U PPLEVELSEPRODUKTION I PROJEKTLEDNING UTIFRÅN EMPIRISKA RESULTAT

Här presenteras analysen av vår jämförelse av modellerna ställt mot våra empiriska resultat.

10.2.1  Processen  

Projektdeltagarna i Smask 2011 beskriver både en för- och en efterupplevelse av Smask. Flera av dem nämner att de var förväntansfulla inför projektet, där vi kan dra paralleller till

Mossbergs före- och efterupplevelsen (figur 9). Denna förväntan har, som tidigare beskrivit, en inverkan på projektdeltagarnas inställning till projektet. I och med att de beskriver sin efterupplevelse av projektet med känslan nöjdhet, kan vi anta att då deras förväntningar överträffades och därmed att deras inställning var positiv, så tolkar vi att deras upplevelse av projektet var positiv.

Planering, en projektplan, som tidigare liknats vid Pine and Gilmores manus för

upplevelseproduktionen (figur 6), är också något projektdeltagarna tar upp och lägger stor vikt vid. De anser att planeringen varit en stor bidragande faktor till projektets framgång och vi kan då tolka att ett manus vad gäller projektdeltagarnas upplevelser också kan bidra till en mer välfungerande projektgrupp. Deltagarna ger exempelvis positiv kritik till att det fanns inplanerade ”get-togethers” som kan vara en del av ett sådant manus.

Projektdeltagarna nämner att de upplevt ett bra flyt genom hela processen och att saker och ting fallit sig väldigt naturligt i ansvarsfördelningen dem emellan. Bakom den känslan ligger många timmars planeringsarbete från Saras sida. Utifrån projektdeltagarnas beskrivning tolkar vi det som att denna utförliga planering varit mycket viktig för att möjliggöra goda

projektdeltagarupplevelser.

rollfördelningen är betydande och att förtroende och trygghet är viktigt. Tidigare i analysen, där teamets utveckling tas upp, framhåller vi att det är svårt att som projektledare styra deltagarens upplevelser men att man kan verka för en främjande miljö och relationsbyggande aktiviteter. Av detta kan vi se att det som projektledare är nödvändigt att se till gruppens sammansättning och också vilken relation de har till varandra för att skapa bra förutsättningar för deras upplevelser.

10.2.2  Manus  och  projektledning  

Projektdeltagarna uttrycker att de upplever projektledningen av projektet som mycket bra. De har svårt att sätta ord på den exakta anledningen till att den var bra men tillägger också att det handlar om rätt person på rätt plats och om ansvar och tydlighet. Vi kan återgå till tidigare diskussion om manus och planering och även här fastställa betydelsen av dessa i projektledning.

Saras kombinerade organisationsschema och aktivitetsplan är ett bra exempel på hur manus med rollfördelning och ansvar kan göras. Även här kan projektdeltagarnas känsla av trygghet i sina roller kopplas till utförligt planeringsarbete från projektledarens sida. Genom att studera tidigare års fram- och motgångar har Sara kunnat dra slutsatser om vad som bör göras när och av vem och genom god planering underlätta arbetet för projektgruppen. Kopplingen till förståelse för drama och manus går inte att ta miste på i utformningen av aktivitetsplanen för Smask i Piteå 2011.

Intressant att nämna är att både deltagarna i vår fokusgrupp och den artikel av David Allen som vi inkluderat i arbetet tar upp listor som en metod för produktivitet och hantering av

arbetsuppgifter. Av detta drar vi slutsatsen att listor är en metod som man som projektledare bör vara medveten om och utnyttja möjligheterna med.

10.2.3  Upplevelserummet  

Smask i Piteås projektdeltagare framhåller flera gånger att förtroendet och gemenskapen i projektet har gynnat resultatet. Detta tyder på att projektdeltagarna har upplevt det vi tidigare nämnt som det mentala upplevelserummet som positivt. De lyfter också fram trygghet och sin interaktion och kommunikation med andra som betydande. Detta visar att projektledaren haft en tydlig intention till en relation med projektdeltagarna men också uppmuntrat och skapat förutsättningar för dem att skapa relationer utanför den egna gruppen. Projektledaren har mycket att vinna på att skapa en trygghet genom förtroende och tillit i det mentala

upplevelserum där gruppen befinner sig. Vägen till detta går genom relationsintentionen och den atmosfär som projektledaren skapar för sin grupp.

Gemenskapskänslan i projektgruppen beror delvis på att Sara omedvetet använt sig av sin förförståelse för upplevelseproduktion i sin roll som projektledare och delvis på

projektdeltagarnas eget engagemang. Detta har bidragit till att vi kunnat dra slutsatser om det mentala upplevelserummet och dess påverkan på upplevelseproduktionen Smask i Piteå 2011.

Den öppna och tillåtande stämningen i det mentala upplevelserummet i projektgruppen i Smask tillsammans med den gemenskap som det resulterade i bidrog till

upplevelseproduktionen. Det bör i slutändan ha påverkat gästupplevelsen positivt men detta kan vi inte säga något om med säkerhet då vi i vår studie inte tillfrågat någon gäst från Smask.

FIGUR 20PROJEKTDELTAGARUPPLEVELSEN INVERKAN PÅ UPPLEVELSEPRODUKTIONEN

Modellen visar att projektdeltagarupplevelsen som sker i det mentala upplevelserummet påverkar upplevelseproduktionen som skapar förutsättning för gästupplevelsen. Genom denna modell kan vi göra antagandet att stämningen i det mentala upplevelserummet i Smask i Piteå 2011 i slutändan gynnade gästupplevelsen för besökarna.

10.2.4  Transformation  och  självförverkligande  

Projektdeltagarna beskriver ett par av de lärdomar de har tagit med sig från projektet, varav flera är av stor betydelse för deras arbete i kommande projekt. Den generella erfarenheten av projektet är att det har fungerat bra och att de alla är väldigt nöjda att de deltog. En av dem uttrycker också att projektet har gett lärdomar för det framtida arbetslivet vilket tyder på att projektet åtminstone yrkesmässigt förändrat hennes sätt att tänka. Men det är svårt att säga om dessa erfarenheter, lärdomar och upplevelser varit transformerande för någon av deltagarna då vi inte uttryckligen frågat om projektet förändrat deras liv på något sätt.