Tidigare forskning

För att hitta tidigare forskning sökte vi vetenskapliga artiklar på databasen Eric och i

Mälardalens universitets databas Primo under sökorden ”Outdoor, preschool” och ”outdoor environment,”. Vi begränsade vår sökning till peer-reviewed och år 2000 i ett första skede och sedan till år 2010, för att finna lämpliga artiklar. Efter att vi hittade artiklar från årtal 2000–2010, valde vi att göra en ytterligare begränsning till peer-reviewed och år 2017, och då fick vi 68 träffar. För att sortera bland dessa 68 träffarna utgick vi från artiklarnas rubriker och läste sedan dess abstrakt för att se relevansen för vår studie. Studiens tidigare forskning presenteras under följande rubriker: fysiska miljön och redskap,

meningsbjudande/samspel och lärande.

2.1.1 Fysiska miljön och redskap

Utomhusmiljön har blivit alltmer viktig för barns lärande och utveckling enligt Mårtensson (2004). Författaren har studerat den fysiska miljöns betydelse för barns utomhusvistelse och anser att den ska ses som en naturlig del av verksamheten i förskolan. Samtidigt är den fysiska miljön i förskolan dåligt utrustad när det gäller att stärka och stimulera barnens utveckling av jaguppfattning, begreppsbildning och kommunikationsförmåga (Mårtensson 2004).

Hunter, Brodal Syversen, Graves och Bodensteiner (2019) skriver i artikeln Balancing Outdoor Learning and Play: Adult Perspectives of Teacher Roles and Practice in an

Outdoor Classroom att barns utomhusupplevelser är värdefulla för utvecklingen och att detta är bekräftat ur ett pedagogiskt resonemang. De hävdar att förskolans utomhusmiljö inte bara är en plats där barnen kan koppla av eller leka fritt, utan utomhusmiljön anses vara en

värdefull plats där det finns utrymme för ett engagerat och effektivt lärande tillsammans med vuxna som interagerar med barnen. Författarna hävdar att de vuxna bör utgå ifrån barnens upplevelser kring utomhusmiljön när de planerar verksamheten. Pedagogerna anser att lärandet utomhus kräver engagerade vuxna, men tiden för förberedelser och planering inför undervisningen utomhus är alldeles för liten. Samtidigt finns det en rådande uppfattning att lärandet utomhus kräver mindre tid och uppmärksamhet vid själva planeringen (Hunter, Brodal Syversen, Graves & Bodensteiner, 2019).

Tuuling, Õun och Ugaste (2019) uttrycker att förskoleåren bidrar med en livsviktig utvecklingsperiod för barnen. Förskollärarna i studien ansåg att utomhusmiljön är ett passande redskap för barnens utveckling. Därför blir undervisningen som sker utomhus betydelsefull för barnens lärande och utveckling. Förskollärarna såg sin roll i

utomhusundervisningen som en främjande och betydande del i barnens utveckling. Vidare skriver författarna att naturen är viktig för barns utveckling, där naturmaterialen erbjuder flera möjligheter för barnen att utvecklas i sitt lärande. Förskollärarna beskriver dessa naturmaterial som bra redskap att använda vid skapandet av varierande aktiviteter i

utomhusundervisningen. Fördelarna med utomhusundervisning är att lärandet sker hela tiden då barnen får möjligheter till att vistas i olika naturliga miljöer. Dessa naturliga miljöer i sin tur ger barnen möjligheter till att bli sociala och kreativa (Tuuling, Õun & Ugaste, 2019).

Mårtensson (2004) skriver att utrustningen och dess redskap som utemiljön erbjuder, inte används av barnen i den utsträckningen som behövs för deras lärande och utveckling. Det saknas även flexibla redskap och material för barnen att utforska med. Med det menar författaren att det finns för få möjligheter till upptäckter för barnen.

2.1.2 Meningsbjudande/samspel

En plats där en mängd meningserbjudanden uppstår när barnen samspelar är enligt Engdahl (2014) sandlådan. Både Engdahls (2014) och Berkhuizens (2014) studier går att kopplas ihop, då de anser att sandlådan är en plats på förskolans utomhusgård där olika

samspelssituationer uppstår tack vare sandlådans dragningskraft på barnen. Michélsen (2004) skriver i sin avhandling att förskolan är en arena som bjuder in barnen till samspel med varandra. Vidare skriver författaren att barn som befinner sig i sandlådan behöver en mängd olika material så som spadar, hinkar och former, för att på så sätt inbjuda barnen att utforska sandlådan. Dessa materiella artefakter ses som en affordance, som innebär att erbjuda någon form av material som leder till samspel mellan barnen. Användandet av dessa material anser Mårtenssons (2004) skapar en miljö som bjuder in barnen till gemenskap och samspel. Samtidigt kan en inventiös och innehållsrik utemiljö bidra till kreativa lekar för barnen där materialet och aktiviteterna gör det lättare för barnen att anpassa och organisera lek och samspel (ibid).

Engdahl (2014) har utifrån intervjuer och observationer om utomhusmiljön erfarit att de praktiska faktorerna som påverkar utomhusundervisningen kan vara barngruppens storlek, personalstyrkan samt förskolans organisation. Andra faktorer som har en bidragande del i utomhusundervisningen är barnens ålder, kompetens, fysiska storlek samt barnens användande av materialet. Allt detta har en påverkan på hur barnen uppfattar de

meningserbjudande som uppstår i olika konstellationer. Författaren menar att de samspel som uppstår i utomhusmiljön påverkas olika utifrån de meningsskapande som erbjuds i mötet med miljön.

2.1.3 Lärande

Brodin (2011) har genomfört en studie som har sin utgångspunkt i ett EU projekt där syftet med studien var att förbättra barnens livskvalitet. Författaren ville även undersöka hur tillgången till aktiviteter utomhus kan fungera som verktyg för att främja barns inkludering, interaktion och kommunikation. I studien lyfts även vikten av det informella lärandet, där lärandet beskrivs som aktiviteter som sker utanför de traditionella ramarna. Brodin (2011) benämner att lärmiljön inomhus behöver förflyttas ut för att ge både pedagoger och barn chansen till att skapa nya möjligheter och utmaningar i lärandet. Eftersom utomhusmiljön har en större yta, kan den anpassas utifrån varje barns behov och förutsättningar. Vilket i sin tur ger barnen en större frihet att röra sig fritt och på så sätt utforska lärmiljön som erbjuds.

Utomhusaktiviteterna ger barnen nya didaktiska tillfällen att utforska naturen med alla

sinnen d.v.s. smak, lukt, känsel, syn och hörsel. Därför anser författaren att utomhusmiljön bör ses som en positiv och naturlig undervisningsmiljö. I studieresultaten framkom det att, ett flertal barn upplevde det som positivt att befinna sig i en utomhusmiljö som är anpassad utifrån den aktuella målgruppen (Brodin 2011). Det framkom även att lek och aktiviteter på utegården på förskolan bidrog till sociala interaktioner och samspel mellan barnen. Därför anser författaren att naturen bidrar till att väcka barnens nyfikenhet och därför bör ses som en viktig resurs för barns utveckling och lärande och att naturen inte enbart är till för lek.

Björklid (2009) har i sin bok kunskapsöversikt - Lärande och fysiskmiljö sammanställt svensk forskning som berör samspelet mellan barns lärande och den fysiska miljön i förskolan, med avgränsning till utemiljöer. Författaren hävdar att lärandemiljöer utomhus påverkar barnen och att barns lärande inte har en specifik plats och tid, utan det sker hela tiden både i formella och informella lärmiljöer. Utifrån författarens resultat ses förskolans utemiljö som en viktig lärandemiljö för barnens utveckling och lärande. Björklid (2009) menar att naturmiljön är på många sätt en värdefull tillgång för barns lärande då den kan erbjuda skilda lekmönster och större tolkningsutrymmen. Naturmiljön erbjuder även fler möjligheter för varierad lek och fysisk aktivitet, där barnen får möjlighet till att träna sin förmåga i balans och koordination samt att springa både snabbt och uthålligt. Vidare påpekar författaren att barn som inte får den möjligheten till att utforska naturmiljön kan få en

negativ inverkan på den fysiska utvecklingen hos barnet. Även författaren Szczepanzki (2008) säger i sin avhandling handlingsburen kunskap att utomhusmiljön har en stor betydelse för barns utveckling och lärande, för utomhusmiljön erbjuder och skapar fria rum med större yta än inomhus. Barnen får motion, rörelse och frisk luft vilket bidrar med ett lugnare och mer koncentrerat klimat i aktuella undervisningssituationer, vilket kan ha en betydelse för barns utveckling och lärande enligt Szczepanzki (2008). Författaren anser att barns samspel med närmiljön utomhus utvecklar barnens verklighetsuppfattning, vilket i sin tur kompletterar undervisningen som sker i inomhusmiljön. All undervisning som sker inomhus och utomhus kompletterar och förstärker varandra (Szczepanzki, 2008).

Även Waters och Maynard, (2010) benämner i artikeln What's so interesting outside? A study of child-initiated interaction with teachers in the natural outdoor environment att utomhusmiljön skapar möjligheter för värdefull inlärningspotential i barnets självinitierade engagemang. Det sker med hjälp av aspekter som frambringas av och från miljön, som i sin tur skapar spänning och/eller ifrågasättande. Vidare beskriver författarna att i

utomhusmiljön uppstår det meningsfulla interaktioner mellan barnen. Dessa interaktioner skapar möjligheter för förskollärarna att ta vara på de lärprocesser som sker för att skapa och vidareutveckla nya kunskaper och lärande hos barnen. Författarna framhåller vikten av förskollärarnas roll att delta och utforska tillsammans med barnen. I dessa interaktioner som sker mellan lärare och barn utvecklas en mängd möjligheter till lärande för barnen. Även förskollärarna får tillgång till underlag för att kunna forma undervisningen utifrån barnens intressen (Waters & Maynard, 2010).

Sammanfattning

Forskningen kring utomhusmiljön påvisar att den är en naturlig undervisningsmiljö där barnen får interagera med andra på ett naturligt sätt. Det framkommer att utomhusmiljön bidrar med större och bredare ytor där barnen kan utforska olika lärmiljöer, antigen själva eller med andra. När dessa interaktioner uppstår skapar det möjligheter för förskolläraren att fånga de lärprocesser som inträffar och på så vis utforma utemiljön. Utifrån tidigare

forskning ses utevistelsen på förskolan som en positiv lärmiljö för lärande och utveckling. På samma gång bedömer forskningen att utomhusmiljön är bristfällig och bör rustas upp och tillsätta material som bidrar till kreativa lekar och kunskapssökande hos barnen. Samtidigt ska miljön anpassas och utformas utifrån varje barns behov och förutsättningar. Materialet som används ska inneha en tydlighet för barnen så de lättare kan anpassa och organisera sig.

Utomhusundervisningen bör enligt forskningen ses som en plats där förskolläraren deltar och utforskar tillsammans med barnen samt formar undervisningen utifrån barnens intressen. Undervisningen som sker utomhus blir påverkade av olika faktorer, det kan vara ålder, kompetens, barnens uppfattning och konstellationer. Även barngruppens storlek på personalstyrkan samt förskolans organisation kan vara bidragande orsaker till formandet av undervisningen och utomhusmiljön. Lärmiljön ute ska inte enbart ses som ett eget lärande i sig själv utan den ska vara ett komplement till lärandet som sker inne. På så vis får barnen ett bredare perspektiv och en större möjlighet till nya upptäckter och lärande.