I detta avsnitt redovisas resultatet från våra intervjuer med förskollärarna. Vårt resultat presenteras i följande underrubriker: Utomhusmiljöns betydelse för barns lärande och utveckling, utomhusmiljö som en undervisningsplats, utomhusmiljön som en tredje
pedagog och läroplanen som stöd i utomhusmiljön. Varje underrubriker inkluderar även en analys utifrån våra teoretiska utgångspunkter.
4.1 Utemiljöns betydelse för barns lärande och utveckling
Majoriteten av respondenterna ansåg att ett lärande kan ske på de flesta förskole gårdar, men att gårdarna behöver utvecklas och bli mer tilltalande. Det framkom även att det är viktigt att alla pedagoger som arbetar med barn har intresse för att utveckla utomhusundervisning och att arbetslagets arbetssätt utvecklas och utvärderas. Förskollärarna antydde att det kan vara svårt att utforma en bra och stimulerande utemiljö, då förskolorna ser olika ut och har olika förutsättningar beroende på var förskolan är belägen. De påpekade även att alla måste vara lyhörda och följa det barnen visar intresse för och på det viset skapa en positiv inställning till utemiljön för barnen där de kan utvecklas i sin takt. Samtliga av de intervjuade
förskollärarna ansåg att den lärprocess som sker inne, även kan ske ute i en helt annan miljö och tillföra en helt annan inspiration för barnen. Vidare beskrev förskollärarna att utemiljön är ett redskap för lärprocesser där barns lärande utvecklas, uppmuntras och stimuleras.
Respondenterna ansåg att barnen blev stimulerade på ett annat sätt ute och barnen fann en lust till att skapa nya erfarenheter och kunskaper där naturmaterialet i sig är en tillgång för barnens lärprocesser. Vidare anser de att utemiljön är en bra undervisningsplats om den har ett tydligt syfte och att det ska finnas närvarande pedagoger som synliggör lärandet. Samtliga förskollärare antydde att förskolans utemiljö ska vara varierande med stora ytor och med möjlighet till att träna både fin- och grovmotoriken. Det ska även finnas en god balans mellan aktiviteter och vila. Utemiljön skapar en rad olika sinnestillstånd där barnen kan återhämta sig.
Att den är a och o att den kommer i första hand. Jag tror att den har en jättestor betydelse för barns lärande och utveckling. Hur barnen blir i dessa miljöer som erbjuds och där efter skall vi utvärdera om de är bra eller skall vi förändra dem (Förskollärare 2)
Förskollärare 3 besvarade frågan om utemiljöns betydelse för barns lärande och utveckling på följande sätt:
Vi pedagoger kan undervisa lika bra som vi gör inne, om inte bättre, om inte mer spännande och roligare för barnen. Man får som pedagog testa sig fram och kanske en dag ta ut den där skapande aktiviteten ut i stället för inne för att utmana sig själv som pedagog men även låta barnen skapa ute och prova sig fram. Barns lärande sker hela tiden
Engdahl och Ärlemalm-Hagsér, (2020) skriver att, i det utvecklingsekologiska perspektivet har förskolans organisation och utformningen av miljön både utom- och inomhus en
inverkan på barns handlingar och samspel. Författarna påtalar vikten av att utgå från barnen och deras engagemang i förhållandet till deras omgivning. Samtidigt som de vuxna ska utgå
ifrån barnens förhållande i relation till närmiljön. Vidare menar författarna att barnen vistas i en värld där de träffar många olika kontakter och relationer vilket medför att kontakten mellan alla system måste fungerar väl. Även makrosystemet är en central del för att de olika systemen ska fungera. Detta kan man koppla till det som förskollärarna ansåg i intervjuerna, att barns lärprocess som sker inne även sker ute. Förskollärarna ansåg att de läroprocesser som inträffar ute skapas i en helt annan miljö där miljön frambringar en annan inspiration till barnen. De blir påverkade och stimulerade på ett annat sätt ute än inne och att
naturmaterialet i sig är en tillgång för barnens läroprocesser. Detta går att koppla till begreppet mikrosystemet som finns i det utvecklingsekologiska perspektivet där de olika elementen samspelar med varandra då de utgör en grund för barns lärande och utveckling.
I utemiljön skapas det även en rad olika sinnestillstånd där barnen kan återhämta sig, vilket medför att det ska finnas en god balans mellan aktivitet och vila. Enligt förskollärarna behöver gårdarna utvecklas och bli mer tilltalande eftersom utemiljön i förskolan är en bra undervisningsplats som bidrar till barnens läroprocesser. Det måste även finnas närvarande pedagoger som synliggör lärandet så den får ett tydligt syfte. Respondenterna ansåg att utegården ska ses som ett redskap som utvecklar, uppmuntrar och stimulerar barnen. De ansåg att förskolans utemiljö bör vara varierande med stora ytor och olika artefakter som barnen kan använda föra att träna både fin- och grovmotoriken. Detta synsätt kan kopplas till Säljö (2014) där författaren skriver att i det sociokulturella perspektivet har termerna verktyg eller redskap en stor betydelse för barns lärande. Likaså kan Lundgren, Säljö och Libergs (2017) uppfattning om mediering kopplas till detta, då författarna skriver att begreppet mediering sker när vi använder oss av olika redskap för att förstå vår omvärld som vi agera i.
4.2 Utemiljön som en undervisningsplats
Förskollärarnas svar varierade om hur de arbetar med utomhusmiljön som en
undervisningsplats och hur de bedriver en pedagogisk verksamhet. Förskollärarna menade att i utomhusmiljön kan det ske både spontan och planerad undervisning. Förskollärarna påpekade även att det fanns olika synsätt kring den pedagogiska verksamheten i
utomhusmiljön.
I intervjuerna blev det synligt att flera förskollärare beskriver att den spontana
undervisningen utomhus är genom barnens egen lek, där de är medverkande och stödjer barnen samt utvecklar deras lek.
Det är viktigt att vi som pedagoger är medlekande med barnen, inte att vi är där för att vakta och spring till ett barn för att hen har ramlat eller gjort sig illa (förskollärare 5).
Förskollärare 7 beskrev undervisningen på följande sätt:
Att många av de fantastiska stunderna som bidrar till de finaste undervisningstillfällena uppstår spontant i stunden
En del förskollärare som vi intervjuades berättar att de upplever att det finns lärande tillfällen i utomhusmiljön. Dessa förskollärare beskriver att de har skapat olika stationer i utomhusmiljö, där det finns en ateljéstation, en naturhörna, en byggstation och en läshörna.
Förskollärarna beskriver att genom dessa stationer finns det stora möjligheter till att ha undervisande tillfällen utomhus. Förskollärarna förklarar även att varje pedagog har ett ansvarsområde där hen kan erbjuda barnen olika möjligheter till undervisningstillfällen.
Förskollärarna uttryckte i intervjuerna att det är jätteroligt och spännande att ha sådana undervisningstillfällen. Eftersom det handlar om att de ska anpassa sin undervisning utifrån barnen som kommer där man får vara flexibel och kreativ i hur man ska undervisa barnen.
En annan förskollärare tycker att skogen är ett bra exempel på en pedagogisk utomhusmiljö där den betraktas som ett lärande tillfälle för barnen. Vidare beskriver förskolläraren att barnen lär sig bättre i skogen, eftersom de är fokuserade på vad de gör och tycker att det är spännande att vara i skogen.
I skogen när vi går en mindre grupp att vi är 2 pedagoger och en mindre barngrupp så har vi verkligen kunnat fokusera och läsa böcker utifrån vårt projekt och där springer inte barnen i väg, där är de liksom med, de är fokuserade, medan på gården så är dom här cyklarna eller spadarna eller någonting annat som kanske lockar. Skogen är ett jättebra komplement, tycker jag (Förskollärares 6 svar om användningen av utomhusmiljön som undervisningsplats)
Förskollärare 8 beskriver att barnen i utomhusmiljön är mer självständiga i sin lek. Hon menar att hennes roll i detta fall är att finnas där som stöd och hjälpa till vid behov, där det kan vara både med idéer och annat. Hon berättade att:
Utomhusmiljön beskrivs som en mötesplats för barnen, där de är mer självständiga än inomhus. Med utevistelsen kan de skapa sig egna rumsliga och sociala sammanhang och leka olika lekar
Utifrån intervjuerna kunde vi se vilka för- och nackdelar förskollärarna beskrev med utomhusmiljön. Fördelar med utomhusmiljön enligt respondenterna var att den
kompletterar innemiljön, där utomhusmiljön har en större yta vilket medför till mer frihet för barnen på olika sätt. Respondenterna var eniga om att utomhusmiljön används som en stor del av hälsoskäl, där barnen får tillgång till frisk luft och de får möjlighet till att utforska sina motoriska färdigheter genom att springa, balansera, klättra med mera. Tre av förskolorna hade stora förskole gårdar vilket förskollärarna såg som en fördel. Detta medför att barnen ges möjlighet att träna på sina motoriska färdigheter genom att röra sig och springa.
Jag ser väldigt mycket positivt med att vara ute. Barnen får röra sig fritt eftersom det finns många barn som har spring i benen, de får klättra, träna på sin grovmotorik, finmotorik, att ta frisk luft är ju alltid bra (förskollärare 8)
En annan fördel enligt förskollärarna med att ha stora ytor är att det blir mindre konflikter mellan barnen utomhus än inomhus. Vidare beskriver förskollärarna att stora ytor är till stor hjälp när det gäller att ha stora barngruppen och att det är flera avdelningar som delar samma gård. Förskollärare 7 beskriv det på följande sätt:
Dessutom blir det sällan trångt, eftersom utomhus oftast rymmer en större yta och mer frihet än inomhus. Dessutom blir det att barnen inte bråkar med varandra lika mycket som de gör inomhus, det blir mindre konflikter
Nackdelar i utomhusmiljön som respondenterna uttryckte i intervjuerna var att vissa förskole gårdar har en begränsad yta, vilket medför enligt de att vissa aktiviteter blir svår att
genomföra. Respondenterna påpekar att beroende på var förskolan är belagd kan det uppstå fler störmoment så som trafik eller brist på personal. En förskollärare beskrev att utifrån dessa störmoment finns det alltid andra saker som lockar barnen och distrahera de när de ska koncentrera sig på aktiviteten. Hon menar att dessa störmoment kan påverka den pedagogiska verksamheten ute.
Däremot är det lite svårare att fånga barnen, det är inte lätt att fånga alla barn när vi är ute eftersom det finns så mycket störmoment. Det kan vara en bil som tutar, någon granne som de känner som vinkar eller ett barn som skriker så det finns lite störmoment (Förskollärare 5)
Dessutom uttryckte en förskollärare att det blir svårare att genomföra aktiviteter i utomhusmiljö när det alltid finns personal som behöver springa in på möten eller ha planering, vilket hon uttrycker som hinder för den pedagogiska verksamheten.
Förskollärare 6 beskrev det på följande sätt:
I dagsläge använder vi utemiljön mer som en bevaring plats för barnen tycker jag, där mellan kl. 8 och 9 när någon har planering så måste vi vara ihop och då är vi ute, det är mer av praktiska skäl så ser jag det just nu. Jag tycker inte att lärandet är i fokus överhuvudtaget utan det är mer att nu ska alla vara ute, vi måste sprida på oss för att ha koll på barnen
Begreppet mediering som Säljö (2017) benämner går att koppla till förskollärarnas svar om de lärande tillfällen som sker i utomhusmiljön. Dessa stationer som förskollärarna har skapat i sin utemiljö ses som ett redskap som bidrar till barns lärande och utveckling, genom att erbjuda de olika undervisningstillfällen. Enligt Vygotskij (2014) ses även språket som ett redskap som har en betydande roll för barns inlärning. Genom att förskollärna erbjuder barnen olika undervisningstillfällen i dessa stationer, får barnen en möjlighet till att
praktisera språket. I en av intervjuerna framkom det att skogen ses som en pedagogisk miljö och kan användas som ett komplement till förskolans utomhusmiljö. Detta går att koppla till det utvecklingsekologiska perspektivet och begreppet mesosystem, då barnens närmiljö har en stor betydelse för deras lärande och utveckling. Förskollärarnas resonemang om att utomhusmiljön har oftast större yta än inomhusmiljö och mer frihet till barnen kan relateras till begreppet mediering. Att erbjuda barnen olika möjligheter att träna på sin fin-och
grovmotorik genom olika redskap kopplas till det som Säljö (2017) nämner, där redskap är viktiga för barns lärande och utveckling.
4.3 Utomhusmiljön som en tredje pedagog
Resultatet visade att samtliga förskollärare tycker att utomhusmiljön ska ses som den tredje pedagogen, där förskollärarens roll är att skapa och utforma en miljö så att den bidrar till barns lärande och utveckling. Ska detta ske behövs det tid, material och kunskaper så att lärandemiljön underhålls, får tid till att växa fram och hållas levande. Det framkom att miljöerna bör vara anpassade efter barnen och att miljöerna måste få vara föränderliga utifrån barnens önskningar och idéer. Materialet bör finnas framme för att barnen själva ska kunna anpassa sin lek utifrån egna intressen. Resultatet visade att samtliga förskollärare var eniga om att en fattig utemiljö som inte erbjuder någonting kan leda till att barnens lärande
blir understimulerad och till slut pausas. Vidare beskriver samtliga förskollärare att utomhusmiljön ska vara inspirerande, tillgänglig och spännande för att barnen ska känna utmaning i sitt utforskande. Den måste formas genom medvetna pedagoger som ser vikten med en miljö som bidrar till utveckling och lärande. Dessutom får barnen i dessa miljöer möjlighet till samspel där de skapar olika sociala sammanhang.
Det är viktigt att det finns någon välorganiserad och tillgänglig miljö som är inbjudande och inspirerande för barnen. Jag tycker att miljön är en jättestor del av vårt arbete (Förskollärare 5)
Majoriteten av förskollärarna uttryckte att utomhusmiljön är ett komplement till innemiljön.
Båda miljöerna är otroligt viktiga då det är där barn och lärare kan utforska, upptäcka, skapa nya erfarenheter och kunskaper.
Förskollärare 7 sa i sin intervju att:
Jag tänker att det är en lockande, föränderlig och laborativ miljö med meningsfullt material som väcker barnens nyfikenhet och bidrar till samtal och samspel
Förskollärarna har berättat att förskolans utomhusmiljö är jätteviktigt för barns lärande och utveckling. I resultatet framkom det även att förskollärarna var eniga om att utemiljön inspirerar och utmanar barnen i sitt lärande genom att utforma en miljö som bidrar till deras utveckling. Detta går att koppla till begreppet exosystemet, där barnen inte blir delaktiga men att de påverkas av den miljö som de vistas i. Enligt förskollärarna är en inspirerad, tillgänglig, spännande och välorganiserad utemiljön bidrar med att skapa möjligheter för barnen att samspela där de skapar olika sociala sammanhang. Detta som förskollärare har sagt i resultatet kan relateras till begreppet proximala utvecklingszonen där barnen lär sig hela tiden i samspel med andra i sin omgivning när de leker i utomhusmiljön (Säljö 2014). Inom sociokulturella perspektivet är det viktigt att pedagoger utmanar barnen för att främja deras utveckling. Detta kopplas till resultatet då förskollärarna har sagt att deras roll är att skapa olika förutsättningar för barnen genom at erbjuda material och utmana de i sitt utforskande.
Barnen behöver olika material och redskap för att kunna samspela och leka med varandra, där förskollärarna har berättat att det är viktigt att materialet är framme för att barnen ska anpassa sin lek. Detta kopplas till begreppet mediering som Säljö (2014) skriver om, där han menar att materialet har en stor betydelse för barns lärande. För att kunna skapa en lärmiljö för barnen, är det viktigt att vi är medvetna om materialet som vi använder.
4.4 Läroplanen som stöd i utomhusmiljön
Resultatet i intervjuerna visade att samtliga respondenter utgår ifrån läroplanen när de arbetar mot de mål som förskolan ska sträva efter. Enligt läroplanen så ska
utomhusaktiviteter vara som ett stöd till barnens utveckling och lärande. Det är
förskollärarens roll att utveckla barnens kunskaper och medvetenhet kring naturen och stimulera deras nyfikenhet för vad naturen har att erbjuda. Detta synsätt kunde
åskådliggöras från samtliga respondenters svar av intervjuerna.
För att synliggöra barnens lärande i verksamheten använder sig förskollärarna av dokumentationer som sedan blir grunden för vidare reflektion av utomhusmiljön.
Respondenterna påpekade att dokumentation är ett verktyg att dra nytta av när
kvalitetsarbetet för verksamheten ska synliggöras/uppfyllas. Vidare poängterade samtliga i intervjuerna att det är barnens intresse som ligger till grund för utformningen av
verksamheten. När läroplanen synliggörs för barnen skapar vi aktiva demokratiska
läromästare som får inflytande över sin vardag. Vidare kunde det utläsas av intervjuerna att finns det inget intresse finns det heller ingen lust och glädje, vilket då inte bidrar till
meningsskapande för barnen.
Förskollärare 2 svar angående hur de arbetar med läroplanen utifrån barns intresse i utemiljön var:
Vi arbetar med att skapa mål utifrån läroplanen, utifrån barnens intressen och sedan arbetar vi med olika aktiviteter som har fokus på målen. Just nu har vi exempelvis arbetat med naturkunskap och skapat mål utifrån vårt tema där barnen ska få utforska ljud, musik och drama. Då vi har utomhusgrupper och även inomhusgrupper reflekterar vi och diskuterar vi aktiviteter utifrån målen som vi kan arbeta med ute som inne
En majoritet av intervjuerna påpekade att de observerar vad barnen leker och vad de pratar eller kommunicerar kring både ute och inne. De frågar barnen vad de vill göra eller om det är något material de vill ha med ut och så försöker de tillmötesgå barnens önskemål på bästa sätt.
I resultatet av intervjuerna framkom det att förskollärarna inte bara erbjuder barnen
utomhusmiljö och material, utan de sätter även ord på platser, material och lek. De menar att det inte räcker med att erbjuda om du inte är där och sätter ord på sakerna. Vidare förklarar samtliga respondenter att som förskollärare behöver man vara aktiv passiv i barnens lek och samspel. Det är viktigt att finnas där för barnen men samtidigt tänka på att inte hejda deras lek och lärande.
Man ska alltid vara flexibel, man ska locka barnen inspirera dem och utmana dem och erbjuda dem en miljö där de kan utveckla sig. Det är också bra att alltid byta ut material eller så får man möblera om miljön helt enkelt för att kunna locka barnen och låta dom vara intresserade (förskollärare 1 beskrev det på följande sätt i sin intervju)
Ett exempel som förskollärare 5 sa om detta i intervjuerna var att:
Det kan hända att barn springer efter varandra och då kan man fråga vad är det ni leker? Aha är det tjuv och polis. Tänk att barnen inte har ord på nu ska jag fånga dig, nu ska jag ta fast dig, nu ska du sitta i fängelset. Förstår du dom har inte orden kan vi behöva leka med dom och att vi ger dem orden
Utomhusaktiviteter ska enligt läroplanen vara ett stöd till barns lärande och utveckling. Detta påpekade förskollärarna om i intervjuerna och att samtliga arbetar utifrån läroplanen när de planerar för utomhusmiljön. Vidare menar förskollärarna att det är deras ansvar att utveckla barnens kunskaper och medvetenhet kring naturen och stimulera deras nyfikenhet för vad naturen har att erbjuda. Detta kan vi koppla till det sociokulturella perspektivet där Säljö (2014) skriver att perspektivet handlar om hur människor lär. Det handlar om en den
intellektuella förmågan och de resurser som naturen själv bidrar med. Sedan handlar det om hänsynen till vad omgivningen bidrar med och vilka resurser som miljön erbjuder. I den
proximala utvecklingszonen ses barnens lärande i ständig förändring där varje tillfälle som uppstår i samspelen erbjuder barnen nya lärdomar Säljö (2014).
I intervjuerna beskrev förskollärarna att det är barnens intressen som ska ligga som grund för planeringen av verksamheten, inne som ute. Men att läroplanen står som basen och att läroplanen ska synliggöras för att kunna skapa aktiva demokratiska individer som har inflytande över sin vardag. Detta kan ses ur ett utvecklingsekologiskt perspektiv då det handlar om att sätta barnen i fokus. Barnen ska ses som en del av den miljö som ligger dem närmast. Här har förskolan en stor roll att utgå från barnen och deras engagemang i
förhållandet till deras omgivning i närmiljön. Förskollärarna måste se till att alla system i barnens närmiljö fungerar då de träffar på en rad olika kontakter samt relationer (Engdahl
förhållandet till deras omgivning i närmiljön. Förskollärarna måste se till att alla system i barnens närmiljö fungerar då de träffar på en rad olika kontakter samt relationer (Engdahl