Metod och genomförande

I detta kapitel presenteras de metoder som använts under projektet. Inledningsvis redovisas designprocessen, projektplaneringen och milstolpar som har byggt upp hela projektet. Designprocessen är uppdelad i tre faser;

Inspiration, Ideation och Implementation som inkluderar steg och metoder som presenteras i kronologisk ordning så som de har genomförts. För varje fas beskrivs metoderna med vad de innebär, varför de är

relevanta och hur de har tillämpats. Resultatet för varje fas redovisas under kapitel 5. Resultat, med undantag för Litteraturstudie och kontextundersökning vars resultat presenteras under kapitel 2. Kontext och kapitel 3.

Teoretisk referensram.

24

4.1. Designprocess

En designprocess kan se ut på många olika sätt, antalet steg och faser kan variera beroende på projektets omfattning. Wikberg Nilsson et al (2017) beskriver designprocess som en grundläggande metodik att utgå ifrån. Genom anpassning av metoder och strategier fungerar den som ett recept att följa till alla typer av designprojekt. En designprocess kan vara iterativ, som enligt Wikberg Nilsson et al betyder icke-linjär. Hela faser eller metoder upprepas och återanvänds under designprocessen och på så vis arbeta fram och tillbaka till dess att resultatet är färdigt att leverera. Eftersom problemområdet är brett, och ett specifikt

utvecklingsområde inte är bestämt från uppdragsgivare, kommer kommunikationen med användaren att vara avgörande på projektets framfart och utfall. Användaren är med och ger feedback under arbetets gång och det gäller att vara öppen för förslag och återupprepning fast med en ny tappning för att nå en optimal lösning.

Därmed används en iterativ process eftersom vissa områden kommer att kräva mer eller mindre arbete och upprepning. Projektet kommer att utgå från IDEO:s användarcentrerad design och dess tre faser; Inspiration, Ideation och Implementation se Figur 11 (IDEO, 2015).

Figur 11: Designprocessen som följs i projektet.

4.1.1. Användarcentrerad design

För att bilda en bra grund till att förbättra renskötarnas arbetsprocess har vi valt att utgå från

användarcentrerad design. Att sätta deras behov i centrum för att människan ska ha det bättre när de märker renarna i naturen. Med hjälp av detta ska det resultera i en väl utformad process som är anpassad till

människan.

Invisionapp (u.d.) menar att Human centered design, HCD, är en designmetod som sätter människan i centrum och som ska resultera i välutvecklade produkter eller tjänster. HCD skapar en kultur som fokuserar på människans begränsningar och behov när en produkt eller tjänst är under utveckling (Invisionapp). Det medför att samarbeten mellan båda parterna, användaren och utvecklare, tillåter det att empatisera med användaren och kan med säkerhet stå bakom den slutgiltiga produkten eller tjänsten. Invisionapp (u.d.) menar också att designmetoden tillåter avvikande och sammanlöpande tankesätt. Att först börja tänka stort och brett för att sedan gå smalt. Till exempel samla in så mycket information som möjligt för att sedan avgränsa och fokusera på en del i taget. Med detta tankesätt medför det även att HCD är en förlåtande process, vid misslyckanden eller felsteg. Misslyckanden är en del av processen och en lärdom, som kan leda till nya idéer och lösningar.

IDEO (u.d.) beskriver också HCD som ett kreativt förhållningssätt till problemlösning. Processen börjar med människa och slutar med innovativa lösningar som är anpassade för att möta människans behov. De menar att genom utveckling av idéer utifrån användarens perspektiv skapas lösningar som tas emot utan missnöje.

25

Enligt IDEO (u.d.) innefattar processen HCD tre faser; inspiration, ideation och implementation, se Figur 11.

Invisionapp (u.d.) menar att det finns många olika definitioner av faserna i en HCD-process. Invisionapp använder fyra faser, definiera, ideation, prototyper och tester samt implementation. Denna process liknar IDEO:s process, fast med en uppdelning på fyra faser istället för tre. Där skiljer sig protypandet från implementering genom uppdelning i två separata faser.

Inspiration

Den första fasen handlar om att utforska och lära sig mer om utmaningen. I inspirationsfasen skapas förståelse för designprojektet genom att identifiera användaren och dess behov, samt utforskar kontexten kring problemet och användningsområdet (IDEO, 2015). Förståelse och insikt i problemet är den första byggstenen som krävs för att senare generera kreativa och användarorienterade lösningar (IDEO).

Invisionapp (u.d.) beskriver också att det handlar om att samla information för att vara öppen till kreativa möjligheter och lita på att idéer kommer att utvecklas till rätt lösning.

Ideation

Den andra fasen handlar om att generera många idéer för att sedan sålla, utvärdera, testa och analysera.

IDEO (2015) beskriver Ideationsfasen som den fas där allting faller på plats, användaren får en kontext och testas mot eventuella lösningar. Kreativa sessioner leder till att lösa trådar elimineras eller knyts samman till mer utvecklade koncept.

Implementation

Den tredje fasen handlar om att verkställa idéer och lösningar. Som sista steget i processen inkluderar Implementationsfasen även marknadsföring och lansering, och eftersom användaren varit delaktig genom hela processen kommer lösningen bemöta användarens behov (IDEO, 2015). I detta projekt innefattar Implementationsfasen även en slutpresentation och en rapport.

4.1.2. Relevans

Genom att utgå från användarcentrerad design i en iterativ designprocess har vi hela tiden varit flexibla, haft kontakt med användare och arbetat efter den feedback vi fått. Eftersom fungerande prototyper och tester är en av avgränsningarna för projektet är IDEO:s trestegsfas mer relevant är Inovasionsapps fyra faser.

Metodernas relevans i en övergripande blick efter genomförandet har varit genomgående goda. Något som eftersträvats men inte uppnåtts är mer kontakt med användaren och fler användare att intervjua och få feedback ifrån. Rådande pandemi och restriktioner har påverkat projektet genom att begränsa mötet med användare, workshop-metoder samt utförande av tester. Årstiden och den mängd snö som täckte studiemålet resulterade till att ett studiebesök uteslöts. För att bemöta dessa motgångar och arbeta runt dessa har vi haft återkommande kommunikation via mejl, telefon och zoom samt snabb återkoppling med M. Hjärtström som varit både uppdragsgivare och användare. Dessa samtal har varit avgörande för projektets utfall.

26

4.2. Projektplan

I början av projektet gjordes en projektplanering med frågeställningar, mål och syfte, tidsplanering och beskrivning av teamet. Under tidsplanering gjordes bland annat ett GANTT-schema och en övergripande tidsplan med milstolpar. Enligt IDEO (2015) är planering av ett projekt en väldigt viktig del för ett

framgångsrikt arbete, att bestämma tider och delmål är bra hjälpmedel. Under planeringen visualiserades en sammanfattning av GANTT-schemat i form av en Roadmap, med tider för de olika faserna, viktiga milstolpar och metoder, se Figur 12. Genom att tidsbestämma de olika faserna, sätta delmål och planera upp

ansvarsveckor fick vi en tydlig bild av processen och en bra mall att följa under projektets gång.

Figur 12: Roadmap med de olika faserna och dess metoder samt en tidslinje med milstolpar illustrerat genom ett vattendrag.

27

4.3. Inspirationsfas

Under inspirationsfasen kommer en litteraturstudie att genomföras och ligga till grund för den teoretiska referensramen. För att förtydliga situationen idag och ta fram en problembeskrivning genomförs en intervju och en benchmark. Utifrån dessa metoder görs en användaranalys genom att ta fram personas och

användarresor. Dessa kommer i sin tur att användas som stöd för analys och framtagning av designspecifikation.

4.3.1. Litteraturstudie

Enligt Milton och Rodgers (2013) är litteraturstudie ett sätt att undersöka relevanta källor så som vetenskapliga artiklar, rapporter och böcker. Milton och Rodgers menar att det är en bra grund att göra djupdykningar för att samla information som är trovärdig och se problemet från olika vinklar. Milton och Rodgers beskriver metoden uppdelat i fem steg.

1. Definiera problemet, fastställa frågeställningen som ska undersökas.

2. Samla information, söka bland relevant källor.

3. Utvärdera, vara källkritisk.

4. Analysera, tolka insamlad information. Vad är relevant?

5. Presentera litteraturgranskningen, detta fall i form av en teoretisk referensram.

För att definiera problemet har det tagits hjälp av en nedskriven intervju som har analyserats. Denna intervju är utförd av J. Wenngren år 2020, projektansvarig på LTU och intervjupersonen är M. Hjärtström,

uppdragsgivare från Mitse. Det gjordes även en till intervju med J. Wenngren M. Hjärtström, utförd av projektgruppen för att definiera problemet ytterligare.

För att samla information, utvärdera och analysera har vetenskapliga rapporter analyserats från; Google Scholar, böcker, e-böcker, webbsidor, rapporter och även Googles egen sökmotor har använts. Några av nyckelorden som på något sätt genererat relevanta källor är.

- Industrial design

Sökningarna resulterade i både primära och sekundära källor. Primära källor innebär vetenskapliga artiklar som användes för att skapa en djupare förståelse kring ämnet. Sekundära källorna innebär webbsidor, e-böcker och e-böcker som har bidragit med allmän kunskap om området. Resultatet av litteraturstudien presenteras under kapitel 2. Kontext och kapitlet 3. Teoretisk referensram. Referenserna är refererade enligt APA och en referenslista återfinns i kapitel 9. Referenser.

28

Figur 13: Skärmbild från intervju med Martin Hjärtström.

4.3.2. Kontextundersökning

För att få förståelse för användaren, sätta problemet i en kontext och samtidigt studera liknande branscher för att få inspiration genomförs en kontextundersökning. I detta fall görs en benchmarking inom

djuridentifiering, djurjournal och digital tidtagning för att få en överblick av vad som finns idag. För att analysera användaren genomförs flera intervjuer med uppdragsgivare och renskötare M. Hjärtström.

Benchmarking

Benchmarking är en metod som enligt Milton och Rodgers (2013) används för att skapa mer förståelse om kontexten och befintliga lösningar på problemet. Liknande branscher till rennäringen kan vara skötsel av boskap, exempelvis får och kor. Genom att analysera styrkor och svagheter, alternativa lösningar och inspireras av dessa branscher skapas riktlinjer för att slippa uppfinna hjulet på nytt (Wikberg Nilsson et al, 2017; Milton & Rodgers, 2013).

Första steget till en benchmarking var att undersöka vilka branscher som kunde vara relevanta. Vi kollade upp får och nötkreatur som behandlas på liknande sätt som renar. Vi kom fram till att det blev tydligast att dela upp analysen i djuridentifiering, djurjournal och digital tidtagning. Identifiering innebär alla typer av metoder och hjälpmedel som används för att identifiera djur; temporära, elektroniska och biometriska. Vi delade upp områden och sökte på olika hemsidor och i tidigare arbeten och projekt. Resultatet av denna benchmarking återfinns under kontextavsnittet 2.2. Benchmark.