6. Resultat
6.1. Levnadsförhållanden, hälsa och välfärd hos befolkningen med utländsk
Österbotten
Enligt CAGE-registermaterialet hade personer med utländsk och finländsk bakgrund i Österbotten avlagt klart fler examina än i Södra Österbotten och Mellersta Österbotten före år 2015 (figur 3). I Österbotten fanns också färre personer med utländsk bakgrund som inte överhuvudtaget hade inlett studier än i jämförelselandskapen.
10.2 Södra och Mellersta Österbotten Flyktingbakgrund Annan utländsk bakgrund Finländsk bakgrund Österbotten
Universitet/yh examen II stadiets examen Studerande Avbrutit Inte börjat II stadiet
Figur 3. Högsta avlagda examen bland över 20-åringar enligt utländsk bakgrund i Österbotten och i Södra Österbotten och Mellersta Österbotten (%).
I Österbotten var personer med flyktingbakgrund i högre grad i arbete och i lägre grad arbetslösa än i Södra Österbotten och Mellersta Österbotten. I Österbotten var också större andel av majoritetsbefolkningen sysselsatt år 2015 än i Södra Österbotten och Mellersta Österbotten (figur 4). I alla grupper var ungefär lika stor andel utanför arbets-kraften i samtliga dessa landskap.
67.5 Södra och Mellersta Österbotten
I arbete Arbetslös Studerande Pensionär Beväring Utanför arbetskraften Figur 4. Huvudsaklig verksamhet år 2015 hos personer med utländsk bakgrund och personer med finländsk bakgrund i Österbotten, Södra Österbotten och Mellersta Österbotten (%).
I FinMonik-materialet uppgav sig 20–64-åringar med utländsk bakgrund i Österbotten huvudsakligen ha kommit till Finland på grund av arbete, studier eller partnerns arbete och av familjeskäl samt 19,9 procent som flyktingar (figur 5, detta frågades med färdiga svarsalternativ så här: Vilken var den viktigaste orsaken till att du flyttade till Finland?).
I jämförelsekommunen i Mellersta Österbotten var andelen respondenter som kom till Finland på grund av arbete eller studier större än i Österbotten.
8.6
12.6
35.8 37.6
2.5
19.9
33.3
43.8
4.4
16.9
30.8
47.6
0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50
Ingermanlänning eller återflyttare med
finländsk släkt
Flykting Familjeskäl Arbete, studier eller partners arbete
Hela landet Österbotten Mellersta Österbotten
Figur 5. Självanmäld orsak till invandring bland 20–64-åringar med utländsk bakgrund i Österbotten och Mellersta Österbotten samt i hela landet (%).
Bakgrundsländerna för personer med utländsk bakgrund skiljde sig i någon mån åt mellan FinMonik-respondenterna i Österbotten och Mellersta Österbotten. I Österbotten var andelen personer från Afrika söder om Sahara större än i Mellersta Österbotten och andelen personer med asiatisk och rysk bakgrund mindre (figur 6).
9.4 4.5
15.6 11.2
25.2 14.5
19.7
16 6.5
16.1 7.6
31.6 16.3
5.8
0 5 10 15 20 25 30 35
Ryssland eller före detta Sovjetunionen Estland Mellanöstern och Nordafrika Övriga Afrika Asien EU, EFTA och Nordamerika Övriga länder
Mellersta Österbotten Österbotten
Figur 6. FinMoniks respondenter i Österbotten och Mellersta Österbotten enligt bakgrundsland (%).
Till vilka gemenskaper upplevde sig personer med utländsk bakgrund i Österbotten och Mellersta Österbotten höra? Detta frågades i FinMonik så här: Vilken/vilka av följande områden eller grupper upplever du dig tillhöra? (Svarsalternativen var fullständigt, ganska mycket, lite, inte alls. Här rapporteras de som valde alternativen fullständigt och ganska mycket.) En person kan uppleva sig tillhöra flera gemenskaper, varvid också identiteterna är flera. Personer med utländsk bakgrund i finskspråkiga Mellersta Öst-erbotten kände oftare tillhörighet med sitt födelse- eller ursprungslands medborgare och deltog något oftare i verksamhet i anknytning till den egna kulturbakgrunden än i svenskspråkiga Österbotten (Tabell 3). Bland personer med utländsk bakgrund i Österbotten upplevde sig en tredjedel höra till en religiös eller andlig gemenskap och de deltog regelbundet i religiös verksamhet i högre grad än i Mellersta Österbotten.
Den religiösa identiteten bland personer med utländsk bakgrund i både Österbotten och Mellersta Österbotten ser ut att vara starkare jämfört med personer med utländsk bakgrund i hela landet. Österbotten är bland majoritetsbefolkningen känt som ”bibel-bältet”, där majoritetsbefolkningen deltar aktivt i religiös verksamhet (Tigersted m.fl.
2008). Ungefär var fjärde man med utländsk bakgrund deltog i religiös verksamhet minst en gång i månaden. I båda landskapen deltog män i allmänhet mer än kvinnor i alla aktiviteter i tabell 3. Andelen som kände tillhörighet till sin boendekommun och upplevde sig vara finländare var störst bland personer med utländsk bakgrund i Mellersta Österbotten.
Tabell 3. Upplever sig tillhöra en gemenskap och deltar regelbundet i motsvarande verksamhet %.
Österbotten personer med utländsk bakgrund
(n=277)
Mellersta Österbotten personer med utländsk bakgrund
(n=271)
Alla personer med utländsk bakgrund
i Finland (n=6348) Känner tillhörighet med sitt födelse-
eller ursprungslands medborgare Deltar i verksamhet förknippad med den egna språk- och kulturbakgrunden
63,9
20,1
74,8
23,1
66,9
21,7 Upplever sig tillhöra en religiös eller
andlig gemenskap
Deltar månatligen i verksamhet i en religiös/andlig gemenskap
27,6
22,2
25,3
14,6
20.3
14,6 Känner tillhörighet till sin
boendekommun
55,4 62 53,1
Känner tillhörighet med finländare 49,5 57,5 50,7
Deltar i en motions- och idrottsgrupp minst en gång i veckan
17,9 17,3 21,7
En granskning av alla landskap (figur 7) visar att andelen personer med utländsk bak-grund som kände tillhörighet till sin boendekommun var störst i Norra Karelen (63,5
%) och Egentliga Finland (62,8 %) och minst i Päijänne-Tavastland (48,1 %) och Nyland (49,2 %).
62.8
Figur 7. Personer med utländsk bakgrund i olika landskap som känner tillhörighet till sin boendekommun (%).
I figur 8 presenteras andelarna personer i Österbotten och Mellersta Österbotten som ofta känner sig ensamma. Upplevelsen av ensamhet kan tyda på att individen inte känner tillhörighet till den omgivande gruppen och inte heller känner ömsesidighet i sina relationer till gruppen. Vidare kan upplevelsen av ensamhet tyda på att det sociala kapitalet inte inbegriper individen och att denne inte känner sig accepterad i gruppen som berör majoritetsbefolkningen i närsamhället. På nivån för hela Finland i allmän-het känner sig personer med utländsk bakgrund mer ensamma än majoritetsbefolk-ningen (13,7 % vs 8,5 %). Majoritetsbefolkmajoritetsbefolk-ningen och personer med utländsk bakgrund i Österbotten upplevde mindre ensamhet än i Mellersta Österbotten och hela landet. I Österbotten upplevde kvinnor i båda befolkningsgrupperna mer ensamhet än männen.
En granskning av alla landskap visar att mest ensamhet upplevde sig personer med utländsk bakgrund i Kymmenedalen, Mellersta Finland och Södra Savolax, där var femte person kände sig ensam. Mest ensamhet upplevdes bland personer med mellan-östernbakgrund och nordafrikansk bakgrund (20 %) och minst bland personer med rysk bakgrund (9 %). Också mellan könen fanns skillnader i upplevelse av ensamhet.
Kvinnor med bakgrund i Ryssland, Estland, Latinamerika och EU, Eftaländer och Nord-amerika upplevde oftare ensamhet än männen från dessa länder, medan män med mellanösternbakgrund, övrig afrikansk- och asiatisk bakgrund upplevde ensamhet oftare än kvinnor från dessa länder.
13.7 Utländsk bakgrund Hela landet Kvinnor Män Hela landets befolkning Kvinnor Män Mellersta Österbotten Utländsk bakgrund Kvinnor Män Mellersta österbotten Hela befolkningen Kvinnor
Figur 8. Upplevelse av ensamhet bland personer med utländsk bakgrund och hela befolkningen i Öster-botten, Mellersta Österbotten och i hela landet enligt kön (%).
Upplevelse av diskriminering försämrar välbefinnandet och diskrimineringen berättar om negativa attityder gentemot invandrare bland en del av personerna i den sociala omgivningen. I hela landet har 40 procent av personer med utländsk bakgrund upplevt diskriminering under det senaste året (figur 9). I Österbotten hade man emellertid upp-levt mindre diskriminering än i hela landet och något mindre än i Mellersta Österbot-ten. I Österbotten och i Mellersta Österbotten förekom upplevelser av diskriminering betydligt mera sällan än i hela landet.
40 36.5
38.3 35.1 32.8
34 31.2
34.9 32.7
0 10 20 30 40 50
Män Kvinnor Utländsk b.hela landet Män Kvinnor Mellersta Österbotten Män Kvinnor Österbotten
Figur 9. Upplevelse av diskriminering under det senaste året bland personer med utländsk bakgrund i Österbotten, Mellersta Österbotten och i hela landet enligt kön 2018-2019 (%).
Skillnader i erfarenhet av diskriminering var stora mellan landskapen. En granskning av alla landskap visar att mest diskriminering upplevdes bland män med utländsk bakgrund i Mellersta Finland (47,5 %), Lappland (46,5 %) och Päijänne-Tavastland (46,2
%) (figur 10). I allmänhet upplevde män med utländsk bakgrund mer diskriminering än kvinnor, med undantag av Egentliga Finland. Minst upplevelser av diskriminering rapporterades bland kvinnor i Södra Karelen och Norra Karelen (30,5 % och 29,2 %).
42.1
Figur 10. Upplevelse av diskriminering under det senaste året bland personer med utländsk bakgrund i landskapen enligt kön (%).
Figur 11 visar att mest upplevelse av diskriminering förekommer bland personer med afrikansk bakgrund (53,2 %) och av dessa hade hela 60 procent av männen upplevt diskriminering. Minst upplevelse av diskriminering förekom bland respondenter med bakgrund i EU, Eftaländerna och Nordamerika (32,1 %). Var fjärde av dem som hade upplevt diskriminering under året hade upplevt det varje vecka: mest bland personer med afrikansk bakgrund och minst bland personer från före detta Sovjetunionen eller Ryssland (figur 14).
40 EU, EFTA och Nordamerika Män Kvinnor Latinamerika, Östeuropa och övriga
Figur 11. Upplevelse av diskriminering under det senaste året bland 20–64-åringar med utländsk bakgrund enligt kön och bakgrundsland i hela landet (%).
17.4 19.8
28.1
35.4 27.9
25.7 22.3
25.2
0 5 10 15 20 25 30 35 40
Ryssland och Sovjetunionen Estland Mellanöstern och NOrdafrika Övriga Afrika Asien EU, EFTA och Nordamerika Latinamerika, Östeuropa och övriga Utländsk bakgrund totalt
Figur 12. Upplevelse av diskriminering varje vecka under det senaste året enligt bakgrundsland i hela landet (%).
Diskriminering kan anses vara psykiskt våld. Fler personer med utländsk bakgrund i Mellersta Österbotten än i Österbotten hade upplevt hot om fysiskt våld (figur 13), medan däremot fler personer i Österbotten än i Mellersta Österbotten hade upplevt våld (figur 14). Mest våld hade personer med utländsk bakgrund i Kajanaland (5,9 %) och Egentliga Tavastland (4,7 %) upplevt.
9.8 9.5 8.6
6.5
12.5 6.4
8.2
10.7 7.3
0 2 4 6 8 10 12 14
Utländsk hela landet Mellersta-Österbotten Österbotten
Total Kvinnor Män
Figur 13. Upplevelse av hot om våld under det senaste året bland personer med utländsk bakgrund i Österbotten, Mellersta Österbotten och hela landet enligt kön (%).
2.4
Figur 14. Andel personer som upplevt våld under det senaste året i olika landskap (%).
Välbefinnande mättes med ett flertal indikatorer, för vilka gäller att upplevelserna påverkas av egna levnadsförhållanden och upplevelser av tillhörighet, delaktighet, en-samhet, diskriminering och våld. Våra mätare för välbefinnande var långtidssjukdom, psykisk påfrestning, upplevd god hälsa, arbetsförmåga, god livskvalitet och slutligen upplevelse av lycka. Dessa är individens bedömning av sin egen livssituation, men också närståendes hälsa och välbefinnande torde inverka på individens bedömning av den egna situationen.
Svarare med utländsk bakgrund meddelade färre långtidssjukdomar än majori-tetsbefolkningen. Av figur 15 framgår att majoritetsbefolkningen i Österbotten hade färre långtidssjukdomar än i Mellersta Österbotten och hela landet. En granskning enligt bakgrundsland (hela landet) visar att flest långtidssjukdomar förekom bland kvinnor som hade kommit från före detta Sovjetunionen eller Ryssland (51,4 %) samt EU, Eftaländer och Nordamerika (43,7 %). Minst långtidssjukdomar upplevde män med afrikansk bakgrund (13,6 %).
30.6 39.1 34.8
41.6 47.4 44.5 40.2 28.7
34.3 42
50.3 46 25.5
34.7 30
32.5
43.2 37.6
0 10 20 30 40 50 60
Män Kvinnor Utländsk hela landet Män Kvinnor Hela befolk. Hela landet Män Kvinnor Mellersta-Österbotten utländsk Män Kvinnor Mellersta-Österbotten hela befolk.
Män Kvinnor Österbotten utländsk Män Kvinnor Österbotten hela befolk.
Figur 15. Långtidssjukdom eller hälsoproblem enligt egen utsago bland 20–64-åringar med utländsk bakgrund och hela befolkningen enligt kön i Österbotten, Mellersta Österbotten och hela landet (%).
Personer med utländsk bakgrund upplevde psykisk belastning i högre grad än ma-joritetsbefolkningen. Befolkningen med utländsk bakgrund i Österbotten upplevde mest psykisk belastning jämfört med majoritetsbefolkningen (18 % vs 11 %) och med befolkningen med utländsk bakgrund och majoritetsbefolkningen i Mellersta Öster-botten (figur 16). I Mellersta ÖsterÖster-botten upplevde personer med utländsk bakgrund lite mera psykisk belastning än majoritetsbefolkningen. Majoritetsbefolkningens kvinnor i båda landskapen upplevde psykisk belastning oftare än sina landsmän. I Mellersta Österbotten upplevde respondenter med utländsk bakgrund mindre psykisk belastning än i Österbotten och i hela landet.
17.9 16.8
17.4 11.2
13 12.1
13.5 15.1 14.3 10
14.8 12.2
18.8 16.8
18 9.6
12.6 11
0 5 10 15 20
Män Kvinnor Utländsk hela landet Män Kvinnor Hela Befolking hela landet Män Kvinnor Mellersta-Österbotten utländsk Män Kvinnor Mellersta-Österbotten hela bef.
Män Kvinnor Österbotten utländsk
Män Kvinnor Österbotten hela befolk.
Figur 16. Psykiskt belastade (MHI-5 <52) i Österbotten och Mellersta Österbotten enligt utländsk bakgrund och kön (%).
Upplevd hälsa påverkas bl.a. av långtidssjukdomar och psykisk belastning. Andelen som upplevde sin hälsa vara god var större bland majoritetsbefolkningen än bland personer med utländsk bakgrund (76,1 % vs 65,5 % i hela landet). I Österbotten upplevde majo-ritetsbefolkningen (76,4 %) men också respondenter med utländsk bakgrund (71,5 %) oftare sin hälsa som god jämfört med respondenter med utländsk bakgrund i Mellersta Österbotten (63,7 %) (figur 17). I Österbotten var andelen med utländsk bakgrund som upplevde sig ha god hälsa störst i hela landet, medan motsvarande andel var minst i Kymmenedalen och Mellersta Finland (56,8 % och 59,2 %).
68.3 63
65.6 71.5 71.6 71.6 64 63.4 63.7
72.3 70.1
71.3 71.9 71.1 71.5
78.3 74.3
76.4
0 20 40 60 80 100
Män Kvinnor Utländsk befolkning hela landet Män Kvinnor Hela Befolkning hela landet Män Kvinnor Mellersta-Österbotten utändsk Män Kvinnor Mellersta-Österbotten hela befolkning Män Kvinnor Österbotten utländsk Män Kvinnor Österbotten hela befolkning
Figur 17. Upplevelse av god hälsa bland respondenter med utländsk bakgrund i Österbotten, Mellersta Österbotten och i hela landet enligt kön (%).
I följande figur (figur 17b) framgår att både majoritetsbefolkningen och personer med utländsk bakgrund som var i arbetslivet upplevde en bättre hälsa än dem som stod ut-anför arbetskraften (arbetslösa och personer som stod utut-anför arbetskraften). Däremot upplevde personer med utländsk bakgrund i Österbotten som stod utanför arbetslivet i högre grad att de hade en god hälsa än dem som var i arbetslivet.
71.0 78.3 78.0 75.2 77.0 72.5
53.6 59.8
0.0 20.0 40.0 60.0 80.0 100.0
Österbotten utländsk. Befolkning
Öst hela befolkng Mellersta Österbotten utländsk
M-Ö hela befolkn.
I arbete Utanför arbetslivet
Figur 17b. Upplevelse av god hälsa bland personer med utländsk bakgrund och majoritetsbefolkningen, som var i arbete och bland dem som står utanför arbetslivet i Österbotten och Mellersta Österbotten (%).
En större andel i Österbotten än i Mellersta Österbotten och i hela landet upplevde sig själva som fullt arbetsförmögna (figur 18). I synnerhet en stor majoritet av män med utländsk bakgrund i Österbotten upplevde sig själva som arbetsförmögna (90,5 %).
88 83.3
85.7 80.9
84 82.6
90.5 83.3
87
76 78 80 82 84 86 88 90 92
Män Kvinnor Utländsk hela landet Män Kvinnor Mellersta-Österbotten Män Kvinnor Österbotten
Figur 18. 20–64-åringar med utländsk bakgrund i Österbotten och Mellersta Österbotten som upplever sig själva som fullt arbetsförmögna, enligt kön (%).
När man beaktar alla landskap i allmänhet upplevde över hälften av majoritetsbe-folkningen sin livskvalitet som igenomsnitt god, till skillnad från bemajoritetsbe-folkningen med utländsk bakgrund, förutom i Mellersta Österbotten. Också Österbottens majoritetsbe-folkning upplevde sin livskvalitet som i genomsnitt god oftare än bemajoritetsbe-folkningen med utländsk bakgrund (differens 8,4 %, figur 19).
53 56.8 54.8 44.5
53.4 48.6 47.5
49 48.3
49.5 52 50.7
56.1 58 57 55.4
58.1 56.7
0 10 20 30 40 50 60 70
Män Kvinnor Mellersta Österbotten Män Kvinnor Österbotten Män Kvinnor Hela landet
Hela Befolkn. Utländsk
Figur 19. Upplevelse av i genomsnitt god livskvalitet (HWOGOL-8) av personer med utländsk bakgrund i Österbotten, Mellersta Österbotten och i hela landet enligt kön (%).
Slutligen upplevde ungefär hälften av majoritetsbefolkningen och av befolkningen med utländsk bakgrund sig vara lyckliga (figur 20). Personer med utländsk bakgrund i Mellersta Österbotten (59,4 %) och av dessa i synnerhet kvinnor (61,3 %) var lyckligare än i Österbotten, men också lyckligare än i alla andra landskap. Personer med utländsk bakgrund i Mellersta Österbotten och Österbotten var lyckligare än personer med ut-ländsk bakgrund och majoritetsbefolkningen i hela landet.
51.5 53.5 52.5 51.5
54.8 53.1
57.6 61.3 59.4 49.4
53.6 51.4
52.6 59.7 55.9 52.7 48.8
51
0 10 20 30 40 50 60 70
Män Kvinnor Personer med utländsk bakgrund totalt Män Kvinnor Hela landet befolkning Män Kvinnor Mellersta österbotten utländsk bakgrund Män Kvinnor Mellersta Österbotten Hela befolkningen Män Kvinnor Österbotten utländsk bakgrund Män Kvinnor Österbotten Hela befolkningen
Figur 20. Upplevelse av att vara lycklig bland personer med utländsk bakgrund och majoritetsbefolkningen enligt kön i Österbotten, Mellersta Österbotten och i hela landet (%).
När man ser på känslan av att vara lycklig enligt bakgrundsland i hela landet (figur 21), kan man notera att majoriteten av kvinnor med afrikansk bakgrund kände sig lyckliga (83,5 %), medan andelen som kände sig lyckliga var minst bland män (37,1 %) och kvin-nor (40,4 %) med mellanösternbakgrund och kvin-nordafrikansk bakgrund.
47.8 EU, EFTA och Nordamerika Män Kvinnor Latinamerika, Östeuropa och övriga Män Kvinnor Utländsk bakgrund totalt
Figur 21. Upplevelse av att vara lycklig bland personer med utländsk bakgrund enligt bakgrundsland och kön i hela landet (%).
Proportionellt sett mest lyckliga bland majoritetsbefolkningen fanns i Södra Karelen och Mellersta Finland (56,3 %, 55,9 %) och minst i Nyland (50,3 %), medan lyckan bland personer med finländsk bakgrund i Österbotten och Mellersta Österbotten var nära nivån för Nyland (51 %, 51,4 %). Personer med utländsk bakgrund var oftare lyckliga i Mellersta Österbotten (59,4 %) och minst lyckliga i Päijänne-Tavastland (45,3 %).