Syn på resande

I denna del presenteras respondenternas syn på deras resvanor såväl som hur de upplever sina resmöjligheter och eventuella hinder. Även här gjordes det klart i enkäten att respondenterna skulle utgå från tiden innan covid-19 samt resor med minst en övernattning utanför deras hemort.

Resans betydelse för individen

Respondenterna tillfrågades hur viktiga resor är för dem när det kommer till deras välmående, sociala liv, personliga utveckling samt livskvalitet. De ombads välja en siffra (1-5) som bäst överensstämmer med deras individuella uppfattning där 1= låg betydelse och 5= hög betydelse. Resultatet presenteras i tabell 2.

*i.å = ingen åsikt

Tabell 2. Tabell över till vilken grad våra respondenter upplever att resor är viktiga när det kommer till deras välmående, sociala liv, personliga utveckling och livskvalitet.

Resultatet på frågan har använts för att beräkna ett medelvärde för respektive kategori. Det kan i sin tur ge en övergripande bild av hur våra respondenter förhåller sig till respektive kategori när det kommer till resors inverkan på dem. Med det sagt visar resultatet att respondenterna anser att resor har störst effekt på deras livskvalitet då medelvärdet för denna kategori är 4,06. Fortsättningsvis anser respondenterna att resor i hög grad höjer deras välmående. Dock är medelvärdet för detta något lägre (3,86). De kategorier som fått lägst medelvärde är resors påverkan på respondenternas sociala liv (3,68), följt av personlig utveckling, vilket visar ett medelvärde på 3,38.

Inställning till att resa mer

Respondenterna tillfrågades om de vill resa mer inom Sverige än de har möjlighet till.

Figur 6. Procentandel över huruvida våra respondenter vill resa mer inom Sverige än de har möjlighet till.

Cirkeldiagrammet visar att en majoritet av respondenterna svarade att de vill resa mer än vad de idag anser sig ha möjlighet till då 73,4 % (47 st) svarade ja. Vidare svarade 17,2 % (11 st) varken eller. 6,3 % (4 st) svarade nej och 3,1 % (2 st) svarade vet ej.

Faktorer som hindrar resa

De respondenter som svarade att de vill resa mer än vad de har möjlighet till ombads att välja det alternativ som bäst beskriver varför de inte kan det. Resultatet visas i tabellen nedan, varav de vanligaste orsakerna presenteras först och följs av de alternativ som valts av färre respondenter.

Tabell 3. Tabell som visar huvudanledningar till varför de respondenter inte reser det.

Tabellen ovan visar att de flesta som vill resa mer inom Sverige än vad de har möjlighet till, inte gör det på grund av brist på tillgänglighet, följt av svarsalternativet det är för omständigt. Fortsättningsvis svarade lika stor del av respondenterna att brist på resesällskap, ekonomiska skäl samt vet ej är anledningar till att de inte kan resa. Det är därefter brist på ledsagare/assistent respektive brist på tid som anges. De alternativ som valdes av färre respondenter var hälso-/medicinska skäl, följt av dåliga tidigare erfarenheter. Slutligen var det sex respondenter som valde övrigt.

Att avstå resmål

Respondenterna ställdes frågan om de varit tvungna att avstå ett resmål i Sverige på grund av bristande tillgänglighet.

Figur 7. Procentandel som visar om våra respondenter varit tvungna att avstå ett resmål i Sverige på grund av bristande tillgänglighet.

Resultatet visar att 65,6 % (42 st) av våra respondenter svarade ja på frågan, följt av 18,8 % (12 st) som svarade nej. 15,6 % (10 st) svarade vet ej.

Anledningar till att behöva avstå ett resmål

De respondenter som svarat ja på frågan ombads att ge en kortfattad beskrivning av vad som gjorde att de var tvungna att avstå ett visst resmål i Sverige på grund av bristande tillgänglighet. Den öppna följdfrågan markerades som frivillig för respondenterna att svara på. Trots det valde 35 av respondenterna att berätta om vilka faktorer som bidragit till att resan inte kunde genomföras. Nedan presenteras svaren utifrån de olika kategorier vi identifierat.

Bristande information

En av de faktorer som våra respondenter nämnde som avgörande vid beslut om att avstå en ett visst resmål var information. Två respondenter lyfte särskilt fram att de söker information om resmålet och avstår om det inte verkar vara tillgängligt nog.

En respondent uttryckte: “Jag vågade inte åka eftersom jag inte fick tydliga svar på hur anpassat resmålet var och hur tillgängligheten såg ut på hotellet”.

Brist på tillgängligt boende

Det var ett flertal av respondenterna som lyfte fram bristande tillgänglighet gällande boenden. Exempelvis framkommer att det överhuvudtaget inte funnits något hotell eller annat boende på besöksmålet som kunde tillfredsställa de tillgänglighetsbehov som fanns hos respondenten. Fyra av respondenterna menade att de varit tvungna att avstå en resa på grund av att det saknats tillgängligt boende. En respondent uttryckte:

“Hittade inget boende som var tillgängligt, staden kändes oframkomlig när man såg bilder”. En annan berättade: “Jag har åkt på evenemang, men vi bodde på hotell i en annan stad och åkte emellan, då det inte fanns bra handikappsanpassade hotell i staden där evenemanget var”. Tre av respondenterna lyfte specifika brister i tillgänglighet på hotellet som bidrog till att resan inte blivit av, såsom att det saknats hiss eller att det inte funnits tillgängliga badrum.

Brist på tillgängliga transportmedel

Gällande transport redovisade respondenternas svar att flera avstod att resa på grund av bristande tillgänglighet på tåg. En respondent berättade att på grund av dåliga erfarenheter gällande personal så kommer denne aldrig mer försöka åka tåg.

Däremot angav respondenten att flyga fungerade väl. En annan respondent

förklarade att dennes permobil inte får plats på tåg eller bussar. En annan berättade att “Jag har blivit nekad att köpa tågbiljett för att den enda platsen för rullstol var bokad redan”. Till sist var det en respondent som berättade att denne “Vill åka inlandsbanan men tågen har ingen lift och ingen anpassad toa”.

Tillgänglighetsbrister på allmänna platser

En övervägande del av respondenternas svar är främst kopplade till bristande tillgänglighet i form av fysiska begränsningar på allmänna platser. Respondenterna beskrev nivåskillnader och underlag som hinder som försvårar besök till resmål.

Bland annat nämndes trappor och ojämnt underlag såsom kullerstensgator och grusvägar. Vidare nämndes brist på hiss och ramper som ett vanligt förekommande problem. Naturområden beskrevs som svåråtkomliga, där respondenterna angav att bristande tillgänglighet inom främst naturreservat och strand- och skogsområden gjort att de tvingats avstå ett besök. Begränsad tillgänglighet och framkomlighet i äldre städer och byggnader betonades också som avgörande faktorer.