6. Resultat
6.3. Levnadsförhållanden, hälsa och välfärd hos befolkning med utländsk
Här granskas levnadsförhållandena bland befolkningen med utländsk bakgrund i stora städer – Esbo, Helsingfors, Vanda, Åbo och Vasa – utifrån CAGE-registermaterialet och indikatorer för hälsa och välfärd enligt FinMonik-enkätmaterialet.
I Vasa bodde större andel 20–44-åringar med flyktingbakgrund som hade avlagt an-dra stadiets och universitets- och yrkeshögskoleexamina än i övriga städer i undersök-ningen (figur 35). I Vasa var också andelen av majoritetsbefolkundersök-ningen som hade avlagt minst andra stadiets examen störst (figur 36). Andelen personer med flyktingbakgrund som hade avlagt andra stadiets examen var störst i Vasa och Åbo och minst i Helsing-fors. Bland personer med flyktingbakgrund var andelen studerande störst i Vasa och Helsingfors. Andelen personer med utländsk bakgrund som inte hade inlett ens andra stadiets studier var störst i Helsingfors (23,6 %) och minst i Vasa (8,1 %).
Andelen personer med flyktingbakgrund som var födda i Finland och hade avlagt minst andra stadiets examen var störst i Esbo och Åbo (66,8 % och 66,3 %, figur 37), medan motsvarande andel var minst i Helsingfors (52,9 %). I Vasa fanns för få personer med flyktingbakgrund i andra generationen för att uppgifter om dem skulle kunna presenteras här.
Universitet/yh examen II stadiets examen Studerande Avbrutit Inte börjat II stadiet
Figur 35. Högsta examen bland över 20-åringar med flyktingbakgrund i städer (%).
35.9 38.5 27.1
29.1 33.3
54.4 51.7 59.2
62.3 58.8
5.7 6.0 8.0
5.6 5.3
3.5 3.4 4.7 2.5 2.6
0 % 20 % 40 % 60 % 80 % 100 %
Esbo (n=1324) Helsingfors (n=4014) Vanda (n=1096) Åbo (n=1311) Vasa (n=468)
Universitet/yh examen II stadiets examen Studerande Avbrutit Inte börjat II stadiet
Figur 36. Högsta examen bland över 20-åringar med finländsk bakgrund (%).
66.8 52.9
65 66.3
0 10 20 30 40 50 60 70 80
Esbo (n=211) Helsingfors(n=750) Vanda (n=260) Åbo (n=163)
Figur 37. Andelen över 20-åringar med flyktingbakgrund födda i Finland som har avlagt minst andra stadiets examen (%).
Bland invandrare med icke-flyktingbakgrund hade en övervägande majoritet av över 20-åringar avlagt minst andra stadiets examen (figur 38). Andelen som hade avlagt minst andra stadiets examen var störst i Vasa och Esbo och minst i Helsingfors. Mest universitets- och högskoleexamina hade övriga med utländsk bakgrund i Esbo avlagt.
Andelen i Finland födda som inte hade flyktingbakgrund och hade avlagt minst andra stadiets examen var 81 procent i Åbo och minst i Helsingfors (68,7 %) (figur 39).
28.2 23.8 17.4 17.4
24.0
50.0 49.6 56.2
60.4 55.7
12.3 13.1
13.8 11.0
12.7
8.2 11.7 10.8
8.8 6.3
0 % 20 % 40 % 60 % 80 % 100 %
Esbo (n=1021) Helsingfors (n=3889) Vanda (n=1330) Åbo (n=679) Vasa (n=79)
Universitet/yh examen II stadiets examen Studerande Avbrutit Inte börjat II stadiet
Figur 38. Högsta examen bland över 20-åringar med utländsk och icke-flyktingbakgrund i städer (%).
76.1 68.7
73.2
81.3
60 65 70 75 80 85
Esbo (n=159) Helsingfors(n=598) Vanda (n=164) Åbo (n=107)
Figur 39. Personer med utländsk och icke-flyktingbakgrund födda i Finland som avlagt minst andra sta-diets examen (%).
Ungefär hälften av 20–44-åringar med flyktingbakgrund var i arbete år 2015, vilket fastställdes enligt den längsta huvudsakliga verksamheten under året (figur 40). An-delen i arbete var störst i Vasa. AnAn-delen personer med flyktingbakgrund och majori-tetsbefolkning som arbetade var minst i Åbo, men andelen som studerade var större (20 %) än i alla andra städer (figur 40, figur 43). Andelen arbetslösa med flyktingbak-grund var störst i Åbo och andelen utanför arbetskraften var störst i Helsingfors. I Åbo fanns också större andel arbetslösa bland majoritetsbefolkningen (9,2 %) än i de övriga städerna (figur 43).
55.7
I arbete Arbetslös Studerande
Pensionär Beväring Utanför arbetskraften Figur 40. Huvudsaklig verksamhet bland personer med flyktingbakgrund 2015 (%).
Personer med icke-flyktingbakgrund var oftare i arbete än personer med flyktingbak-grund år 2015 (figur 41). Andelen med övrig utländsk bakflyktingbak-grund som var i arbete var högst i Vanda (70,7 %) och minst i Åbo (52,7 %). I Åbo var ungefär en femtedel av personer med övrig utländsk bakgrund arbetslösa. Många var också studerande. Över hälften av personer med flyktingbakgrund födda i Finland och av personer med övrig utländsk bakgrund i Vanda var i arbete 2015 (figur 42). I Åbo fanns flest arbetslösa bland perso-ner med flyktingbakgrund födda i Finland. Andelen som var utanför arbetskraften var störst i Helsingfors bland personer med flyktingbakgrund födda i Finland.
61.9
I arbete Arbetslös Studerande
Pensionär Beväring Utanför arbetskraften
Figur 41. Huvudsaklig verksamhet bland personer med utländsk och icke-flyktingbakgrund 2015 (%).
40.7
I arbete Arbetslös Studerande
Pensionär Beväring Utanför arbetskraften
Figur 42. Huvudsaklig sysselsättning bland personer födda i Finland (andra generationen) år 2015 i städer enligt anledning till invandring (%).
73.9
I arbete Arbetslös Studerande
Pensionär Beväring Utanför arbetskraften
Figur 43. Huvudsaklig verksamhet bland personer med finländsk bakgrund 2015 (%).
I FinMonik-materialet hade över hälften av personer med utländsk bakgrund i Esbo kommit till Finland för arbete eller studier (figur 44) och av männen med utländsk bakgrund i Esbo hela 64 procent. Andelen som hade flyttat till Finland av familjeskäl var störst bland kvinnor med utländsk bakgrund i Vanda. I Åbo bodde störst andel som uppgav landsflykt som orsak till flytt (knappt var tredje).
64.0
Arbete, studier eller partners arbete Familjeskäl
Flykting
Ingermanlänning eller återflyttare med finländsk släkt Någon annan
6.6 3.1
Figur 44. Självanmäld invandringsorsak bland 20–64-åringar med utländsk bakgrund i städer (%).
Rejält över hälften av personer med utländsk bakgrund i städer kände tillhörighet med sitt födelse- eller ursprungslands medborgare och knappt var femte deltog också i verksamhet i en gemenskap inom den egna kulturbakgrunden (Tabell 5). I Helsingfors och Vanda upplevdes mest tillhörighet med det egna ursprungslandets medborgare och man deltog också mest i den egna kulturbakgrundens verksamhet. I Vasa däremot upplevdes mest känsla av tillhörighet till någon religiös eller andlig gemenskap och man deltog mest i verksamhet i en religiös gemenskap. Minst tillhörighet till en religiös gemenskap och deltagande i religiös verksamhet rapporterades i Åbo. Åbo var avvikande från övriga städer också genom att man där upplevde mest känsla av tillhörighet med
Tabell 5. Upplever sig tillhöra en gemenskap och deltar regelbundet i motsvarande verksamhet %.
Alla med utländsk bakgrund i Finland
(n=6545) Känner tillhörighet med sitt
födelse- eller ursprungslands medborgare
Deltar i den egna språk- och kulturbakgrundens verksamhet Känner tillhörighet till en
religiös eller andlig gemenskap Deltar månatligen i en religiös/
andlig gemenskaps verksamhet Känner tillhörighet till sin
boendekommun
50,3 51,6 47,2 63,3 43,6 53,1
Känner tillhörighet med finländare
48,6 46,3 53,4 57,6 45,3 50,7
Deltar i en motions- och idrottsgrupp minst en gång i veckan
22 25,4 22,7 18,9 22,6 21,7
Invandrarkvinnor i Åbo och Helsingfors upplevde mest ensamhet (21,1 % och 15,3 %, Figur 45). I Vanda var skillnaden i upplevelse av ensamhet mellan majoritetsbefolk-ningen och personer med utländsk bakgrund minst (0,9 %) och i Vasa störst (8,2 %).
14 10.6
12.2 12.7
15.3 14 10.5 9.6
10.1
13.6
21.1 16.6
16.3 17.6 16.9
0 5 10 15 20 25
Män Kvinnor
Esbo Män Kvinnor Helsingfors Män Kvinnor
Vanda Män Kvinnor
Åbo Män Kvinnor
Vasa
Figur 45. Personer med utländsk bakgrund som upplever känsla av ensamhet enligt kön i städer (%).
Andelen som hade upplevt diskriminering var störst bland kvinnor med utländsk bak-grund i Åbo (47,6 %) och män med utländsk bakbak-grund i Esbo (45,4 %) (figur 46). Vid en jämförelse av städer framgår att minst diskriminering upplevdes i Vasa (29,9 %), vilket var mindre än i hela landet i genomsnitt (38,3 %).
40 36.5
38.3 45.4 35
40.1 41.3 38.7
40.1 37.4
39.8 38.4 31.4
47.6 38.1
28.3 31.9 29.9
0 10 20 30 40 50
Män Kvinnor Utländsk b.hela landet Män Kvinnor Esbo Män Kvinnor Helsingfors Män Kvinnor Vanda Män Kvinnor Åbo Män Kvinnor Vasa
Figur 46. Upplevelse av diskriminering under det senaste året bland personer med utländsk bakgrund enligt kön (%).
På stadsnivå hade hot om våld upplevts minst i Vanda (7,2 %) och mest i Åbo (11, 8 %, figur 47). 16,4 % av männen med utländsk bakgrund i Esbo hade upplevt hot om våld.
Våld hade upplevts mest bland kvinnor med utländsk bakgrund i Åbo (6,6 %). På stads-nivå förekom minst upplevelser av våld i Esbo (1,4 %) och mest i Åbo (4,3 %) medan genomsnittet i hela landet beträffande våld rapporterades av 2,4 %.
9.8 6.5
8.2
16.4 9
8.9 8.9 8.9 6.9
7.5 7.2
12.3 11.1
11.8 12.5 8.3
0 2 4 6 8 10 12 14 16 18
Män Kvinnor Utländsk hela landet Män Kvinnor Esbo Män Kvinnor Helsingfors Män Kvinnor Vanda Män Kvinnor Åbo Män Kvinnor Vasa
Figur 47. Hot om våld under det senaste året bland personer med utländsk bakgrund enligt kön (%).
Personer med utländsk bakgrund insjuknade i långtidssjukdomar i mindre grad än majoritetsbefolkningen på nivån för hela landet (34,8 % vs 44,5 %). I allmänhet rap-porterade kvinnor mer långtidssjukdomar än män. Bland städerna i undersökning-en rapporterades minst långtidssjukdomar i Vasa bland och personer med utländsk bakgrund i Esbo (29,8 %) (figur 48). Mest långtidssjukdomar rapporterade kvinnor med utländsk bakgrund i Helsingfors och Vanda (circa 41 %).
30.6
39.1 34.8 29.2
30.3 29.8
30.7
41 35.7 28.5
40.7 34.7 31.7
35.6 33.7 15.6
35.1 25.0
0 10 20 30 40 50
Män Kvinnor Utländsk hela landet Män Kvinnor Esbo Män Kvinnor Helsingfors Män Kvinnor Vanda Män Kvinnor Åbo Män Kvinnor Vasa
Figur 48. Rapporterad långtidssjukdom eller hälsoproblem bland 20–64-åringar med utländsk bakgrund enligt kön (%).
Psykisk belastning bland personer med utländsk bakgrund förekom mest i Vasa (20,1 %) och minst i Vanda (14,9 %) (figur 49). Granskat enligt kön var kvinnor med utländsk bakgrund i Vasa och Esbo mest psykiskt belastade (25,7 % och 21,1 %). Bland lansdkap mest psykisk belastning var i Mellersta-Finland (22,9 %) och minst i Päijät-Häme (11,8 %).
14.9
21.1 18.2
18.5 17.1
17.9 14
15.8 14.9
19.4 18.1
18.6 15.3
25.7 20.1
17.9 16.8
17.4
0 5 10 15 20 25 30
Män Kvinnor Esbo Män Kvinnor Helsingfors Män Kvinnor Vanda Män Kvinnor Åbo Män Kvinnor Vasa Män Kvinnor Utländsk hela landet
Figur 49. Psykiskt belastade (MHI-5 <52) personer med utländsk bakgrund enligt kön (%).
På nivån för hela landet upplevde emellertid personer med finländsk bakgrund oftare än personer med utländsk bakgrund sin hälsa som god (71,6 % vs 65,6 %). Mest upplevd god hälsa förekom bland personer med utländsk bakgrund och personer med finländsk bakgrund i Vasa och Esbo. Minst upplevelse av god hälsa förekom bland personer med utländsk bakgrund i Helsingfors (64 %). I synnerhet män med utländsk bakgrund i Vasa och Vanda upplevde oftare än andra sin hälsa som god och minst god upplevdes hälsan bland kvinnor med utländsk bakgrund i Vanda och Helsingfors.
73.8 70.2
71.9 66.9 60.9
64 75.4 60.5
68.3 73.7 62.2
68.7 77.2 77.0 77.1 68.3 63
65.6
0 20 40 60 80 100
Män Kvinnor Esbo (n=288) Män Kvinnor Helsingfors (n=489) Män Kvinnor Vanda (n=262) Män Kvinnor Åbo (n=267) Män Kvinnor Vasa (n=136) Män Kvinnor Utländsk b. hela landet
Figur 50. Personer som upplevde sig ha god hälsa enligt kön (%).
En övervägande majoritet av personer med utländsk bakgrund upplevde sig vara fullt arbetsförmögna (85,7 %) (figur 50). Störst var andelen bland män med utländsk bak-grund i Vasa och Esbo.
88 83.3
85.7
92.2 86.9
89.5 89.1 84.7
87.1 87.9 87.5
87.7 85.3 81.7
83.7
92.9 87.9
90.6
75 80 85 90 95
Män Kvinnor Utländsk hela landet Män Kvinnor Esbo Män Kvinnor Helsingfors Män Kvinnor Vanda Män Kvinnor Åbo Män Kvinnor Vasa
Figur 51. 20–64-åringar med utländsk bakgrund som upplever sig själva som fullt arbetsförmögna, enligt kön (%).
Generellt finländare upplevde sin livskvalitet som god oftare än utländsk personer (figur 52). Skilnaden var 8 % mellan finländare och utlänningar. Mest upplevde sin livskvalitet god kvinnor i Esbo (64,9 %) när utländsk kvinnor i Åbo upplevde sin livs-kvalitet god minst (40,9 %).
49.5 51.3 50.4 46.3 45.2
45.8 49.5
51.6 50.7 46.2 40.9
44 47.0
49.2 48.1 47.5
49 48.3
0 10 20 30 40 50 60
Män Kvinnor Esbo Män Kvinnor Helsingfors Män Kvinnor Vanda Män Kvinnor Åbo Män Kvinnor Vasa Män Kvinnor Totalt
Figur 52. Personer med utländsk bakgrund som upplever sin livskvalitet (WHOQOL-8) som i genomsnitt god, enligt kön (%).
Personer med utländsk bakgrund upplevde sig vara lyckliga under den senaste mån-aden oftare än majoritetsbefolkningen (figur 53). Mest lyckliga upplevde sig personer med utländsk bakgrund och majoritetsbefolkningen i Vasa och personer med utländsk bakgrund i Esbo. Minst upplevelse av lycka bland majoritetsbefolkningen förekom i Esbo och Helsingfors och bland personer med utländsk bakgrund i Åbo.
57.8 49.5
53.4 47.9
52.6 51.1 49.2
50.2 58.1 52.9
0 10 20 30 40 50 60 70
Esbo utländsk befolkningen Esbo hela befolkningen Helsinki utländsk Helsingfors hela befolk.
Vanda utländsk Vanda hela befolkningen Åbo utländsk Åbo hela befolk.
Vasa utländsk Vasa hela befolk.
Figur 53. Upplevelse av lycka bland respondenter med utländsk bakgrund och majoritetsbefolkning enligt kön (%).