel View Publications.
Björk, P. (2018). Tourist experience value: Tourist experience and satisfaction. I:
Prebensen, N.K., Chen, J.S. & Uysal, M. (red.) (2018). Creating experience value in tourism. Second edition. Wallingford, Oxfordshire, UK: CABI.
Bolin, M. (2019). Funktionsnedsättning eller funktionsvariation? Vad får man säga? 22 februari. SVT Halland. Tillgänglig:
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/halland/funktionnedsattning-eller-funktionsvariation-vad-far-man-saga [Hämtad 2020-11-18].
Bowtell, J. (2015). Assessing the value and market attractiveness of the accessible tourism industry in Europe: a focus on major travel and leisure companies. Journal of Tourism Futures. 1(3), 203-222. doi:10.1108/ JTF-03-2015-0012.
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. Tredje upplagan. Stockholm:
Liber.
Bryman, A. & Bell, E. (2017). Företagsekonomiska forskningsmetoder. Tredje upplagan. Stockholm: Liber.
Buchanan, E. A. & Hvizdak, E. E. (2009) ‘Online Survey Tools: Ethical and Methodological Concerns of Human Research Ethics Committees’. Journal of Empirical Research on Human Research Ethics. 4(2), 37–48.
doi:10.1525/jer.2009.4.2.37.
Burnett, J. J. & Baker, H. B. (2001). ‘Assessing the Travel-Related Behaviors of the Mobility-Disabled Consumer’. Journal of Travel Research. 40(1), 4–11.
doi:10.1177/004728750104000102.
Card, J-A., Cole, S-T., & Humphrey, H. (2006). A comparison of the Accessibility and Attitudinal Barriers Model: Travel providers and travelers with physical disabilities. Asia Pacific Journal of Tourism Research. 11(2), 161-175.
doi:10.1080/10941660600727566.
Centers for Disease Control and Prevention. (2020). Disability and Health Overview. Tillgänglig:
https://www.cdc.gov/ncbddd/disabilityandhealth/disability.html [Hämtad: 2020-11-19].
Chikuta, O., du Plessis, E. & Saayman, M. (2019). Accessibility Expectations of Tourists with Disabilities in National Parks. Tourism Planning & Development.
16(1), 75-92. doi:10.1080/21568316.2018.1447509.
Coelho, M.d.F., Gosling, M.d.S. & Almeida, A.S.A.d. (2018). Tourism experiences: Core processes of memorable trips. Journal of Hospitality and Tourism Management. 37, 11–22. doi:10.1016/j.jhtm.2018.08.004.
Crompton, J.L. (1979). Motivations for pleasure vacation. Annals of tourism research. 6(4), 408-424. doi:10.1016/0160-7383(79)90004-5.
Darcy, S. & Dickson, T. J. (2009). A Whole-of-Life Approach to Tourism:
The Case for Accessible Tourism Experiences. Journal of Hospitality and Tourism Management. 16(1), 32–44. doi:10.1375/jhtm.16.1.32.
Darcy, S. (2010). Inherent complexity: Disability, Accessible Tourism and Accommodation Information Preferences. Tourism Management. 31(6), 816-826.
doi:10.1016/j.tourman.2009.08.010.
Darcy, S. & Buhalis., D. (2011a). Introduction: From Disabled Tourists to Accessible Tourism. I: Buhalis, D. & Darcy, S. (red.) (2011). Accessible tourism:
concepts and issues. Bristol, UK: Channel View Publications.
Darcy, S. & Buhalis., D. (2011b). Conceptualising Disability. I: Buhalis, D. &
Darcy, S. (red.) (2011). Accessible tourism: concepts and issues. Bristol, UK:
Channel View Publications.
Darcy, S. & Pegg, S. (2011). Towards Strategic Intent: Perceptions of disability service provision amongst hotel accommodation managers. International Journal of Hospitality Management. 30(2), 468–476. doi:10.1016/j.ijhm.2010.09.009.
Darcy, S., McKercher, B. & Schweinsberg, S. (2020). From tourism and disability to accessible tourism: a perspective article. Tourism Review. 75(1), 140-144.
doi:10.1108/TR-07-2019-0323.
Decrop, A. (2010). Destination choice sets - An inductive longitudinal approach.
Annals of Tourism Research. 37(1), 93–115. doi:10.1016/j.annals.2009.08.002.
Denscombe, M. (2018). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. (Fjärde upplagan). Lund: Studentlitteratur.
Delaktighet Handlingskraft Rörelsefrihet [DHR]. (2018). Remissvar avseende betänkandet Ett land att besöka. En samlad politik för hållbar turism och växande besöksnäring (SOU 2017:95) N2017/07438/FF. Stockholm.
Diskrimineringsombudsmannen [DO]. (2020a). Om DO. Tillgänglig:
https://www.do.se/om-do/ [Hämtad: 2020-12-09].
Diskrimineringsombudsmannen [DO]. (2020b). Vad gör DO? Tillgänglig:
https://www.do.se/om-do/vad-gor-do/ [Hämtad: 2020-12-09].
Diskrimineringsombudsmannen [DO]. (2020c). Bristande tillgänglighet är
diskriminering. Tillgänglig: https://www.do.se/globalassets/stodmaterial/stod-faktablad-bristande-tillganglighe t.pdf [Hämtad: 2020-11-16].
Domínguez, T., Fraiz, J. A. & Alén, E. (2013). Economic profitability of accessible tourism for the tourism sector in Spain. Tourism Economics. 19(6), 1385-1399.
doi:10.5367/te.2013.0246.
Eichhorn, V. & Buhalis, D. (2011). Accessibility: A Key Objective for the Tourism Industry. I: Buhalis, D. & Darcy, S. (red.) (2011). Accessible tourism: concepts and issues. Bristol, UK: Channel View Publications.
European Commission. (2014). Economic Impact on Travel Patterns of Accessible Tourism in Europe – Final Report. DG Enterprise and Industry.
European Network for Accessible Tourism [ENAT]. (u.å). What is "Accessible Tourism"? Tillgänglig: https://www.accessibletourism.org/?i=enat.en.faq.744 [Hämtad: 2020-12-02].
Fodness, D. & Murray, B. (1997). Tourist information search. Annals of Tourism Research. 24(3), 503-523. doi:10.1016/S0160-7383(97)00009-1.
Gilson, S. F. & Depoy, E. (2000). Multiculturalism and Disability: A critical perspective. Disability & Society. 15(2), 207-218. doi:10.1080/09687590025630.
Goodall, B., Pottinger, G., Dixon, T. & Russell, H. (2004). Heritage property, tourism and the UK Disability Discrimination Act. Property Management. 22(5), 345-357. doi:10.1108/02637470410570734.
Goossens, C. (2000). Tourism information and pleasure motivation. Annals of
Gursoy, D. & Umbreit, W.T. (2004). Tourist information search behavior: Cross-cultural comparison of Europeanunion member states. Hospitality Management.
23, 55–70. doi: 10.1016/j.ijhm.2003.07.004.
Haegele, J. A. & Hodge, S. (2016). Disability Discourse: Overview and Critiques of the Medical and Social Models. Quest. 68(2), 193-206.
doi:10.1080/00336297.2016.1143849.
Holloway, J.C. & Humphreys, C. (2016). The business of tourism. (Tionde upplagan). Harlow: Pearson.
Horner, S. & Swarbrooke, J. (2016). Consumer behaviour in tourism. (Tredje upplagan). London: Routledge.
Hyde, K.F. (2009). Tourist information search. I: Kozak, M. & Decrop, Alain.
(red.) (2009). Handbook of tourist behavior: Theory & practice. New York:
Routledge.
Israeli, A. A. (2002). A Preliminary Investigation of the Importance of Site Accessibility Factors for Disabled Tourists. Journal of Travel Research. 41(1), 101-104. doi:10.1177/004728750204100114.
Israeli, Y. & Mansfeld, Y. (2003). Transportation accessibility to and within tourist attractions in the Old City of Jerusalem. Tourism Geographies. 5(4), 461- 481.
doi:10.1080/1461668032000129173.
Iwarsson, S. & Ståhl, A. (2003). Accessibility, usability and universal design - positioning and definition of concepts describing person-environment
relationships. Disability and rehabilitation. 25(2), 57-66.
doi:10.1080/0963828021000007969.
Jamaludin, M. & Kadir, S. A. (2012). Accessibility in Buildings of Tourist
Attraction: A case studies comparison. Procedia - Social and Behavioral Sciences.
35, 97-104. doi:10.1016/j.sbspro.2012.02.067.
Kamfjord, G. (2002). Turism & affärsresande: Nya idéer och strategier.
Stockholm: Sellin & partner.
Kays, K., Gathercoal, K. & Buhrow, W. (2012). Does survey format influence self-disclosure on sensitive question items? Computers in Human Behavior. 28(1), 251-256. doi:10.1016/j.chb.2011.09.007.
Kim, J., Kim, J., Kim, Y., Han, A. & Cong Nguyen, M. (2021). The contribution of physical and social activity participation to social support and happiness among people with physical disabilities. Disability and Health Journal. 1-7. doi:
10.1016/j.dhjo.2020.100974.
Krpata, R. (2012). Accessible Public Transport: Vienna City Tourism. I: Buhalis, D., Darcy, S.. & Ambrose, I. (red.) (2012). Best practice in accessible tourism:
inclusion, disability, ageing population and tourism. Tonawanda, NY: Channel View Publications.
Larsen, S. (2007). Aspects of a Psychology of the Tourist Experience.
Scandinavian Journal of Hospitality and Tourism. 7(1), 7-18.
doi:10.1080/15022250701226014.
Lee-Ross, D. (2001). Understanding the role of the service encounter in tourism, hospitality and leisure services. I: Kandampully, J., Mok, C. & Sparks, B.A. (red.) (2001). Service quality management in hospitality, tourism, and leisure. New York: Haworth Hospitality Press.
Lyu, S. O. (2017). Which accessible travel products are people with disabilities willing to pay more? A choice experiment. Tourism Management. 59, 404-412.
doi:10.1016/j.tourman.2016.09.002.
Lwoga, N. B. & Mapunda, B. B. (2017). Challenges Facing Accessible Tourism in Cultural Heritage Sites: The Case of Village Museum in Tanzania. Journal of tourism – Studies and research in tourism. 0(24), 45-54.
Mathieson, A. & Wall, G. (1982). Tourism: economic, physical and social impacts.
London: Longman.
Mayordomo-Martínez, D., Sánchez-Aarnoutse, J.-C., Carrillo-de-Gea, J. M., García-Berná, J. A., Fernández-Alemán, J. L., & García-Mateos, G. (2019). Design and Development of a Mobile App for Accessible Beach Tourism Information for People with Disabilities. International Journal of Environmental Research and Public Health. 16(12), 1-16. doi:10.3390/ijerph16122131.
McAvoy, L., Holman, T., Goldenberg, M. & Klenosky, D. (2006). Wilderness and Persons with Disabilities: Transferring the Benefits to Everyday Life. International Journal of Wilderness. 12(2), 23-35.
McKercher, B. & Darcy, S. (2018). Re-conceptualizing barriers to travel by people with disabilities. Tourism Management Perspectives. 26, 59–66.
doi:10.1016/j.tmp.2018.01.003.
Michopoulou, E., Darcy, S., Ambrose, I. & Buhalis, D. (2015). Accessible tourism futures: the world we dream to live in and the opportunities we hope to have.
Journal of tourism futures. 1(3), 179-188. doi:10.1108/JTF-08-2015-0043.
Morgan, M. & Watson, P. (2009). Unlocking the shared experience: Challenges of consumer experience research. I: Kozak, M. & Decrop, Alain. (red.) (2009).
Handbook of tourist behavior: theory & practice. New York: Routledge.
Munar, A.M. & Jacobsen, J.Kr.S. (2014). Motivations for sharing tourism experiences through social media. Tourism Management. 43, 46-54.
doi:10.1016/j.tourman.2014.01.012.
Myndigheten för delaktighet [MFD]. (2015). Riktlinjer för tillgänglighet - Riv hindren. Serie A 2015:5.
Myndigheten för delaktighet [MFD]. (2018). Bristande tillgänglighet – Resultat från Rivkraft 21. Nummer 2018:18. Tillgänglig:
https://www.mfd.se/contentassets/468854851b2048ccb303dd7c9c410b65/rivkraft-21--bristande-tillganglighet.
Myndigheten för delaktighet [MFD]. (2020). Statistik om personer med funktionsned-sättning. Tillgänglig:
https://www.mfd.se/resultat-och- uppfoljning/kunskapsunderlag/funktionshinderspolitikens-utveckling/statistik-om-personer-med-funktionsnedsattning/ [Hämtad: 2020-11-18].
Naidoo, P., Ramseook-Munhurrun, P. & Seegoolam, P. (2011). An assessment of visitor satisfaction with nature-based tourism attractions. International Journal of Management and marketing research. 4(1), 87-98.
Nationalencyklopedin (u.å). Tillgänglighet. Tillgänglig:
https://www-ne-se.proxy.lnu.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/tillgänglighet [Hämtad: 2020-11-17].
Neal, J.D., Sirgy, M.J. & Uysal, M. (1999). The Role of Satisfaction with Leisure Travel/Tourism Services and Experience in Satisfaction with Leisure Life and Overall Life. Journal of Business Research. 44(3), 153–163. doi:10.1016/S0148-2963(97)00197-5.
Nicolaisen, J., Blichfeldt, B. S. & Sonnenschein, F. (2012). Medical and social models of disability: a tourism providers' perspective. World Leisure Journal.
54(3), 201-214. doi:10.1080/04419057.2012.70245.
Oliver, R.L. (1980). A Cognitive Model of the Antecedents and Consequences of Satisfaction Decision. Journal of Marketing Research. 17, 460-469.
doi:10.1177/002224378001700405.
Oliver, M. (2013). The social model of disability: thirty years on. Disability &
Society. 28(7), 1024-1026. doi:10.1080/09687599.2013.818773.
Olya, H. G. T., Gazi, Z. A., Aksal, F. A. & Altinay (2018). Behavioral intentions of disabled tourists for the use of peer-to-peer accommodations An application of fsQCA. International Journal of Contemporary Hospitality Management. 30(1), 436-454. doi:10.1108/IJCHM-08-2016-0471.
Page, S. & Connell, J. (2020). Tourism: a modern synthesis. (Femte upplagan.) New York: Routledge.
Park, Y. S., Konge, L. & Artino, A. R. (2020). The Positivism Paradigm of Research. Academic Medicine. 95(5), 690-694.
doi:10.1097/ACM.0000000000003093.
Prebensen, N.K., Chen, J.S. & Uysal, M (2014). Co-creation of Tourist Experience: Scope, Definition and Structure. I: Prebensen, N.K., Chen, J.S. &
Uysal, M. (red.) (2014). Creating experience value in tourism. [Elektronisk resurs].
Wallingford: CABI.
Ray, N-M., & Ryder, M-E. (2003). “Ebilities” tourism: An exploratory discussion of the travel needs and motivations of the mobility-disabled. Tourism Management.
24(1), 57-72. doi:10.1016/S0261-5177(02)00037-7.
Regeringskansliet (2008). Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och fakultativt protokoll. (SÖ 2008:26). Stockholm.
Utrikesdepartementet. Tillgänglig:
https://www.regeringen.se/4ae1cb/globalassets/regeringen/dokument/socialdeparte
mentet/funktionshinder/konvention-om-rattigheter-for-personer-med-funktionsnedsattning.pdf
Rice, P. (2006). Universal Management: A Proposal to Change the Direction of Accessibility Management in the Australian Tourism Industry to Create Benefits for All Australians and Visitors to Australia. Review of Disability Studies: An International Journal. 2(2). uri: http://hdl.handle.net/10125/58262.
Riksdagen. (u.å.a). Bristande tillgänglighet som en form av diskriminering m.m.
Tillgänglig:
Shi, L., Cole, S. & Chancellor, C. (2012). Understanding leisure travel motivations of travelers with acquired mobility impairments. Tourism Management. 33(1), 228-231. doi:10.1016/j.tourman.2011.02.007.
Small, J. & Darcy. S. (2011). I: Buhalis, D., & Darcy, S. (red.) (2011). Accessible tourism: concepts and issues. Bristol, UK: Channel View Publications.
Small, J., Darcy, S. & Packer, T. (2012). The embodied tourist experiences of people with vision impairment: Management implications beyond the visual gaze.
Tourism Management. 33(4), 941-950. doi:10.1016/j.tourman.2011.09.015.
Smed, K.M. (2012). Identity in tourist motivation and the dynamics of meaning. I:
Sharpley, R. & Stone, P.R. (red.) (2012). Contemporary tourist experience:
concepts and consequences. London: Routledge.
Smith, R.W. (1987). Leisure of disabled tourists: Barriers to Participation. Annals of Tourism Research. 14(3), 376-389. doi:10.1016/0160-7383(87)90109-5.
Smith, S.L.J. (2017). Practical tourism research. (Andra upplagan.) Wallingford, Oxfordshire: CABI.
Statistiska centralbyrån [SCB]. (2020). Statistik om personer med
funktionsnedsättning, tabeller 2018-2019. Tillgänglig: https://www.scb.se/hitta-
statistik/statistik-efter-
amne/levnadsforhallanden/levnadsforhallanden/undersokningarna-av- levnadsforhallanden-ulf-silc/pong/tabell-och-diagram/statistik-om-personer-med-funktionsnedsattning/tabeller-20182019/ [Hämtad: 2020-11-28].
Stilling Blichfeldt, B. & Nicolaisen, J. (2011). Disabled travel: not easy, but doable, Current Issues in Tourism. 14(1), 79-102.
doi:10.1080/13683500903370159.
Suen, S.L., & Mitchell, C.G.B. (2000). Accessible Transportation and Mobility.
Transportation in the New Millennium: State of the Art and Future Directions.
Perspectives from Transportation Research Board Standing Committees.
Tillgänglig: http://onlinepubs.trb.org/onlinepubs/millennium/00001.pdf.
Trafikanalys (2018). Resvanor och funktionsnedsättningar – statistik ur resvaneundersökningen. Ansvarig utgivare: Brita Saxton. Tillgänglig:
https://www.trafa.se/globalassets/rapporter/2018/rapport-2018_16-resvanor-och-funktionsnedsattningar-statistik-ur-resvaneundersokningen.pdf.
Utredningen Sveriges besöksnäring (2017). Ett land att besöka - En samlad politik för hållbar turism och växande besöksnäring. (SOU 2017:95). Stockholm:
Näringsdepartementet.
Vila, T-D., González, E-A. & Darcy, S. (2019) Accessible tourism online
resources: a Northern European perspective. Scandinavian Journal of Hospitality and Tourism. 19(2), 140-156. doi:10.1080/15022250.2018.1478325.
Wang, Y. (2011). Ageing Travel Market and Accessibility Requirements. I:
Buhalis, D. & Darcy, S. (red.). Accessible tourism: concepts and issues. Bristol, UK: Channel View Publications.
World Health Organization. (2011). World Report on Disability. ISBN:
9789241564182 Tillgänglig:
https://www.who.int/publications/i/item/9789241564182 [Hämtad: 2020-11-17].
World Health Organization. (2020). International Day of Persons with Disabilities.
Tillgänglig: https://www.who.int/news-room/events/detail/2020/12/03/default-calendar/international-day-of-persons-with-disabilities [Hämtad: 2020-11-16].
Wolf, E. (2003). Turism som upplevelseprojekt eller konsten att välja rätt resmål.
I: Larsson, M. (red.) (2003). Svensk turismforskning: en tvärvetenskaplig antologi om turister, turistdestinationer och turistorganisationer. Östersund: European Tourism Research Institute (ETOUR).
World Tourism Organization. (2001). Global code for ethics in tourism.
Tillgänglig:
https://webunwto.s3.eu-west-1.amazonaws.com/imported_images/37802/gcetbrochureglobalcodeen.pdf.
World Tourism Organization. (2013). Recommendations on Accessible Tourism.
Tillgänglig: https://www.e-unwto.org/doi/epdf/10.18111/9789284415984.
World Tourism Organization. (2016). Manual on Accessible Tourism for All:
Principles, Tools and Best Practices – Module I: Accessible Tourism – Definition and Context. UNWTO. Madrid.
World Travel & Tourism Council. (2020). Travel & Tourism - Global Economic Impact. Tillgänglig: https://wttc.org/Research/Economic-Impact [Hämtad: 2020-11-16].
Yau, M, K-S,. McKercher, B & Packer, T.L. (2004). Traveling with a disability:
More than an Access Issue. Annals of Tourism Research. 31(4), 946–960.
doi:10.1016/j.annals.2004.03.007.
Zhang, Y. & Cole, S. T. (2016). Dimensions of lodging guest satisfaction among guests with mobility challenges: A mixed-method analysis of web-based texts.
Tourism Management. 53, 13-27. doi:10.1016/j.tourman.2015.09.001.
Åsberg, R. (2001). Det finns inga kvalitativa metoder – och inga kvantitativa heller för den delen. Pedagogisk Forskning i Sverige. 4, 270–292. issn 1401-6788
Bilagor
Bilaga 1: Svarsformulär för enkätundersökning
Text som publicerades i anslutning till enkäten:
Hej, kul att du hittat till vår enkät!
Vi är tre studenter vid Linnéuniversitetet i Kalmar som just nu skriver en
kandidatuppsats om tillgänglig turism och specifikt hur tillgängligt Sverige är att resa i för personer med någon form av rörelsenedsättning. Vi söker därför dig som har erfarenhet av att resa med en rörelsenedsättning i Sverige och som vill dela med dig av dina upplevelser.
Enkätundersökningen är uppdelad i fem mindre delar och tar totalt ca 10 minuter. Det finns däremot ingen tidsbegränsning så ta din tid och svara gärna så sanningsenligt som möjligt.
Dina svar är helt anonyma och resultatet av undersökningen kommer endast att
presenteras i vår studie. Eventuellt kan den färdigställda uppsatsen komma att skickas till intresserade organisationer.
Stort tack för att du deltar!
/ Olivia, Erica och Karolina
Vid eventuella frågor eller synpunkter kan du nå oss på oi222aw@student.lnu.se
Presentation av samtliga frågor i enkätundersökningen:
Dina resvanor
1. Hur många gånger per år uppskattar du att du reser inom Sverige?
● Mer än 10 gånger
● 5-10 gånger
● 1-4 gånger
● Mer sällan
● Vet ej
2. Vem/vilka brukar du främst resa med när du reser inom Sverige?
● Jag reser oftast själv
● Själv med sällskap av ledsagare eller assistent
● Med en vän/vänner
● Med min partner
● Med familj/släkt
● Med en förening/organisation
● Det skiljer sig från gång till gång
3. Vilken är den främsta anledningen till att du brukar resa i Sverige?
Du kan kryssa i flera alternativ
● Utforska nya städer och platser
● Shopping och nöje
● Museer och sevärdheter
● Naturupplevelser
● Återhämtning och avkoppling
● Sport och äventyrsaktiviteter
● Delta på evenemang
● Träffa vänner eller familj
● Annat...
4. Vilken typ av transportmedel använder du dig främst av när du reser inom Sverige?
Du kan kryssa i flera alternativ
● Privat bil
● Tåg
● Buss
● Flyg
● Färja/båttrafik
● Specialfordon
● Annat...
5. Hur brukar du bo när du reser inom Sverige?
Du kan kryssa i flera alternativ
● Hotell
● Camping/stugby
● Vandrarhem/B&B
● Hos vänner/familj
● Annat...
Din syn på resande
6. Till vilken grad anser du att resor är viktiga för dig när det kommer till:
1 = liten betydelse, 5 = stor betydelse
● Ditt välmående
● Ditt sociala liv
● Din personliga utveckling
● Din livskvalitet
7. Skulle du vilja resa mer inom Sverige än vad du har möjlighet till?
● Ja
● Nej
● Varken eller
● Vet ej
8. Om du svarade ja på frågan, vilken är huvudanledningen till att du inte kan göra det?
● Ekonomiska skäl
● Hälso-/medicinska skäl
● Brist på tid
● Brist på resesällskap
● Brist på ledsagare/assistent
● Brist på tillgänglighet
● Dåliga tidigare erfarenheter
● Det är för omständigt
● Vet ej
● Annat…
9. Har du varit tvungen att avstå att besöka ett resmål i Sverige på grund av bristande tillgänglighet?
● Ja
● Nej
● Vet ej
10. Om du svarade ja på föregående fråga, kan du beskriva kortfattat vad som hände? (Valfritt)
Planering och val av resa
11. Var brukar du söka information om tillgängligheten på det resmål du vill besöka?
Du kan kryssa i fler än ett alternativ.
(Gäller information om exempelvis transport, boende, restauranger och sevärdheter.
● Destinationens och företagens egna hemsidor
● Telefon-/mailkontakt med de enskilda företagen
● Via organisationer/föreningar
● Sidor/grupper på sociala medier (ex. Facebook, Instagram)
● Bloggar och personliga hemsidor
● Researrangörer/resebyråer
● Recensionssidor/diskussionsforum
● Resetidningar/broschyrer
● Vänner/familj/bekanta
● Annat...
12. Till vilken grad anser du att det är lätt/svårt att hitta information om tillgänglighet när du planerar en resa inom Sverige?
Lätt 1 2 3 4 5 Svårt
13. Till vilken grad upplever du att det finns tillgång till tillförlitlig information inom följande områden inför din resa?
1 = låg grad, 5 = hög grad
● Boende
● Sevärdheter
● Transport till och på resmålet
● Restauranger/barer/Caféer
● Allmänna platser
14. Hur upplever du processen av att anordna/boka transport och boende som möter dina behov?
Väldigt lätt Ganska lätt Varken eller Ganska svårt Mycket svårt Ingen åsikt 15. Till vilken grad anser du att din rörelsenedsättning påverkar ditt val av resmål
inom Sverige?
Inte alls 1 2 3 4 5 Mycket
16. Föredrar du att åka till ett resmål som du eller någon i din omgivning besökt tidigare och vet är tillgängligt eller vill du hellre utforska nya platser?
● Ja, det känns tryggt att veta vad man får
● Det spelar ingen roll
● Nej, jag upptäcker hellre nya resmål
● Vet ej
17. När du bokat en resa, är du orolig över att resmålet inte kommer leva upp till den tillgänglighetsnivå som du behöver?
● Ja, i stort sett alltid
● Ja, ibland
● Nej, det oroar mig inte
● Vet ej Dina erfarenheter
18. Till vilken grad upplever du att du kan ta del av ett resmål på lika villkor som personer utan en rörelsenedsättning?
Inte alls 1 2 3 4 5 Till stor del
19. Till vilken grad upplever du att tillgänglighetsanpassningen i följande områden
19. Till vilken grad upplever du att tillgänglighetsanpassningen i följande områden