Diskussion och slutsats

Under detta kapitel diskuteras projektets relevans gentemot samhället och användaren, samt hur resultatet är baserat på de teorier som tagit fram under arbetets gång. Kapitlet avslutas med en sammanställning av projektets utfall genom en konkret slutsats.

64

7.1. Relevans för användare och samhälle

En digitaliserad och mer effektiv renmärkning är relevant både för användaren och samhället eftersom det är en stor del av renskötseln som påverkas, och renskötseln i sig intresserar och berör samhället. Att digitalisera renmärkningen genom att implementera RFID-tagg innebär inte bara en digitalisering av

märkningsprocessen utan möjliggör att all typ av identifiering och dokumentering av renen kan utvecklas.

Digital dokumentering bidrar till att transparensen inom samebyn ökar, och genom transparens ökar tillit och god stämning, ingen kan undangömma eller agera ”under radar”.

För den individuella användaren, vare sig det är renägaren, renskötaren eller en anhörig som vill vara delaktig, ökar nu dess möjligheter att vara aktiv. Om man dessutom tar dagens problematik i åtanke, med en pandemi som pågår, är lösningen bättre anpassad för arbete med avstånd och de restriktioner som råder.

Detta arbetssätt möjliggör att många kan sitta hemma och analysera kopplingen och att endast några få faktisk behöver vara på plats och förbereda och rodda. Även om processen är framtagen för att öka sammanhållningen och bevara kulturen kring renmärkningen möjliggör den även för användaren att vara delaktig på distans.

7.2. Teoribaserad diskussion

7.2.1. Renmärkningsprocessen

Användarcentrerad design och samspelet mellan teknik och människa har varit grundstenen till projektet.

Som både Smets och Overbeeke (1994) och Wikberg Nilsson et al (2017) beskriver kan utveckling inom teknisk design beröra såväl komplexa problem som estetiska detaljer. I den digitaliserade lösningen inkluderas både komplexa problem, logik och teknik men även estetiska detaljer i appen och på halsbandet som påverkar hur användaren upplever lösningen. Genom att utgå ifrån användarens behov och utveckla funktionalitet med god användbarhet genererar det en god upplevelse hos användaren. Med fokus på

helhetsbilden och ett flöde genom processen står samma aktiviteter kvar som delmoment, med modifieringar för en digital och automatisk process. Genom att bevara de kulturella och traditionella momenten hoppas lösningen kunna bemöta användarens förväntningar utan att trampa någon på tårna.

Ur ett hållbarhetsperspektiv kommer den nya arbetsprocessen generera mer socialt accepterade arbetstider, stabil ekonomi och hälsosamma renar. Kortare arbetstid gör det möjligt för fler att hjälpa till och vara delaktiga under hela arbetsprocessen. Den nya arbetsprocessen tar inte bort de kulturella och traditionella momenten som skapar en familjefest av renmärkningen. Genom en gemensam databas där alla har tillgång att se hur renmärkningen går till, samt kan kolla upp info om renarna skapar en transparens mellan renskötarna, renägarna och alla inblandade. Att slakta rätt ren skapar det en jämnare utdelning av

produktion och därmed bidrar det till ekonomisk hållbarhet. Renen äter på myrar och av lav som inte många andra djur kan processa, sedan bajsar dem i torra delar av skogen vilket fungerar som gödsel. Det bidrar till näring till skogen och därmed till ekosystemet och biologisk mångfald. Renens hälsa och välbefinnande är en del i naturens ekologi. Genom en förbättring av processen utsätts renen för mindre stress och dess

välbefinnande ökar. Att effektivisera processen och låta kopplingen ske i den blöta hagen samt se till att de kommer ut i det fria så snabbt som möjligt rubbas deras naturliga beteende minimalt.

För att koppla lösningen till grundprinciperna för servicedesign, som enligt Stickdorn et al. (2018) är;

människocentrerad, samarbete, iterativ, sekventiell, verklighet och helhet, anses den nya digitala processen vara utvecklad med följande resultat:

1. Människocentrerad eftersom den är utvecklad utifrån både användaren som i renskötare och kunden som i renen. Processen har fått mer inkluderande metoder för renskötaren genom den digitala gemensamma databasen. För renen har metoderna blivit mer humana genom att kopplingen kan ske i hagen med vattenkälla och renarna stressas inte längre av renskötare som går i hagen.

65

2. Samarbete under processutvecklingen har tillhandhållits genom intervjuer med användare och uppdragsgivare M. Hjärtström. Genom snabb kommunikation har varje del i fasen utvärderats med användaren, materialet har spelats in för att kunna återgå till exakta ord och beskrivningar, bilder och filmer.

3. Iterativ process har varit ett genomgående koncept, genom att testa och utforska under utvecklingens gång, utan rädsla att behöva gå tillbaka och börja på nytt. Det har lett till

återkommande studier och intervjuer som slutligen genererat stadigare grund att fortsätta arbetet.

4. Sekventiell visualisering har använts redan från start genom att dela upp processen i sex delsteg och utvecklat var för sig för att sedan skapa en fungerande helhetslösning.

5. Verklighet, antingen fysisk eller digital, där resultatet kan bevisas eller ge förtroende. Avgränsningar ledde till att tester utfördes i en digital verklighet genom simulering. Renarnas rörelse

programmerades utifrån intervju men M. Hjärtström. Simuleringen kunde bevisa att koncepten är genomförbara, i en digital verklighet.

6. Helhetslösning har tagits fram genom att knyta samman alla delmomenten till en sammanlänkad process. Momenten bygger på varandra och bildar tillsammans en effektiv och digital renmärkning.

Därmed är alla grundprinciper mer eller mindre uppnådda för det framtagna konceptet. Samarbete med intressenter och bevis i verklighet lite mindre på grund av svårigheter gällande kontakt med intressenter och funktionella prototyper. Att lösa det genom en mer intensiv och nära kontakt med en enda trovärdig

intressent och skapa en digital verklighet anses som det bästa alternativet för situationen och det visade sig fungera alldeles utmärkt.

7.2.2. Appen renkoll

Vid utvecklingen av processen togs en layout på appen fram för att visualisera kopplingen och den

feedbacken som användaren får under processens gång. Layouten är designad så att det ska vara enkelt att läsa. Läsordningen är uppifrån och ner. För att få appen så komplett som möjligt har den utformats enligt lagarna för användargränssnitt. Färgerna har en gråskala för att inte pocka på uppmärksamheten i onödan och funktionerna är begränsade efter behov.

Layouten till appen Renkoll har som bas från grundteorin i kap 3 Teoretisk referensram och rubrikerna 3.5 Användarupplevelse innehållande 3.5.1 Användbarhet och 3.6 Användargränssnitt innehållande 3.6.1 Gestaltlagar, 3.6.2 Layout samt 3.6.3 Färgteori.

Norman och Nielsen (u.d.) beskriver att om exempelvis en mobilapplikation är smidig och enkel att navigera i, men om den inte innehåller den information som användaren förväntar sig uppstår ingen god

användarupplevelse och därmed dålig UX. Vi anser därmed att Renkoll har en god användarupplevelse för att Renkoll innehåller allt som användaren M. Hjärtström behöver. Det användaren behöver har varit i fokus under appens utveckling. Appen innehåller alla funktioner som de kan tänka sig i en digitaldjurjournal, allt från en lista på alla deras renar, renarnas information om vilken äger, födelse år, hur många avkommor och övrig information om renen till exempel om den är skadad osv.

Interaction Design Foundation (u.d.) beskriver att UX är beroende av sju faktorer. De menar, för att kunna skapa och leverera framgångsrika produkter med god användaruppleves krävs det att dessa sju faktorer uppfylls. Vi anser att appen uppfyller de sju kraven för att;

• Användbarhet (useful): Appen är ett värdefullt verktyg att använda under renmärkningen.

Eftersom användaren vill ha ett gemensamt dokument för alla renar och deras information, är appen en given lösning. Alla får tillgång till appen med en inloggning. Det gör alltså inget om telefonen glöms hemma. Det är bara att låna någon annans telefon för att logga in och se status för renmärkningen.

66

• Användbarhet (usable): Den innehåller viktiga funktioner som ska underlätta vid en renmärkning. Utan appen blir det svårt att veta när renmärkningen är klar och processen går tillbaka till sin ursprungliga process.

• Upptäckbar/sökbar: Appen Renkoll är så gott som ensam i marknade för att ha koll på sina renar. Det finns andra sidor för andra boskapsdjur som nämns i kap 2 Konxet. Appen innehåller tre huvudfunktioner; översikt på renmärkningsprocessen, en lista med alla renar i

koncessionssamebyn och en profil sida för sina egna renar, renmärken samt en manuell kopplings knapp. Med få huvudfunktioner gör att appen blir enkel att navigera runt.

• Trovärdig: Renkoll är trovärdig för att om information behövs ändras så måste den som vill ändra har en inloggning. Om användaren inte har en inloggning kan användaren endast se hur det går för renmärkningsprocessen.

• Önskvärd: Med Renkoll har användarna all information om deras egna renar och andras renar i koncessionssamebyn på ett ställe. Det är en tanke som dem har haft, men med Renkoll har deras önskan uppfyllts.

• Tillgänglig: Renkoll är tillgänglig för alla inte bara koncessionsinnehavare, renägare och renskötare. Utan alla övriga som är där och hjälper till under renmärkningen. Nu kan alla hjälpa till och det blir en mer välbalanserad arbetsfördelning.

• Värdefull: Genom att implementera Renkoll gör att deras arbetsbörda minskar och appen blir mer värdefull.

Interaction Design Foundation (u.d.) förklarar att designer strävar efter att skapa gränssnitt som användaren tänker är lätta och trevliga att använda. McKay (2013) menar också att användargränssnittsdesign handlar om att kommunicera till användaren på ett sätt som är enkelt, naturligt, vänligt och fokuserat på

användarens slutdestination. Vi anser att appensgränssnitt uppfyller det som Interaction Design Foundation och McKay menar. Appen innehåller inga funktioner som inte kommer till användning under en

renmärkning. Alla funktioner har sin mening som medför till att användare når sin slutdestination.

En väl genomtänkt gränssnittets upplägg har läsordning är uppifrån och ner (Mckay, 2013). Vilket appen också har. McKay förklara ytterligare att layout handlar om placering, storlek, avstånd och betoning av UI-element samt innehåll i ett gränssnitt. När det gäller placering och utseende har appen utformats enligt gestaltlagarna. Enligt Interaction Design Foundation (u.d) är gestaltlagar de lagar av människans uppfattning som beskriver hur; ett objekt uppfattas, liknande element grupperas, mönster känns igen och komplexa bilder förenklas. Vi har använt oss av gestaltlagar för att organisera gränssnittets innehåll, så att det blir så estetisk tilltalande och lätt att förstå.

7.3. Reflektion

Projektets omfång och befattning har varierat under arbetets gång. Eftersom projektet gick från att handla om "hållbar rennäring" till "märkbara renar", alltså från hela rennäringen till renmärkningsprocessen, begränsades projektet till en mer rimlig nivå för arbetets omfång. Begränsningar och avgränsningar har gjort och tagits bort beroende på situation och händelser. Innan avgränsningen för endast renmärkningsprocessen, i början under första fasen, resulterade i många djupdykningar, studier och kontextundersökningar som tagits bort på grund av bristfällig relevans när projektet specificerades. Genom att ha nära kontakt med användare, uppdragsgivare och experter har nya insikter, feedback samt råd och förslag handlett oss till nya inriktningar. Genom detta iterativa arbetssätt har idéer och koncept som känts självklara, så som drönare, varit lika relevanta som dem som kändes helt galna, exempelvis snabba blodprov. Att resultatet i slutändan resulterade i en lösning med RFID-teknik är inte långt ifrån de första tankarna som dök upp under projektet.

67

Det är en så pass väletablerad teknik i samhället att det snarare känns konstigt att det inte redan används idag, speciellt när det idag används på får och kossor. Förklaring på detta, och svårigheterna som gäller för just renskötsel har varit det som skapat största utmaningen för projektet. Eftersom renarna är vandringsdjur, halvtama och beter på mycket större områden än exempelvis kossor går metoderna inte att direkt

implementera utan kräver modifiering. Därmed har arbetets omfång varierat, eftersom eventuella dellösningar har lett till mer eller mindre "extrajobb".

Detaljer som att ta fram en påse för taggen och att ta med två olika metoder för koppling har utökat arbetets omfång. Att placera kalvens RFID-chip i en påse runt halsbandet arbetades fram för att undvika

tidsineffektivt extraarbete före eller efter kopplingen. Genom att fästa taggen i örat efter renmärket skulle det påverka processen minst negativt, det blir fortfarande ett extrasteg men med minimalt tidspålägg. Att ha chippet nära kalven under kopplingen skulle skapa en smidigare övergång från kopplingen till märkningen eftersom chippet blir programmerat direkt och ännu ett extrasteg för att överföra data kunde elimineras.

Därmed kändes påsen som en relevant och smidig lösning, då kan chipet vara med kalven under kopplingen för att sedan tas upp och fästas i örat, efter renmärkningen. För detaljutvecklingen av den automatiserade kopplingen valde vi att byta till detekteringsslinga istället för sändarstolpar med främsta anledning av renens påverkan. Inte för att den borde påverkas negativt av en stolpe, men risken finns att en främmande stolpe eller port kan resultera att renarna undviker den och därmed sänka kopplingsstatistiken. En gömd slinga under marken eller under ett skydd skulle kunna smälta in mer naturligt i hagen och därmed inte påverka renens naturliga rörelse. Eftersom den tekniken används på så pass stora lopp som vasaloppet anses den metoden som tillförlitlig och funktionell.

7.4. Slutsats

Renmärkningsprocessens delmoment har inte förändrats och de traditionella metoderna har bevarats, så även den familjära stämningen och sammanhållningen under märkningen. För att återkoppla till

frågeställningarna:

Hur kan man hålla koll och identifiera renarna på ett effektivt sätt?

Den nya processen består av digitalisering genom RFID-taggar, en databas samt automatisk koppling med direkt feedback i telefonen. Detta medför att alla medlemmar och intresserade har tillgång till den

gemensamma databasen och identifieringen sker via informativa taggar. Därmed har utvecklingen genererat ett mer effektivt sätt att hålla koll och identifiera renarna.

Hur kan renmärkningen bli mer hållbar?

Tekniken som har implementerats kräver oundvikligt mer förarbete och tekniskt underhåll men under märkningen, i den kritiska situationen, minskar både stressen på renarna och för renskötarna. Vilket leder till en mer balanserad arbetsfördelning.

Den gemensamma dokumenteringen möjliggör tillgänglighet, distansdelaktighet, transparens mellan medlemmar och stabilare slakt. Och även minimal påfrestning på renen. Så genom automatiserad koppling har renmärkningen blivit mer hållbar både ur ett socialt, ekologiskt och ekonomiskt perspektiv.

68