I detta avsnitt beskrivs de metoder vi kommer utgå ifrån i utförandet av studien. Detta avsnitt kommer delas upp i följande underrubriker metodval, urval, genomförande av intervjuer, dataanalysmetod, etiska överväganden och studiens kvalitet.
3.1 Metodval
För att få en uppfattning och förståelse kring förskollärarnas syn på utomhusmiljöns betydelse för barns lärande och utveckling, har vi valt att utgå från en kvalitativforsansats i form av intervjuer. Genom kvalitativa intervjuer får intervjupersonerna möjlighet att besvara frågorna ur eget perspektiv och vi valde att använda oss av semistrukturerade intervjuer, där frågorna var färdigformulerade (se bilaga 2) innan intervjuerna. Bryman (2018) beskriver att vid semistrukturerade intervjuer använder man en intervjuguide. Fördelen med
semistrukturerade intervjuer är att det finns en öppenhet för att ställa följdfrågor. Med öppenhet menas att vi undviker att ställa ”ja” och ”nej” frågor, för att intervjupersonerna ska få möjlighet att utveckla sina svar.
3.2 Urval
I denna studie har vi intervjuat legitimerade förskollärare, ifrån åtta olika förskolor i två kommuner. Vi valde att genomföra intervjuerna från två olika kommuner, för att få en större förståelse kring hur förskollärare ser på utomhusmiljön och dess potential. Urvalet bestod av kvinnor och de var mellan tjugofem och sextiotre år. Deltagarna har arbetet inom förskolan i tre år upp till fyrtiofyra år. Fyra av respondenterna arbetar med barn i åldrarna ett till fem år och de andra fyra arbetar med barn i åldrarna tre till fem år.
Deltagare Ålder Arbetade år i förskolan
Förskollärare 1 39 21 år
Förskollärare 2 61 44 år
Förskollärare 3 41 25 år
Förskollärare 4 25 3 år
Förskollärare 5 39 8 år
Förskollärare 6 44 25 år
Förskollärare 7 51 14 år
Förskollärare 8 29 3 år
Urvalet grundas på ett ändamålsstyrt urval och ett bekvämlighetsurval. I ett
bekvämlighetsurval väljs personer ut utifrån tillgänglighet, kompetens och bekantskap, där sannolikheten är stor att personerna tackar ja till studien (Bryman, 2018).
I det ändamålstyrda urvalet väljs medverkande ut som anses ha intresse för en social
företeelse och som ses vara relevanta för forskningsfrågorna (Bryman 2018). Bryman menar att ett ändamålsstyrt urval utgör en form av icke-sannolikhetsbaserat urval, de medverkande väljs inte ut på slumpmässig basis utan syftet med ändamålstyrt urval är att på ett strategiskt sätt välja ut deltagare som är relevanta för forskningsfrågorna.
3.3 Genomförande av intervjuer
Inför våra intervjuer kontaktade vi förskollärare som är bekanta för oss sedan tidigare. Vissa förskollärare kontaktades via mail och andra kontaktades genom att skicka ett vanligt sms. I samband med detta skickade vi även vårt informationsbrev (se bilaga 1) för att
respondenterna skulle få en överblick vad studien handlade om. I vårt informationsbrev stod det kortfattad information om vår studie. Sju av åtta förskollärare som deltog i vår
undersökning ville ha vår intervjuguide (se bilaga 2) i förväg för att få en tydligare bild om våra intervjufrågor.
Intervjuerna genomfördes antingen genom möten fysiska möten eller digitalt. Fyra intervjuer genomfördes fysiskt och fyra genomfördes digitalt. Innan intervjun påbörjades frågade vi samtliga deltagare om samtycke till att spela in intervjun. Efter deras samtycke
dokumenterade vi intervjuerna med ljudinspelning genom att använda våra mobiltelefoner.
Motivet till att vi dokumenterade intervjuerna med ljudinspelning var för att kunna lyssna igen på intervjuerna och transkribera dessa. Bryman (2018) lyfter fram att det finns fördelar med ljudinspelningar. Han menar att genom att använda ljudinspelning som metod, får man möjlighet att lyssna på intervjuerna ett antal gånger.
Vi valde att dokumentera våra intervjuer med ljudinspelning för att kunna lyssna på inspelningen flera gånger när vi transkriberade de inspelade intervjuerna. Med begreppet transkribering menas det att omvandla det som sägs i ljudinspelningen till skriftspråk. Vi har delgett varandra våra ljudinspelningar efter varje avslutad intervju för att båda ska få tillgång till intervjuerna. Efter varje avslutad intervju har vi transkriberat det som anses vara relevant för studiens resultat. Därefter har vi skapat ett gemensamt dokument för att infoga våra transkriberingar. Detta i syfte att både ska få åtkomst till intervjumaterialet under vårt fortsatta arbete med studien.
3.4 Analysmetod
Efter transkriberingen har vi valt att analysera vår data med en tematisk analysmetod.
Genom en tematisk analysmetod blir det möjligt att särskilja och reda ut mönster. Bryman (2018) anger att man börjar leta efter koder för att sedan kunna skapa teman. Efter att vi blev klara med transkriberingen av intervjuerna, läste vi igenom materialet flertalet gånger för att få en tydlig uppfattning om dess innehåll. Därefter började vi att leta efter kodord, det vill säga likheter och skillnader i förskollärarnas svar. Dessa kodord sorterades sedan in i olika
teman. Exempel på kodord är läroplan, dokumentation, reflektion och samspel som blev till temat Läroplanen som stöd i utomhusmiljön.
De teman som vi fick fram i vår analys presenteras i resultatkapitlet som olika underrubriker.
I varje underrubrik följer även en fördjupad analys där vi kopplar ihop resultatet med våra teoretiska perspektiv.
3.5 Etiska överväganden
Agnafors och Levinsson (2019) redogör för etikens roll i en studie och vikten av att följa etikens riktlinjer under hela studiens gång. De som medverkar ska kunna förvissa sig om att inga ohederliga förfaranden har skett. I vår studie har vi utgått från och beaktat de fyra grundläggande forskningsetiska principerna, informationskravet,
samtyckeskravet, konfindalitetskravet och nyttjandekravet som Bryman (2018) lyfter fram.
Dessa forskningsetiska principer har i syfte att skapa normer för förhållandet mellan forskaren och undersökningsdeltagarna. De fyra forskningsetiska principerna ska
sammanställa ett grundläggande individskyddskrav som innebär att de medverkande inte ska utsättas för fysisk eller psykisk skada i studien. Löfdahl (2014) beskriver att de fyra
forskningsetiska principerna ska verka för vad man ska göra innan man börjar sin undersökning, under själva undersökningen samt det som sker efter undersökningen.
Informationskravet framställer syftet med studien och ger information om innehåll, upplägg och genomförande. Enligt Bryman (2018) innebär informationskravet att forskaren informerar de medverkande om forskningssyfte, samt informerar om att deltagandet i undersökningen är frivilligt och om de villkor som gäller för deras medverkande.
Informationskravet innebär även att deltagarna ska bli informerad om att de kan avbryta sin medverkan om så önskas, utan att behöva ange någon förklaring. Informationskravet har vi beaktat genom informationsbrevet som vi skickade ut till de medverkande, där vi förklarade studiens syfte, hur lång intervjuerna kommer intervjun att vara samt att deras medverkan är frivillig. Detta kan vi säkerställa genom Brymans (2018) förklaring om informationskravet och dess innebörd för de medverkande. Författaren förklarar att de intervjuade ska bli informerade om syftet med studien, att deras deltagande är frivilligt och att det går att avbryta sin intervju.
Samtyckeskravet innebär att deltagandet i studien är frivilligt och att respondenterna kan avbryta sin medverkan om de önskar. Inför vår studie förvissade vi oss om att
respondenterna var medvetna om detta. Bryman (2018) skriver att de som deltar i studien ska samtycka och att de har rätt till att bestämma hur länge och vilka villkor de deltar på.
Detta stärker även Vetenskapsrådet (2017) som lyfter fram betydelsen av att få deltagarnas samtycke.
Konfindalitetskravet innebär enligt Bryman (2018) att de medverkande personerna och förskolorna behandlas konfidentiellt, d.v.s. att det inte kommer att kunna utläsas vilka
personer och förskolor som deltagit. Informationen kommer att förvaras så att obehöriga inte kan ta del av dem. Vi har beaktat konfindalitetskravet genom att vi informerade i vårt
missivbrev att de kommer vara anonyma och bli benämnda som förskollärare i studien. Vi går även under tystnadsplikt för både förskolans och den enskilda individens identitet.
Konfidentialitet innebär att det insamlade datamaterialet kommer att förvaras på ett tryggt sätt där ingen obehörig kan ta del av informationen. Allt material kommer raderas efter studiens färdigställande samt blivit godkänt (Vetenskapsrådet, 2017).
Nyttjandekravet innefattar enligt Bryman (2018) att det insamlade datamaterialet i studien endast används för detta examensarbete och inte i icke vetenskapliga uppgifter. Vi har varit noga med att informera de medverkande om detta och meddelat att
materialet endast kommer att användas för forskningssyfte gällande vår uppsats.
3.6 Studiens kvalitet
För att studien skulle få en god kvalité har vi reflekterat över vilken eller vilka metoder, urvalsmetoder och teorier som passade vår studie. Bryman (2018) skriver att kvalitativ forskning lyfter fyra viktiga kriterier för att en studie ska få en god kvalité: trovärdighet, pålitlighet, överförbarhet och möjlighet att stryka och konfirmera.
Vi dokumenterade intervjuerna med hjälp av ljudupptagning, detta var för att inte gå miste om något som respondenterna sa. Efter intervjuerna transkriberade vi svaren och enligt Bryman (2018) bör transkribering ske ordagrant och sedan plocka ut det som är relevant för studiens syfte och frågeställningar. Studiens trovärdighet ökas även av att vi har kunnat lyssnat på ljudupptagningarna flertalet gånger för att synliggöra det som är relevant, vilket Bryman (2018) anser ger ett pålitligare resultat. Författaren beskriver även vikten av att pålitligheten blir synlig i en studie när forskarna skriver fram och förklarar alla moment i hela forskningsprocessen. Studien blir även pålitlig genom att vi i resultatdelen enbart utgår ifrån de medverkande personernas intervjusvar och undvikit att tillsätta egna värderingar i analysarbetet. Studiens överförbarhet blev begränsad då det gjordes ett val att intervjua legitimerade förskollärare med olika yrkesverksamma år. Valet grundades på att få en bredare kunskap om förskollärares syn på utomhusmiljöns betydelse för barns lärande och utveckling. Överförbarheten har synliggjorts i studien genom att redovisa förskollärares ålder och yrkesverksamma år, vilket enligt Bryman (2018) kallas för överförbarhet. Möjlighet att styrka och konfirmera har vi beaktat genom att agera i god tro och inte låtit våra värderingar påverkat resultatet. Våra intervjufrågor formulerades medvetet med öppna frågor för att respondenterna skulle få möjlighet att uttrycka sig med frihet. Detta gjorde även det möjligt att ställa följdfrågor för att få djupare beskrivningar. Bryman (2018) nämner att styrka och konfirmera innebär att forskaren i en kvalitativ forskning agerar i god tro och inte låta personliga värderingar påverka processens gång och slutsatsen.