Resultaten i undersökningen överensstämmer med tidigare undersökningsresultat: lev-nadsförhållanden, hälsa och välfärd var bättre bland majoritetsbefolkning och personer med utländsk bakgrund i svenskspråkiga landskap i Österbotten och i svenskspråkiga kommuner i Nyland än i finskspråkiga landskap i Södra Österbotten och Mellersta Österbotten och i finskspråkiga kommuner i Nyland. Utbildning, sysselsättning och materiella levnadsförhållanden bland ofrivilliga migranter i första generationen är i allmänhet svagare än bland frivilliga migranter och majoritetsbefolkningen (Castane-da m.fl. 2012; Nieminen m.fl. 2015). Vårt resultat är i denna bemärkelse positivt, efter-som det bland deltagarna i FinMonik-enkätundersökningen fanns proportionellt fler personer med flyktingbakgrund och som flyttat av familjeskäl i Österbotten och fler med flyktingbakgrund i de Nylands svenskspråkiga kommuner jämfört med i de finsk-språkiga referensområdena. Resultaten för Österbotten är klart bättre än för Mellersta Österbotten, medan skillnaderna i Nyland inte är lika stora. Skillnader i välbefinnande förekommer emellertid enligt härkomst, eftersom Österbottens befolkningen med fin-ländsk bakgrund mår bäst, enligt mätning med flera av de indikatorer för välbefinnande som vi använde, jämfört med Österbottens befolkning med utländsk bakgrund, men också jämfört med Mellersta Österbottens majoritetsbefolkning (ensamhet, upplevd hälsa, livskvalitet, psykisk belastning). Också i Nyland mår majoritetsbefolkningen i svenskspråkiga kommuner bättre än i finskspråkiga kommuner (livskvalitet, upplevd god hälsa, lycka).
Bland personer med utländsk bakgrund som bor i svenskspråkiga Österbotten och i Nylands svenskspråkiga kommuner var de materiella levnadsförhållandena – utbild-ning och sysselsättutbild-ning – bättre än bland dem som bor i Mellersta Österbotten och i Nylands finskspråkiga kommuner. Deltagande i en utbildning och avläggande av en examen förankrade personer med utländsk bakgrund i en studiegemenskap, som är en viktig gemenskap under studietiden. Studier på majoritetsbefolkningens språk förank-rar också den studerande till sin studieort och det finländska samhället. Möjligheterna till sysselsättning förbättras med hjälp av utbildning. Integrering mäts i allmänhet med sysselsättningsgrad, men arbete binder också personer med utländsk bakgrund till sin arbetsplatsgemenskap, vilket är en viktig lokal gemenskap i vardagen. Arbete förankrar personer med utländsk bakgrund i sin boendekommun och i det finländska samhället.
Att stå utanför arbetskraften innebär ofta knappa materiella levnadsförhållanden och utanförskap i fråga om arbetsrelaterade gemenskaper med tillhörande sociala kapital.
De bättre hälso- och välfärdsresultaten i svenskspråkiga Österbotten har förklarats med lokalsamhällenas sociala kapital, vilket yttrar sig bl.a. i form av gemensamma
akti-viteter på fritiden, socialt stöd, förtroende och positiv atmosfär i gemenskapen (Hyyppä m.fl. 2006, 2007). I FinMonik-enkäten ställdes frågor om deltagande i olika aktiviteter, t.ex. deltagande i religiös verksamhet och verksamhet i anknytning till den egna språk- och kulturbakgrunden samt motionsaktiviteter. I Österbotten deltog personer med utländsk bakgrund i högre grad i verksamhet i anknytning till den egna språk- eller kulturbakgrunden och i en religiös/andlig gemenskap jämfört med personer med ut-ländsk bakgrund i Mellersta Österbotten. Också i Vasa deltog personer med utut-ländsk bakgrund i högre grad i religiös verksamhet jämfört med personer med utländsk bak-grund i andra städer. Österbotten är känt för religiositet, vilket eventuellt avspeglades i form av tolerans gentemot andra religiöst aktiva. De som bodde i en svenskspråkig kommun i Nyland deltog i högre grad i verksamhet i anknytning till sin egen språk- eller kulturbakgrund samt i någon motions- och idrottsgrupp jämfört med dem som bodde i finskspråkiga kommuner. När en gemenskap bestående av personer med utländsk bakgrund deltar i verksamhet i anknytning till den egna språk- och kulturbakgrunden och utövar sin egen religion, upprätthålls den etniska gemenskapen och känslan av egenvärde samt främjas hälsa och välbefinnande. Dessa är etniskt specifika former av socialt kapital, social delaktighet.
Upplevelser av delaktighet och tillhörighet skildrar också det personliga sociala kapitalet hos en person med utländsk bakgrund, när personen deltar i olika gemen-skapers verksamhet och upplever sig tillhöra dem. Samtidigt illustrerar dessa upple-velser olika gemenskapers sociala kapital, sociala delaktighet, och hur lätt det är att få tillträde till dem. En etniskt specifik gemenskap är t.ex. en religiös gemenskap, om en person med utländsk bakgrund hör till en annan religion än majoritetsbefolkningen.
Också deltagande i verksamhet i anknytning till den egna språk- och kulturbakgrun-den är en etniskt specifik gemenskap, i vilken en person med utländsk bakgrund kan upprätthålla sin egen kulturidentitet. Om en person med utländsk bakgrund känner tillhörighet med sin boendekommun, torde det skildra boendekommunens toleranta, tillförlitliga och gästvänliga atmosfär och sociala kapital. Upplevelsen av tillhörighet med finländare bygger förmodligen på de erfarenheter av möten med finländare som personen med utländsk bakgrund har samlat på sig efter ankomsten till landet.
Upplevelsen av att tillhöra en mänsklig gemenskap betyder kontakt med andra och delaktighet, ger livet mening och visar att livet upplevs som meningsfullt (Haukkala 2014). Genom att höra till grupper och identifiera sig med dem tillgodoses människans behov av samhörighet. Personer med utländsk bakgrund i Österbotten kände emellertid mera sällan tillhörighet till sin boendekommun och finländare jämfört med personer med utländsk bakgrund i Mellersta Österbotten. Kan det vara så att i Österbotten ver-kar etniskt separata gemenskaper, och gemenskapernas medlemmar möter varandra endast i arbetsplatsernas gemenskaper? I Nyland var situationen den motsatta, efter-som fler med utländsk bakgrund i svenskspråkiga kommuner kände tillhörighet med
Situationen är idealisk ur social synvinkel när individen och gemenskapen har socialt kapital, förtroende för och umgänge med varandra, inom vilket man utväxlar socialt stöd och tar hand om alla. Individens erfarenhet av ensamhet, diskriminering och våld däremot vittnar om levnadsgemenskapernas bristande sociala kapital. Känsla av ensamhet visar upplevda brister i de mänskliga kontakternas mängd och kvalitet (Junttila m.fl. 2018). I synnerhet utdragen känsla av ensamhet försvagar i allmänhet hälsa och välbefinnande. Många invandrare kommer till Finland från folkrika, samhäl-leligt sociala gemenskaper och samhällen, och ofrivilliga migranter måste när de flyttar till västländer ofta ge upp sina nära relationer till en stor släkt och ett stort grannskap (t.ex. Malin 2011). På nivån för hela landet upplevde personer med utländsk bakgrund ensamhet i högre grad än majoritetsbefolkningen enligt FinMonik-undersökningen.
Andelen personer med utländsk bakgrund i Österbotten som upplevde ensamhet var emellertid mindre än motsvarande andel i Mellersta Österbotten, vilket kan vittna om det sociala kapitalet hos etniska gemenskaper och arbetsplatsgemenskaper i Österbot-ten, i vilka behoven av samhörighet och delaktighet tillgodoses.
Upplevd diskriminering i det nya hemlandet bland personer med utländsk bak-grund försvagar alltid hälsan och välbefinnandet (Rask m.fl. 2018; Castaneda m.fl. 2015b;
Castaneda 2019). Både i Österbotten och i Nylands svenskspråkiga kommuner upplevdes mindre diskriminering än i de finskspråkiga referensområdena, vilket för sin del torde förklara upplevelserna av bättre hälsa och välbefinnande i de förstnämnda områdena.
I Österbotten upplevdes mer sällan diskriminering och hot om våld, men något större andel hade emellertid upplevt våld under det senaste året jämfört med i Mellersta Öst-erbotten. Personer med utländsk bakgrund i Nylands svenskspråkiga kommuner hade upplevt diskriminering och hot om våld i mindre utsträckning jämfört med dem som bodde i finskspråkiga kommuner. Det positiva resultatet kan också vara ett tecken på att majoritetsbefolkningen i boendekommunen har ett socialt kapital som grundar sig på förtroende samt positivt umgänge med invånare med utländsk bakgrund.
De flesta hälso- och välfärdsmåtten är bättre i Österbotten och i svenskspråkiga Nyland än i de finskspråkiga referensområdena. Personer med utländsk bakgrund som bor i Österbotten och i Nylands svenskspråkiga kommuner rapporterade mera sällan att de hade någon långtidssjukdom. Detta kunde i Österbotten vara förknippat med att fler också upplevde sig ha god hälsa jämfört med personer med utländsk bakgrund i Mellersta Österbotten. Fler personer med utländsk bakgrund i Österbotten upplevde också sig själva som arbetsförmögna. En stor del av migranterna är friska unga, vilket för sin del torde förklara de goda hälsoresultaten. I allmänhet är det de friskaste och med bäst funktionsförmåga som klarar av att ge sig av till andra länder.
Många personer med utländsk bakgrund som kommer från andra än västländer har vuxit upp och levt i samhälleliga kulturer, varvid den glesbefolkade finländska bo-endegemenskapen som betonar individualitet kan kännas socialt kall, skrämmande och till och med fientlig, i synnerhet om det i boendeområdet finns en koncentration av finländare med socioekonomiskt svagare ställning och missbruksproblem.
Däre-mot kan den finlandssvenska, mera sociala, samhälleliga och religiösa gemenskapen kännas mera bekant och människovänlig, och underlätta integrationen i landet. En gemenskaps sociala kapital i form av vänlig öppenhet mot nya medlemmar främjar både gemenskapernas och nykomlingarnas välbefinnande, till exempel när de som flyttar till gemenskapen får arbete.
I vissa välfärdsindikatorer framgick emellertid dåligt mående bland personer med utländsk bakgrund generellt och också bland dem som bor på svenskspråkiga områden.
Färre personer med utländsk bakgrund i Österbotten upplevde att deras livskvalitet var god och flera upplevde sig vara psykiskt belastade jämfört med i Mellersta Österbotten.
Också bland personer i Nylands svenskspråkiga kommuner upplevde fler psykisk be-lastning och färre upplevde sig vara fullt arbetsförmögna jämfört med dem som bodde i finskspråkiga kommuner. Frågorna gällande psykisk belastning innehåller frågor om sinnesstämning och beskriver depressionssymtom (nervositet, låg sinnesstämning, lugn och rofylldhet, nedstämdhet, lycka, se s. 38). Livskvaliteten mättes genom nöjdhet med hur man klarar de dagliga göromålen, sig själv, sina människorelationer, sitt boen-deområde samt genom frågor om man har tillräcklig energi för vardagen, tillräckligt med pengar för att tillgodose sina behov och en allmän bedömning av livskvaliteten.
Av detta kunde man dra slutsatsen om man är deprimerad bedömer man förmodligen också sin livskvalitet som dålig. För att reda ut orsakerna till psykisk belastning och dålig livskvalitet krävs ytterligare undersökningar.
Upplevelse av stress kan förklara en del av den psykiska belastningen bland per-soner med utländsk bakgrund. En långvarig stressituation på olika livsområden kan äventyra hälsa och välfärd genom psykisk belastning (O’Connor m.fl. 2021). På så vis kan en långvarig och mångbottnad stress skapa, förstärka och eventuellt upprätthålla skillnader i välbefinnande mellan olika befolkningsgrupper (Thoits 2010; Crielaard m.fl.
2021). Stress påverkar det psykiska välbefinnandet och via den mentala hälsan också den somatiska hälsan. I synnerhet om den som upplever stress saknar metoder att klara sig ur situationen eller anpassa sig till den. Låginkomsttagare kan känna stress över att klara sig från en dag till nästa med otillräckliga resurser och över svårigheter att betala nödvändiga levnadsutgifter. Direkt och indirekt diskriminering på grund av etnicitet orsakar stress för individen då hudfärgen är omöjligt att ändra på. Men en god självkänsla och ett socialt stöd förebygger skadlig stress (Thoits 2010). Strukturell etnisk diskriminering kan motarbetas genom utbildning, tillängligheten till arbete och genom att säkra tjänster med god kvalitet. Diskriminering som erfarits i flera generationer på olika livsområden orsakar stress, som försvagar individens välfärd allvarligt och på lång sikt (Thoits 2010; Wallace m.fl. 2016; Williams 1999, 2018; Williams m.fl. 2019). Upplevelsen av diskriminering minskar samtidigt också förtroendet för majoritetsbefolkningen och dess institutioner (t.ex. Yang & Chen 2018). Rasifiering av en annan människa innebär att en mörkhyad finländare behandlas som en icke-finländare, vilket vid bemötandet
i skolan och studierna, hur de ska få arbete och klara sig i arbetet, över den egna och närståendes hälsa, pengarnas tillräcklighet, upplevelser av diskriminering och välbe-finnandet hos närstående i ursprungslandet.
Å andra sidan kan personer med utländsk bakgrund i Finland vara nöjda med hur det finländska samhället fungerar och att det råder fred, och de litar mer än personer med finländsk bakgrund på de finländska myndigheterna (Koponen m.fl. 2015c; Kuusio
& Kestilä 2020), och är nöjda med det högklassiga utbildningssystemet för sina barn. I det sammanhanget är orsakerna till stress färre än i ursprungslandet. De kan eventuellt jämföra sig själva och sina levnadsförhållanden med dem som bor i ursprungslandet, varvid de egna levnadsförhållandena i det nya hemlandet kan upplevas vara tillfreds-ställande jämfört med ursprungslandet, även om personen lever som låginkomsttagare, i relativt fattiga förhållanden. De kan också jämföra sin egen situation med situatio-nen för personer med finländsk bakgrund i etniskt och socioekonomiskt segregerade boendeområden, varvid den egna situationen kan se bättre ut, om referensfinländaren är mycket marginaliserad. En förklaringsmodell till välfärdsskillnaderna stöder sig på mekanismen för social jämförelse, enligt vilken den egna situationen jämförs med dem som har det bättre ställt. Vid sådan jämförelse förstärks ofta tanken om att vissa är mer värda än andra i samhället, exempelvis enligt förmögenhet, inkomst, utbildning, yrke eller etnisk tillhörighet. (Kestilä & Karvonen 2019.) Men om man däremot jämför sig med de som är kvar i ursprungslandet och med marginaliserade finländare, kan den egna situationen se bra ut.
En förklaringsmodell till välfärdsskillnader är levnadssätt i anknytning till hälsa, vilka i allmänhet är hälsosammare bland personer med utländsk bakgrund, med undan-tag av ryska och estländska dryckesvanor, som liknar finländska dryckesvanor. Levnads-sätten har samband med materiella levnadsförhållanden, t.ex. genom klasskulturen, som bestämmer socialt accepterade levnadssätt t.ex. i anknytning till hobbyer, rökning och användning av droger. Kulturella faktorer såsom tillhörighet till en etnisk grupp (förmodad eller upplevd) och kulturer i anknytning till könssystem påverkar också via levnadssätten hälsan och välbefinnandet. I muslimska gemenskaper är användning av berusningsmedel förbjudet, vilket är bra för hälsan hos dem som hör till dessa grupper och identifierar sig med muslimsk religion. Könssystemet i en etnisk grupp kan t.ex. i en muslimsk gemenskap påverka flickornas utbildningsval, och kvinnlig könsstympning påverkar flickors hälsa direkt och välbefinnandet under deras hela liv.
Vi jämförde också levnadsförhållanden, hälsa och välbefinnande i stora städer, där det bor relativt många med utländsk bakgrund. I Vasa hade personer med utländsk bakgrund bäst levnadsförhållanden (utbildning och arbetssituation) bland våra jäm-förelsekommuner. I Helsingfors och Åbo var levnadsförhållandena bland personer med utländsk bakgrund sämre, medan däremot indikatorerna för levnadsförhållanden bland majoritetsbefolkningen var bäst i Helsingfors och Esbo.
Kvinnor med utländsk bakgrund i Åbo ser ut att må sämre än männen och sämre än personer med utländsk bakgrund i andra städer (ensamhet, svag delaktighet, mer
diskriminering och erfarenheter av våld, mer sällan arbetsförmögna, mindre lyckliga).
I Åbo var en tredjedel av deltagarna i FinMonik-enkäten flyktingar. Också majoritets-befolkningen i Åbo mådde sämre än i de övriga städerna, eftersom de upplevde mer ensamhet, mer sällan god livskvalitet, mera långtidssjukdomar, mer sällan god hälsa och mer psykisk belastning.
Kvinnor med utländsk bakgrund i Helsingfors och Vanda rapporterade mest lång-tidssjukdomar (c. 41 %), vilket stod i samband med att de även rapporterade mindre andel god upplevd hälsa (c. 61 %) jämfört med kvinnor i de övriga städerna. Välbefin-nandet bland män med utländsk bakgrund i Esbo kan också vara i fara, eftersom de i högre grad än andra rapporterade upplevelser av diskriminering och hot om våld och mera sällan upplevde sin livskvalitet som god.
Välmående grupper fanns bland män med utländsk bakgrund i Åbo och Vanda.
I Åbo deltog männen relativt mycket i olika typer av aktiviteter, och majoriteten upp-levde tillhörighet till sin boendekommun och finländare, samtidigt som de hade färre upplevelser av diskriminering än övriga och oftare än övriga upplevde sin livskvalitet som i genomsnitt god. Män med utländsk bakgrund i Vanda å andra sidan upplevde mindre ensamhet jämfört med övriga, kände tillhörighet med sitt födelselands med-borgare och finländare, upplevde mindre diskriminering och hot om våld, upplevde oftare sin hälsa som god och mindre psykisk belastning.
Det är viktigt att minska skillnaderna i hälsa och välfärd bland befolkningsgrup-perna, eftersom de har uppkommit av samhällsstrukturer som skapar ojämlikhet och på individ- och gruppnivå orsakat förlorade mänskliga resurser eller underutnyttjan-de av möjligheter och förmågor. Förloraunderutnyttjan-de mänskliga resurser handlar underutnyttjan-det om när en befolkningsgrupp inte klarar av att få användning för sina förmågor i samhället. Till exempel svag sysselsättningsgrad bland vissa grupper med utländsk bakgrund betyder att de inte kan förverkliga sig själva i arbetet och förbättra sina levnadsförhållanden.
Upplevelse av orättvis ojämlikhet kan visa sig i form av att en person drar sig tillbaka från gemenskapen, hos andra åter som en inre känsla av att vara sämre, varvid den egna ojämlika ställningen upplevs som ett personligt problem. Upplevelse av relativ fattigdom i länder med hög inkomstnivå har sagts orsaka skam, självförakt och känsla av misslyckande (Walkery m.fl. 2013). Personer med utländsk bakgrund är överrepresen-terade bland fattiga barnfamiljer (Ruotsalainen 2021). Göran Therborn (2014) beskriver ojämlikhet som en dödande mekanism, i vilka de som har det bra ställt stänger ute de som har det sämre ställt från gemenskapen (exempelvis från beslutsfattande). Då uppstår hierarkier, och klyftan mellan de som har det bättre ställt och de som har det sämre ställt ökar, och det kan till och med förekomma exploatering av de sämre lotta-de. Dessa samtliga processer urholkar samhället genom att bland annat försvaga dess legitimitet, samhörighet och delaktighet.
När hälsoskillnader mellan befolkningsgrupper minskas, minskar samtidigt den
förekommande bland dem. En minskning av hälsoskillnaderna minskar de mänsk-liga och materiella kostnaderna. När en stor del av befolkningen befinner sig långt från den möjliga hälsonivån orsakas kostnader samt förlorade inkomster. Genom att minska hälsoskillnaderna kan man också öka mängden sysselsatta, när man satsar på förbättrad arbetsförmåga och förmåga att fortsätta i ett arbete bland personer i arbetstagaryrken och personer med grundskoleutbildning. På så vis hålls de friskare och arbetsförmögna längre än i nuläget. Hälsoskillnaderna har uppkommit till följd av mänskliga handlingar och måste därför i egenskap av etiskt felaktiga avlägsnas.
Sociala faktorer såsom fattigdom, levnadsförhållanden under barn- och ungdom, ar-betsförhållanden och hanterande av arbetslöshet har direkta eller indirekta effekter på hälsoskillnaderna. (Palosuo m.fl. 2007; Lahelma 2019.)
Migranterna är i allmänhet unga, arbetsförmögna, friska och arbetsvilliga. Integra-tionen i det nya hemlandet sker i sista hand och konkret i den lokala gemenskap där migranten bor, lever och arbetar. Det är skäl för den mottagande gemenskapen att lita på utifrån kommande människor och önska dem välkomna. Positiva förväntningar från boende- och arbetsgemenskapen och positiv inställning till migranter samt att man litar på dem betyder i allmänhet en fungerande och bra samexistens. En gemen-skaps sociala kapital, tillit till varandra och umgänge med nya invånare är berikande för alla parter. Positiva förväntningar skapar en god cirkel i den lokala gemenskapen samt arbetskollegorna, dess livskraft ökar och en stor del av local befolkning mår bra.
ULKOMAALAISTAUSTAISTEN HYVINVOINTI POHJANMAALLA
JA UUDELLAMAALLA –
VAIKUTTAAKO ASUINKUNNAN RUOTSINKIELISYYS?
Maili Malin
Sisällysluettelo
Esipuhe ...95 Tulostiivistelmä ...97 1. Johdanto ...103 2. Väestöryhmien väliset terveyserot ...105
2.1. Maantieteelliset ja kieliryhmien väliset terveyserot ... 1073. Ulkomaalaistaustaisten elinolot ja terveys ...110
3.1. Kodin perustaminen ja asuinpaikkakunnan valitseminen...1134. Suomenruotsalaisten yhteisöjen sosiaalinen pääoma ... 115 5. Tutkittavat ja menetelmät ...120
5.1. Tutkimuksen maakunnat ja kaupungit ... 1266. Tulokset ...128
6.1. Pohjanmaan ja Keski-Pohjanmaan ulkomaalaistaustaisen väestön elinolot, terveys ja hyvinvointi ... 128 6.2. Uudenmaan ulkomaalaistaustaisen väestön elinolot, terveys ja hyvinvointi
kunnan kielen mukaan ... 147 6.3. Ulkomaalaistaustaisen väestön elinolot, terveys ja hyvinvointi kaupungeissa ... 154
7. Pohdinta ...170
Lähteet/Litteratur ... 177
Esipuhe
Kotouttamistyöllä on useita ulottuvuuksia. Erittäin tärkeä ja keskeinen ulottuvuus kotouttamistyössä on kysymys maahanmuuttajien terveyden ja hyvinvoinnin edis-tämisestä. Esimerkiksi Terveyden ja hyvinvoinnin laitoksen aikaisempien raporttien perusteella tiedetään, että joillain maahanmuuttajaryhmillä on parempi hyvinvointi
Kotouttamistyöllä on useita ulottuvuuksia. Erittäin tärkeä ja keskeinen ulottuvuus kotouttamistyössä on kysymys maahanmuuttajien terveyden ja hyvinvoinnin edis-tämisestä. Esimerkiksi Terveyden ja hyvinvoinnin laitoksen aikaisempien raporttien perusteella tiedetään, että joillain maahanmuuttajaryhmillä on parempi hyvinvointi