Här beskrivs projektet Smask som vi valt att göra vår empiriska studie på. Vi har valt detta projekt eftersom vi haft god access till det genom Saras engagemang som projektledare för Smask i Piteå 2011.
Under rubriken 8.3 beskrivs den empiri som Sara samlat på sig genom sin roll som projektledare för Smask i Piteå 2011.
8.1 Om Smask
Här förklaras vad Smask är, för Sveriges musikhögskolor generellt och för Smask i Piteå 2011.
Projektet är relevant för vår studie eftersom det utifrån vår teoretiska referensram kan definieras som upplevelseproduktion och projekt vilka är de områden vi avgränsat oss till för att få fram information kring projektdeltagarupplevelsen.
8.1.1 Vad är Smask?
Smask står för Sveriges MusikAkademikers SångKåntest och är Sveriges musikhögskolors svar på Melodifestivalen. Alla sex skolor (Piteå, Ingesund, Örebro, Malmö, Göteborg och
Stockholm) ordnar varje år en egen deltävling med mellan åtta och tio bidrag varav två koras till vinnare och skickas till riksfinalen som varje år alternerar mellan skolorna.
Projektet startades i Stockholm då några musikstudenter tröttnade på att aldrig få tävla i den riktiga Melodifestivalen och de ordnade då en egen tävling bland studenterna som idag är en kärleksfull parodi på Melodifestivalen. Den största skillnaden mot Melodifestivalen är att Smask har en levande orkester och alla studenter jobbar helt ideellt med projektet. Syftet med Smask är att erbjuda en möjlighet för alla studenter att delta i ett projekt som är helt utanför skolan där det finns tillfälle att visa upp sin kompetens. Syftet är också att alla studenter ska göra något tillsammans som gynnar kunskaps- och kompetensutveckling.
Det finns ett ramverk för Smask som förklarar tävlingsupplägget och som också innehåller de regler som tävlingen och bidragen måste förhålla sig till. Studentkårerna söker varje år en general (projektledare) för Smask som efter tillträde till posten tillsätter en kommitté (projektgrupp). Kommittén är den grupp i Smask som jobbar från början till slutet med projektet. Vanligtvis sträcker sig arbetstiden från slutet på september till slutet av april, det vill säga nästan ett läsår. Kommittén tillsätter därefter underposter inom de olika områdena som kommittémedlemmarna ansvarar över. Hur uppdelningen ser ut varierar mellan de olika skolorna då varje skola påverkas av antalet engagerade studenter samt den ekonomiska situationen.
8.1.2 Smask i Piteå
Smask i Piteå är ett stort och välkänt projekt, både för studenter på skolan men också för de boende i Piteå då Smask 2011 lockade drygt 1100 besökare till Norrmalmia Sport- och evenemangshall.
Sedan Musikhögskolan i Piteå ombildades till Institutionen för Musik och Medier, en del av Luleå Tekniska Universitet, omfattar verksamheten förutom musiklärarutbildning och
musikkandidatutbildningar inom musik även danslärarutbildning och medieutbildningar; TV-produktion, radioTV-produktion, journalistik, mediedesign, ljudteknik och upplevelseproduktion.
Alla studenter på alla utbildningar har möjlighet att delta i Smask vilket gör att det finns goda förutsättningar för att täcka in all kompetens som behövs för ett projekt som Smask. Bland de sex musikhögskolorna är detta utmärkande för Piteå och varje år engagerar Piteås Smask ca 200 studenter som jobbar med allt ifrån bidragskomponering och artisteri till ljudteknik,
marknadsföring och projektledning. Detta gör också att syftet med Smask, att alla skolans studenter gör något tillsammans, blir betydelsefullt i Piteå då det är så många utbildningar som engageras i samma projekt.
8.2 Definition av Smask
Här definieras Smask som projekt och upplevelseproduktion.
8.2.1 Smask som projekt
Smask kan definieras som ett projekt då det är begränsat över tid, har en tillfällig organisation och ledare samt ett anpassat arbetssätt.
8.2.2 Smask som upplevelseproduktion
Smask har en början och ett slut och är därför tidsbegränsat. Smask kliver också högt upp på Pine & Gilmores värdeökningsmodell (figur 5) då Smask varken är råvara, produkt eller service, utan erbjuder värdet av en upplevelse till gästen. Båda Pine & Gilmores modeller, Teatermodellen och Föreställningsmodellen (figur 6 och 7), kan också appliceras på Smask då Smask innehåller alla de faktorer som omnämns. Smask faller också in under Mossbergs definition av Upplevelserummet (figur 8), då upplevelsen produceras på en specifik och avskärmad plats med interaktion mellan andra gäster och personal.
8.3 Saras utvärdering
Mitt arbete med Smask i Piteå 2011 började med att sätta samman en projektgrupp, kommittén, och göra en planering för projektet.
För att förbereda mig för planeringsarbetet så läste jag igenom tidigare utvärderingar samt de dokument som fanns samlade från tidigare års produktioner. Dessa varierade mycket i kvalitet och detaljering men gav ändå en bra bild av hur arbetet hade skötts tidigare och vilka punkter som behövdes förbättras. Utifrån dessa utvärderingar och dokument sammanställde jag en lista på aktiviteter som skulle göras, punkter att komma ihåg och information som skulle
distribueras. Denna lista sorterade jag sedan upp i en aktivitetsplan, en tidsplan och en checklista.
FIGUR 15TIDSPLAN SMASK I PITEÅ 2011,SARA WEMSTAD
Tidsplanen är gjord fritt efter Gantt-modellen som Tonnquist (2010) beskriver som ett bra verktyg i projektledning. I den visas på den lodräta axeln vilka aktiviteter som ska göras och på
TIDSPLAN SMASK 2011 Planera & boka möten med prod.grupper Haida - prod.ass.
November DecemberDecemberDecemberDecemberDecemberDecember JanuariJanuariJanuariJanuariJanuari FebruariFebruariFebruariFebruari MarsMarsMarsMars
44 454545 4646 47 4848 49 50 5151 52 1 22 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12
I III II I II I I II I I II I I I I I I I I I I
I samband med tillsättandet av kommittén så gjorde jag också ett organisationsschema med alla produktionens poster. Organisationsschemat slogs senare ihop med aktivitetsplanen så att det blev ännu tydligare vem som skulle göra vad. Detta är också en fri bearbetning av de modeller som Tonnquist (2010) beskriver. Dessa modeller återkom jag till under projektets gång och reviderade ifall det behövdes och de senaste uppdaterade versionerna fanns hela tiden tillgängliga för kommittén.
FIGUR 16AKTIVITETSPLAN OCH ORGANISATIONSSCHEMA,SARA WEMSTAD
Utifrån dessa modeller har jag satt upp dagordningar, fastställt deadlines och gjort avstämningar.
Det har varit en fungerande strategi och jag upplever att projektgruppen också tycker det då det sällan funnits några frågor eller oklarheter kring planeringen eller tidsplanen.
Genom att jag på alla plan i projektet försökt vara så tydlig som möjligt så har jag försökt minimera risken för missförstånd och förseningar. Detta har hjälpts av att jag gjorde en tidig planering och att jag därför kunde distribuera information i tid och hinna hantera oklarheter långt innan deadline.
Min förförståelse inom upplevelseproduktion har spelat stor roll både vad gäller arbetet i min projektgrupp men också i produktionen av gästupplevelsen av Smask. Jag har haft med mig de modeller inom upplevelseproduktion som beskrivits i tidigare kapitel, vilket har gjort att jag haft förståelse för vad upplevelseproduktion innebär, vilka förutsättningar som ger möjlighet till positiva upplevelser och hur samspelet i gruppen påverkar upplevelsen. Jag har också haft en del förförståelse inom projektledning vilket gjort att jag kunnat utnyttja de modeller jag kommit kontakt med för arbetet med Smask.
Under projektets gång har jag verkat aktivt för att det ska bli en bra stämning i projektgruppen.
Jag har ordnat fika till möten, planerat in privata träffar med kommittén och organiserat en kick-off. Jag ser det som en viktig del i ett bra samarbete att det finns en öppen
kommunikation i gruppen, vilken jag tror underlättas av att man inte bara samlas kring arbetsrelaterade samtalsämnen utan även lär känna varandra mer personligen och lär sig hur andra fungerar som människor. På så sätt kan man utnyttja varandras styrkor på bästa sätt.
3URGDVV
9,3YÕUGDU 0XVLN 7ÕYOLQJ0XVLN 7ÕYOLQJ0XVLN 7ÕYOLQJ0XVLN 7ÕYOLQJ
$QVçNDQXQGHUSRVWHU
Som projektledare har jag också lärt mig att det är viktigt att känna till hur projektgruppens process förändras och att alla inblandade påverkas av detta. Arbetsbelastningen varierar över tiden och ingen människa är sitt bästa och mest produktiva jag varje dag. Därför är det av vikt att skapa en grund av gemenskap i gruppen vilket gör att övriga deltagare snarare hjälper och stöttar den som är trött än klagar över att arbetet inte blir gjort.
Det har också varit viktigt för mig att alla deltagare känner ett engagemang i den roll och uppgift de tagit på sig och därför också tar det ansvar som detta innebär. Jag jobbade med detta när jag tillsatte den grupp jag skulle arbeta med då jag ansåg att det var betydande att rätt person fick rätt post samt att alla som tillsattes ville göra sitt yttersta för att åstadkomma en bra produktion. Under projektets gång svajade engagemanget då och då för alla men överlag fanns det hela tiden en energi i projektet och en gemensam vision om att nå ett tillfredställande resultat vilket skapade motivation hos alla deltagare och också en insikt i betydelsen av den egna ansvarsdelen.