Här diskuterar vi studiens kvalitet utifrån de begrepp som vi presenterat i metodkapitlet. Dessutom ger vi förslag på praktisk tillämpning och uppslag till vidare forskning.
Vi anser att vi har uppfyllt syftet med studien väl genom att besvara frågorna vi ställt i problemformuleringen med hjälp av valda metoder.
12.1 Metoddiskussion
Att Sara varit projektledare för Smask är har gjort att vi fått bra access till det projektet samt att vi haft tillgång till förstahandsinformation och kunnat få direktkontakt med deltagarna. Genom att utnyttja detta har vi fått möjlighet att generera information kring projektmedarbetarnas erfarenheter och upplevelser av SMASK, både generellt i projektprocessen och också ledarskapsmässigt i deras eget ledarskap samt i deras relation till sina ledare. Vår avsikt var att främst studera projektledaren och den närmaste projektgruppen (kommittén) som jobbat i projektet från början till slut och därför har en helhetsuppfattning om projektet. Detta har vi lyckats bra med och vi har hittat många intressanta infallsvinklar på problemområdet. Vi anser att det har varit en stor tillgång att kunna studera ett skarpt case då det har gett möjlighet att skapa en bredare bild av vilka aspekter inom problemområdet som behövt extra fokus i vårt arbete.
Fokusgruppen hade generellt sett positiva upplevelser av projektet Smask i Piteå 2011. De berörde områden som är viktiga i projektledning men som också upplevelseproduktion kan appliceras på, exempelvis planering och engagemang, vilket gjorde att användandet av fokusgrupp var en bra metod för vår studie. Vi tror att vi skulle fått en mer detaljerad bild av projektdeltagarnas upplevelser och vi också haft möjlighet att intervjua dem individuellt. Att vi inte gjorde detta berodde på tidsaspekten och tillgängligheten, då vi hade haft för lite tid till att sammanställa och analysera resultatet från dessa intervjuer samt att projektdeltagarna var i slutskedet av terminen och därför hade svårt att avsätta tid för oss.
Fokusgruppen blev mer strukturerad än vi tänkt oss då Sara behövde ställa fler frågor än som var vår avsikt från början. Saras förförståelse spelade in men vi anser att detta snarast har påverkat resultatet positivt då fokusgruppdeltagarnas förtroende för henne gjorde att de slappnade av. Efter studier av projektdeltagarnas utvärderingar var det dessutom av intresse för oss att få fördjupade svar inom de områden som berörts i utvärderingarna. Om Martin hade varit mer delaktig i utformningen av intervjuguiden kan frågorna eventuellt ha blivit något mindre ledande. Vid korrekturläsningen av intervjuguiden såg inte Martin heller hur ledande frågorna var vilket kan bero på att även han fått förförståelse för projektet genom många samtal med Sara.
Resultatet av fokusgruppen hade säkert blivit annorlunda om någon annan än Sara varit diskussionsledare. Däremot är det svårt att säga om gruppdeltagarnas villighet att öppna upp och berätta hade påverkats positivt med en annan diskussionsledare. Vi anser att det tydligt framgår att fokusgruppdeltagarna har förtroende för Sara och att de litar på henne. Därför tycker vi inte att Sara bör ha påverkat fokusgruppens öppenhet negativt.
Vi tror att det är negativt för studien att bara fem av sju tillfrågade hade möjlighet att delta i fokusgruppen eftersom vår bild av deras upplevelse av Smask hade blivit mer nyanserad med ytterligare två deltagare i fokusgruppen. Dock har vi gjort vårt yttersta för att skapa goda förutsättningar för tillfrågade personer att ha möjlighet att medverka i fokusgruppen.
12.2 Praktisk tillämpning
Vi har haft stora svårigheter att hitta artiklar och litteratur genom databassökningar på
”projektledning av upplevelseproduktion” och ”upplevelsebaserad projektledning” vilket tyder på att området hittills varit outforskat. Detta anser vi visar på vår studies relevans då vi tillför nya tankar på området.
För att som projektledare använda sig av upplevelseproduktionsmodeller för att stimulera projektdeltagarupplevelsen bör man tänka på att:
• Varje projektdeltagares upplevelse av processen är unik
• Projektdeltagarnas förväntningar kommer att inverka på deras ansvarstagande och på så sätt påverka gruppens effektivitet
• Se till projektprocessen även som en upplevelseprocess där det finns möjlighet att planera in förutsättning för positiva projektdeltagarupplevelser.
• Ge utrymme för projektdeltagarna att agera som privatpersoner med varandra för att främja gemenskapen i gruppen
• Stämningen i det mentala upplevelserummet påverkar projektdeltagarna både under och efter projektprocessen
12.3 Vidare forskning
Det bör tas i beaktande att studien är gjord med ett hermeneutiskt förhållningssätt vilket medför att vidare forskning på området bör göras. Exempel på problematisering för vidare forskning som vi ser är:
• Det mentala upplevelserummet ur ett psykosocialt perspektiv
• Transformation hos projektdeltagarna
• Prövning av upplevelseproduktionsmodeller i projektledning genom studie med deduktiv ansats.
• Projektledaren som upplevelseproducent
Källförteckning
Litteratur
Allen, D., & Schwartz, T. (2011 Maj). Being more productive. Harvard Business Review , 82-87.
Boswijk, A., Thijssen, T., & Peelen, E. (2007). The Experience economy a new perspective.
Amsterdam: Pearson Education Benelux.
Hartman, J. (2004). Vetenskapligt tänkande. Lund: Studentlitteratur AB.
Leigh, A., & Maynard, M. (2002). Att leda team. Jönköping: Brain Books AB.
Marmgren, L., & Ragnarsson, M. (2005). Organisering av projekt. Stockholm, Sverige: Thomson Fakta.
Mossberg, L. (2003). Att skapa upplevelser - från OK till WOW! Lund: Studentlitteratur AB.
Patel, R., & Davidson, R. (2003). Forskningsmetodikens grunder. Lund: Studentlitteratur AB.
Pine, J., & Gilmore, J. (1999). The Experience Economy. Boston: Harvard Business School Press.
Sjödin, L. (2010). Ledarskapets 4:e dimension. Stockholm: Jinks No Jinx.
Sjöstedt, A., & Nielsén, T. (2008). Nybyggarna ´08. Stockholm: KK Stiftelsen.
Stenbacka, C. (1998). Brand visibility: en referensram för marknadskommunikation med ett relationsmarknadsföringsperspektiv. Diss. Helsingfors: Svenska handelshögskolan.
Stenbacka, C. (2001 39-7). Qualitative research requires quality concepts of its own.
Management Decision , pp. 551-555.
Tillväxtverket. (2011). Program för kulturella och kreativa näringar. Stockholm: Tillväxtverket.
Tonnquist, B. (2010). Projektledning (3:e upplagan ed.). Stockholm: Bonnier Utbildnin.
Wahlström, B. (2002). Guide till upplevelsesamhället. Stockholm: SNS Förlag.
Wibeck, V. (2010). Fokusgrupper. Lund: Studentlitteratur AB.
Fokusgrupp
Institutionen för konst, kommunikation och lärande vid Luleå Tekniska Universitet i Piteå.
2011-05-10 kl. 16.00 - 18.00
Bilaga
Intervjuguide för fokusgrupp med projektdeltagare från SMASK 2011.
Intresseområde
Vi vill ta reda på kommittémedlemmarnas, projektdeltagarnas, individuella och gemensamma upplevelser av arbetet med SMASK i Piteå 2011, hur de har upplevt att vara en del i gruppen, hur de upplever att arbetet har gått samt hur de ser på sin egen roll som ledare och hur de själva har blivit ledda.
Syfte: Syftet är att ta reda på de olika deltagarnas upplevelser av SMASK för att kunna sätta dem i perspektiv till modeller inom upplevelseproduktion och dra slutsatser kring likheter, skillnader och användbarhet av upplevelseproduktion inom projektledning.
Frågeställning: Hur upplever du att arbetet med SMASK 2011 har fungerat för dig? Hur upplever du att arbetet har fungerat för din arbetsgrupp? Hur upplever du att arbetet har fungerat för dina ledare och för dig själv som ledare?
Öppningsfrågor
-‐ Har ni hunnit smälta SMASK-projektet ännu?
-‐ Hur känns det att ha gjort ett av de bästa och mest vinstgenererande SMASKen genom tiderna?
Introduktionsfrågor
-‐ Hur ser ni på er upplevelse av SMASK idag? Ser ni annorlunda på SMASK nu än innan ni deltog i projektet?
-‐ Hur ser ni på SMASK som projekt? Bra/dåligt? Uppfylls syftet med projektet? Bedrivs projektet med en fungerande arbetsform?
Övergångsfrågor
-‐ Beskriv arbetet i gruppen. Hur har ni fungerat som grupp? Kommunikation, samarbeten, ledarskapet?
-‐ Hur har ni som individer påverkats av gruppen? Vilka egenskaper kommer fram hos er i just den här gruppkonstellationen?
-‐ Hur anser ni att arbetet i kommittén har fungerat innan, under och efter SMASK? Har arbetet förändrats från förberedelserna till produktionsveckan? Hur och varför?
Nyckelfrågor
-‐ Hur upplever du att projektledningen under SMASK har fungerat? Varför?
-‐ Hur upplever du din egen ledarskapsroll under SMASK? Varför?
-‐ Hur är din helhetsupplevelse av SMASK som projektdeltagare? (inte som student och ideellt arbetande)
Avslutande frågor
-‐ Hur ser ni på er insats såhär i efterhand?
-‐ Hur känns det idag, har ni samlat upp erfarenheter och lärdomar? Känner ni att ni har lärt er något vad gäller SMASK och projektledning?