Syftet i vår uppsats har varit att se skillnaderna och likheterna mellan de svenska respektive de brasilianska företagens tillvägagångssätt. Vi ville undersöka om det var rättvist att lägga in företagen i varsitt ”landsfack”. Vår avsikt var att fråga företagen hur de uppmärksammar potentiella kunder, samt sedermera förvaltar dem med hjälp av Internet och Det Fysiska Mötet.
6.1. Uppmärksammandet
Användande av reklam
Det är intressant att vi började söka teori kring reklam som ett sätt att uppmärksamma. Vi hade alltså inför teoriskrivandet fokus på att hitta bra teori om just reklam på Internet. Då är det ganska uppseendeväckande att två av våra fyra företag inte ens använder sig av reklam. Vi kan inte se något tecken på olika tänk länderna emellan, eftersom det är ett från vartdera landet. Däremot använder Altona från Brasilien och svenska Saab Microwave Internetreklam. Båda dessa är bara intresserat att synas på sin egen marknad. De agerar alltså precis det vi har lärt oss om B2B-marknadsföring. Det finns helt enkelt ingen anledning att den ”vanlige” konsumenten känner till dem.
Mål med reklamen
Altona och Saab Microwave, som båda använder Internetreklam, tänker på samma sätt när det gäller målen med reklamen. De skiljer båda två på målen med den lokala och den globala reklamen. Altenburg jobbar inte med just Internetreklam, men de annonser de har är endast riktade mot den inhemska brasilianska marknaden, eftersom de bara befinner sig där. Annonsernas uppbyggnad
Så här långt, beträffande reklam, kan vi alltså inte se några skillnader mellan Sverige och Brasilien. Går vi vidare och tittar på annonsernas uppbyggnad hittar vi dock en skillnad. Inget av de brasilianska företagen jobbar med moderna tekniker. Saab, å andra sidan, poängterar tydligt att detta är något som de aktivt jobbar efter. Här ser vi en skillnad i ländernas Internettänk. Troligen har Sverige överlag kommit längre på denna punkt – vilket också speglar av sig på respektive företagsmarknad. Altenburg säger exempelvis att deras
begränsade användning av Internet beror på att deras kunder leds av en äldre generation och att de inte har användandet av Internet som rutin.
E-mail som ett sätt att uppmärksamma
e-Hemsidan
Återigen får vi intressanta svar. Denna gång handlar det om hemsidan som ett sätt att uppmärksamma potentiella kunder. Samtliga fyra företag i vår undersökning säger samma sak. Hemsidan är deras viktigaste verktyg på Internet. Det anses vara mer viktigt än både annonsering och e-mailutskick. Vi kan ändå tyda vissa skillnader på denna punkt. De svenska företagen verkar ha modernare tankegångar i hur designen ska byggas upp. Möjligen beror detta delvis på att de två svenska företagen riktar sig mot en marknad där mottagarna är mer öppna för en nyare typ av design.
Face-to-face
När det gäller Det Fysiska Mötet som ett sätt att uppmärksamma potentiella kunderna är samtliga företag rörande överens om att detta är det bästa sättet. Detta är dessutom i enighet med vissa forskare. Vi kan alltså inte se några som helst skillnader mellan länderna på denna punkt.
Överhuvudtaget blir våra slutsatser gällande uppmärksammandet av potentiella kunder att det inte finns några större skillnader mellan länderna. Så här långt vore det enlig vår studie direkt felaktigt att stoppa in företagen i varsitt ”landsfack”. Snarare skulle vi så här långt, om ingen visste bättre, kunna påstå att de fyra företagen kommer från samma land – och inte få någon emot oss.
6.2. Förvaltandet
PR
Om vi ser vidare på hur företagen förvaltar med hjälp av PR har vi fortfarande ingen uppenbar anledning att dra några annorlunda slutsatser än dem vi nämnt ovan. Inget av företagen jobbar på bred front inom detta. Möjligen har de svenska företagen kommit igång lite tidigare än de brasilianska dito gjort. Altona ska, som tidigare nämnts implementera detta verktyg inom kort och Altenburg ska påbörja en omstart av att synas med sina produkter i olika TV-serier. E-mail som ett sätt att förvalta
Här ser vi ett litet trendbrott. Vi skrev att de svenska företagen möjligen har enklare för att använda Internet, men när vi återigen kommer till e-mail så får vi uppfattningen att det är de brasilianska företagen som är bäst att tillämpa detta. Även om samtliga företag nyttjar detta sätt är känslan att Altona och Altenburg gör detta något mer frekvent och med en större självklarhet jämfört med svenska Tamro respektive Saab Microwave.
Personlig Försäljning
Detta sätt att möta kunderna face-to-face förefaller som det överlägset populäraste. Det spelar ingen roll om det är för att uppmärksamma kunderna eller om det är dags för vidare
försäljning till en redan ”erövrad” kund. Som på så många andra punkter kan vi i gruppen inte se några som helst skillnader i tankarna kring detta länderna emellan.
SP
Det enda företaget som inte använder sig av det är Altona. De är dessutom starkt emot denna typ av promotion. I övrigt är det positiva tongångar kring SP och vi kan således mest se likheter mellan de svenska och brasilianska företagen.
Uppföljning
Återigen när det gäller Det Fysiska Mötena är samtliga företag otroligt måna om att sköta det på ett bra sätt. Vi blir mer och mer övertygade att likheterna är betydligt fler och starkare än skillnaderna mellan marknadskommunikationen i Sverige och Brasilien.
Relationsmarknadsföring
Samtliga företag förstår vikten av att ha goda relationer med kunderna. I våra intervjuer har den mesta glöden visats när vi har pratat om sätt att skapa och vårda just relationerna med kunderna.
6.3 Slutord
Vi förväntade oss ett annat resultat när vi startade med denna uppsats. Vi trodde definitivt att våra slutsatser skulle se annorlunda ut. Möjligen hade vi tankar om att Internet skulle vara en betydligt viktigare faktor i Sverige jämfört med Brasilien. Förvisso fick vi i vissa avseende rätt på den punkten, men om vi endast ser på ovanstående underrubriker finns det inga större skillnader. Snarare visade de två brasilianska företagen prov på större vilja att använda e-mail som ett sätt att kommunicera.
De Fysiska Mötena har vi insett är navet i företagens kommunikation. Trots att tekniken har kommit långt verkar det mest användas som ett komplement som är väldigt snabbt och smidigt. Däremot är det ännu inte på det stadiet att det är lika effektivt som att möta kunderna i verkliga livet.
Huvudsyftet var att ta fram likheter och skillnader länderna emellan. Vi har kommit fram till att likheterna i de flesta fall är slående, samtidigt som skillnaderna på nästan varje punkt lyser med sin frånvaro. Att skapa ett Sverigefack och ett Brasilienfack skulle enligt vår studie vara fullständigt felaktigt. På flera områden ser vi istället flera likheter mellan Altona och Saab Microwave.
Att de fyra företagen överlag är så lika kan bero på att de är just B2B-företag och kanske därmed mer traditionsbenägna än de företag som vänder sig mot konsumenterna i första hand. Detta tror vi kan bero på att företagen ofta ägs av familjer under lång tid. I sådana fall kan det behövas en mer innovativ framtoning för att locka till sig kunder.
Brasilien är nu också inne i en stor utveckling i landet och det kan ha påverkat företagen att börja agera mer och att de på senare tid har kommit i kapp med användande av tekniken som finns och då i synnerhet Internet.
6.4 Självkritik
Med facit i hand kan vi ställa oss frågan om en kvalitativ ansats verkligen var den bästa för uppsatsen. Genom det arbete som vi har gjort har vi delvis fått fram information som vi väntade oss, men även information som vi inte alls väntade oss. Nu i efterhand anser vi att det skulle vara intressant att se hur undersökningen skulle ha fallit ut om vi använt oss av en kvantitativ ansats. Vi hade då kanske fått fram mer specifika uppgifter inom de områden som vi rör oss och kunnat dra starkare slutsatser. Visserligen kommer vi företagen betydligt djupare då vi gör en kvalitativ ansats, men det är svårt att få ut allt i text och analysera småsaker. Därför har vi gjort analys på de stora frågorna.
Från början ansåg vi att genom att vända oss till två företag i respektive land att det skulle räcka för den undersökning som vi skulle göra. Med tanke på att vi fick lite olika svar även mellan de företagen i samma land hade det möjligen varit bättre att använda sig av ytterligare ett par företag i respektive land för att få fram en tydligare bild. På så vis hade vi kunnat öka generaliserbarheten för arbetet.