I detta avsnitt kommer resultaten att diskuteras utifrån studiens syfte och frågeställningar i relation till tidigare forskning. En kritisk reflektion kommer även att presenteras
underrubriken metoddiskussion. Kapitlet avslutas med slutsats och förslag till fortsatt forskning kommer även att redogöras för i detta avsnitt.
5.1 Resultatdiskussion
Syftet med denna studie är att undersöka några förskollärares syn på utomhusmiljöns betydelse för barns lärande och utveckling.
Mårtensson (2004) hävdar att den fysiska miljön för barns utomhusvistelse på förskolan ska vara en självklarhet och att den bör ses som en del i verksamheten, då den är inskriven i
läroplanen för förskolan. Dessa påståenden stärker hur viktig utomhusmiljön är för barns utveckling och lärande. Barn söker efter nya kunskaper överallt utomhus, därför behöver vi vara aktiva pedagoger som tar vara på barnens intressen när vi formar nya lärandemiljöer utomhus. När utemiljön ska formas bör förskollärarna utgå från läroplanens mål. De som ska följa upp läroplanens mål och utgå därifrån när utemiljön formas är enligt oss,
förskollärarnas roll. Utifrån svaren i intervjuerna kunde vi avläsa att förskollärarna ansåg att läroplanens riktlinjer var viktiga att följa när de planerade utomhusaktiviteter.
I resultatet framkommer det även att utomhusmiljön bör vara inspirerande, tillgänglig och spännande för att barnen ska känna nyfikenhet till att utforska. Detta framlades från
samtliga förskollärare i intervjuerna. De påpekade också att det som bidrar till utveckling och lärande är medvetna och engagerade pedagoger som använder miljön som den tredje
pedagogen. Att använda miljön som en tredje pedagog är ett tillfälle för att skapa större inlärningsoråden för barnen. Men ska ett lärande ske måste lärmiljön erbjuda material som stimulerar och utmanar. Tuuling, Õun och Ugaste (2019) påpekar att de material som finns naturligt utomhus är viktiga för barnens utveckling och dessa naturmaterial är bra redskap i skapandet för varierande aktiviteter.
Björklid (2009) påpekar att naturmiljön på många sätt är en värdefull tillgång för barns lärande. Naturmiljön erbjuder fler möjligheter för varierad lek och fysisk aktivitet. Detta kan vårt resultat stödja där förskollärarna anser att utomhusmiljön är en stor tillgång för barns lärande och utveckling. Miljön ger barnen möjlighet till att springa, hoppa och klättra fritt vilket de inte kan göra inomhus. När barnen får röra sig i kuperad terräng tränas deras grovmotorik omedvetet och barnen utvecklar ett sätt att röra sig säkert utan att behöva tänka. Med hjälp av de olika materialen skapas nya lärsituationer i utomhusmiljön. Detta kan vi ta stöd av från Brodin (2011) då författaren nämner att utomhusmiljöns stora yta gör det lättare att anpassa miljön efter varje barns behov och förutsättningar. På så sätt ökar barnens rörelsefrihet, vilket i sin tur bidrar till utforskning av lärmiljön. Mårtensson (2004) skriver, när det finns tydligheter kring de material och aktiviteter som barnen erbjuds, blir det lättare för barnen att organisera, anpassa, samspela och leka. Detta som Mårtensson skriver kan kopplas till vårt resultat genom att förskollärarna redogjorde för att de tar fram material som barnen visar intresse för. Med hjälp av materialet behöver barnen få chansen att fördjupa sina kunskaper med varandra och med aktiva pedagoger.
Waters och Maynard (2010) bedömer att utomhusmiljön skapar meningsfulla interaktioner mellan barnen. Ska en meningsfull interaktion ske, bör förskolläraren skapa betydelsefulla lärande situationer där förskollärarnas uppdrag blir att interagera tillsammans med barnen.
När de samspelar och utforska miljön tillsammans kan förskollärarna fånga upp barnens intressen och forma undervisningen efter det. Med hjälp av dessa samspel kan det uppstå enligt oss en mängd olika lärprocesser som kan anpassas till varje barn och deras
kunskapssökande. Detta framhåller även Waters och Maynard (2010) då de förklarar vikten av förskollärarnas engagemang tillsammans med barnen, då det är barnens intressen som bör forma själva undervisningen. Även Hunter, Brodal Syversen, Graves och Bodensteiner (2019) förklarar utomhusmiljön som en värdefull arena för barnen. Där miljön är skapad för ett engagerat och effektivt lärande, som skapas mellan vuxna och barn. Enligt Tuuling, Õun och Ugaste (2019) är utomhusundervisningen en plats där barnen vistas i olika naturliga
miljöer och skapar på så sätt nya lärande hela tiden. När barnen befinner sig i dessa naturliga miljöer uppstår möjligheter till utvecklingen av barnens sociala och kreativa sida.
Waters och Maynard, (2010) beskriver utomhusmiljön som en värdefull inlärningsplats där barnen blir engagerade av en miljö som skapar spänning och/eller ifrågasättande. Ska ett lärande ske hos barnen, behöver verksamheten och förskollärarna tid till reflektion,
planering och utvärdering. Men utifrån Hunter, m.fl. (2019) resultat anser förskollärarna att tiden för förberedelser och planering inför undervisningen utomhus är alldeles för liten.
Mårtensson (2004) påstår att den fysiska miljön i förskolan behöver upprustas för att kunna stimulera barnen i deras utveckling. Även respondenterna i intervjuerna sa att den fysiska miljön på förskolorna behövdes utvecklas. Den behövde bli mer tilltalande och betydande för barnens utveckling och lärande. En annan slutsats vi kan dra av förskollärarnas svar gällande deras syn på utomhusmiljöns betydelse för barns lärande och utveckling, är att pedagogerna behöver ta vara på och synliggöra barnens intressen. När synliggörandet av intressena göres, blir lärandet mer stimulerat. Studiens resultat visar att respondenterna ansåg att
förskollärarna behöver vara uppmärksamma och deltagande när barnen samspelar så deras intressen kan synliggöras. Därför behöver det finnas uppmärksammade och deltagande vuxna som observerar samspelen och aktiviteterna. Detta kan vi förstärka med Waters och Maynards (2010) syn på vikten av interaktionerna som uppstår mellan vuxna och barn och hur det skapar nya läroprocesser hos barnen.
5.2 Metoddiskussion
För att undersöka förskollärares syn på utomhusmiljöns betydelse för barns lärande och utveckling har vi valt en kvalitativ ansats i form av semistrukturerade intervjuer. Motivet till att vi använde semistrukturerade intervjuer än exempelvis enkäter, var för att få möjlighet till att ställa följdfrågor för att kunna få fördjupade svar. Vi tänkte att detta metodval var
lämpligt för vår studie, för att samla information som besvarade studiens syfte och frågeställningar.
Bryman (2018) skriver att ett ändamåls styrt urval utgör en form av
icke-sannolikhetsbaserade urval, där de medverkande väljs ut på grund av att de anses vara intresserade och relevanta för forskningsfrågorna. Med detta som anledning, tyckte vi att denna urvalsmetod var lämpligt att använda i vår studie. Eftersom vi fick välja deltagare som vi ansåg var relevanta, anser vi att detta har bidragit till att vi har fått en överblick över hur förskollärare ser på utomhusmiljö, dess potential samt vilka för- och nackdelar det finns.
När vi reflekterade tillsammans kom vi fram till att intervjuer var en fördel för vår studie, vi fick totalt åtta legitimerade förskollärare från olika kommuner och förskolor. Inför
intervjuerna hade vi förberett en intervjuguide, som sju av förskollärarna fick i förväg då de ville få en tydligare bild av intervjufrågorna. Detta medförde att de kunde förbereda sina svar.
Bryman (2018) menar att det finns positiva aspekter med att skicka intervjuguiden till respondenterna i förväg då deras svar blir mer genomtänkta. En förskollärare ville inte erhålla intervjufrågorna i förväg för att på så sätt kunna ge spontana svar. Vi fick gå igenom strukturen med förskolläraren som inte fick intervjuguiden innan intervjun och då förklarade vi vårt syfte med studien. Därmed fick vi förklara för förskolläraren att vi kommer börja med
några bakgrundsfrågor och sedan gå vidare till huvudfrågor som är utformade på ett fördjupande sätt. Detta med anledning att kunna uppnå syftet. En medvetenhet har diskuterats kring att det finns möjlighet att respondenternas genomtänka svar kan ha påverkat resultatet till en viss del.
Vid genomförandet av intervjuerna, har fyra intervjuer genomförts fysiskt och de andra fyra genomförts digitalt via Zoom. Motivet till att vi genomförde fyra intervjuer digitalt var på grund av att vi hade förskollärare från två olika kommuner och på grund av sjukdom. De digitala mötena medförde till att intervjuerna kunde genomföras oavsett anledning. Efter ett samtycke från respondenterna spelades intervjuerna in med våra mobiltelefoner för att dokumentera och ej gå miste om något som både respondenterna och vi sa. Genom att samla in svaren med en ljudupptagning, blir det enligt Bryman (2018) en fördel då man har
möjlighet att lyssna på intervjuerna ett flertal gånger under studiens gång. Under transkriberingen och sammanställningen av intervjuerna uppmärksammade vi att flera intervjuer blev korta, där en medvetenhet om att det kan ha påverkat vårt resultat
diskuterats. Utifrån svaren av intervjuerna kunde vi besvara vårt syfte och frågeställningar.
Att intervjuerna blev korta upplevde vi att det kunde bero på förskollärarnas erfarenheter (se bilaga 3).