Det som är gemensamt för alla respondenter var att det upplevde att det fanns fler nackdelar med att arbeta på distans. Det innebär inte att distansarbete är ett dåligt arbetssätt, utan det är andra faktorer/kategorier som identifierades i denna undersökning (se avsnitt 5.1 – 5.4) och som påverkade respondenterna.
5.1 Kommunikation och sociala interaktioner
I denna kategori var det en del fördelar som identifierades bland respondenterna som deltog i undersökningen. Det var olika digitala verktyg som användes bland respondenterna, för att underlätta deras sätt att kommunicera med deras kollegor på deras respektive företag. Ett exempel är från person E som använde det digitala kommunikationshjälpmedlet för att berätta för kollegorna när hon var upptagen. Kommunikationsverktygen användes för att meddela kollegorna om de skulle ta en längre rast, eller att det inte var tillgängliga mellan en specifik tidpunkt på grund av förhinder som exempel andra aktiviteter, vardagssysslor och så vidare.
Framförallt digitala kommunikationshjälpmedel roll i distansarbete spelade roll och det stärktes av undersökningen genomförd av Edström, M. Johansson, E. (2006), som skrev att kommunikationsverktygen har en mycket betydande roll vid kommunikation och delgivning av kompetens vid distansarbete.
I förra stycket var det inte tydligt på vad det är för digitala kommunikationshjälpmedel som används bland respondenterna och i den tidigare forskningen genomförd av Edström, M.
Johansson, E. (2016). Om det framkommer vad det är för kommunikationshjälpmedel som används och det kan leda till en intressant diskussion om den tekniska utvecklingen som har skett. Däremot var denna undersökning inte inriktad på att undersöka de olika digitala kommunikations hjälpmedlen, men kan vara intressant i fortsatt forskning (se avsnitt 6.3).
Person C hittade ett sätt att öka den sociala interaktionen när arbetet skedde på distans och det var att använda digitala kommunikationshjälpmedlet Zoom. När personen använde verktyget och träffade hans kollegor en specifik tidpunkt för att ha en digital fika. Denna aktivitet resulterade att den sociala interaktionen ökade och det som framkom i vissa tidigare
undersökningar om att sociala interaktioner minskade. Men i denna undersökning kom det en lösning på föregående problem. Vilket stärks av en undersökning av Skotte (1999) om att telefonkontakt skulle genomföras kontinuerligt för att motverka att kollegan som arbetar på distans skulle känna sig ensam. På grund av den tekniska utvecklingen som har skett sedan 1990 finns det idag fler kommunikationsmöjligheter och applikationer än det som fanns när Monica Skottes undersökning publicerades.
Detta leder in till att det var fler respondenter i denna undersökning som identifierade att kommunikation mellan kollegorna försämrades. Det kunde vara att det spontana mötet som sker när arbetet sker på kontoret försvinner och att kommunikation via olika digitala
kommunikationshjälpmedel är inte samma sak som det fysiska mötet som vanligtvis skulle ske på kontoret. Dessutom är flytet vid kommunikation på distans inte det optimalaste.
Avsaknad av det spontana mötet som nämndes tidigare stärks av Edström, M. Johansson, E.
- 49 -
(2016) som förklarade att videosamtal inte är samma sak som den fysiska kontakten och som i sin tur kan bekräftas i den här undersökningen. Att den fysiska kontakten minskas när
distansarbetet tillämpas stärks av en annan undersökning gjord av Humble, J.E, m.fl. (1995).
Då den fysiska kontakten minskade vid distansarbete blev det en effekt att kommunikation samt hjälpsökning blev svårare att genomföra bland respondenterna. Detta har lett till att projektet försenades och det gick inte att fixa buggar eller liknande problem lika snabbt på distans. Person A berättade att det blev svårare att visa skriven kod för sina kollegor för att det inte är samma flyt att visar sin skärm via digitala kommunikationshjälpmedel i jämförelse om han var på kontoret. Om han befann sig i kontoret kunde han enbart kalla på personen i fråga att komma över till person As skärm och kolla igenom en skriven kod. Resultatet i denna undersökning kan bekräftas av en tidigare undersökning som genomfördes av Edström, M.
Johansson, E. (2016) (se avsnitt 2.3.1).
Respondenterna från undersökningen utnyttjande de olika digitala
kommunikationshjälpmedlen på olika sätt. Framförallt var det en stor fördel för person C där utnyttjande av digitala kommunikationshjälpmedlet Zoom utnyttjades för att kunna minska den sociala förlusten som kan upplevas när arbetet inte sker på kontoret. Däremot var det ett par respondenter som ansåg att kommunikationshjälpmedel inte kunde ersätta de spontana mötena som vanligtvis sker på kontoret. För person A tyckte att det var svårt att visa sin skrivna kod för sina kollegor, men det finns en del mjukvaror som kan hjälpa till med hans upplevda problem. Det kan vara applikationer som stödjer skärmdelning, livestreamning applikationer samt andra mjukvaror som kan visar det han ser på sin skärm. Däremot kan inte dessa lösningar ersätta smidigheten som om de var på kontoret, där han kunde kalla på sin kollega att titta på en kod lite snabbt.
Ett annat resultat var att den sociala biten förlorades när distansarbete tillämpades och
förklarade av Person C som kände sig instängd samt ensam att arbeta hemma. Om han skulle jämföra med om arbetet skulle har skett på kontoret, då skulle han vara omringade av
kollegor. Person E var inne på samma spår och berättade att det är lättare att se om en person är på kontoret och lätt att identifiera vilka personer som är upptagna respektive som har tid.
Förutom att snabbt upptäcka vilka personer som har tid eller inte har tid, då förlorade hon möjligheten att umgås med sina kollegor och det påverkade henne sociala liv på ett negativt sätt. Person D Förklarade om distansarbete tillämpades frekvent kunde det leda till att gemenskapen och närheten av kollegor går förlorad. Person C, Person D och Person E berättade att det sociala sammanhanget är en viktig del för kollegornas väsentliga trivsel och samhörighet på företaget, samt fortsätter att berätta om att avsaknaden av det sociala
sammanhanget är en risk som distansarbete medförde. Det är identisk med resultat från undersökning genomförd av Edström, M. Johansson, E. (2016) (se avsnitt 2.3.1).
5.2 Distraktioner
Det som alla respondenter hade gemensamt i denna undersökning var att de satt i ett öppet kontorslandskap, (se avsnitt 4.1). Det innebär att de inte satt för sig själv, utan det satt i stort utrymme med flera kollegor jämte och mittemot dem. Vilket har resulterat i att
- 50 -
respondenterna hade blandade upplevelser kring vilka fördelar och nackdelar att arbeta på kontoret i jämförelse till att arbeta på distans.
För Person A var det tydligt, för att personen satt på en utsatt plats när hen arbetade på kontoret och det resulterade att det var mycket folk som gick förbi hans skrivbord. Vilket har lett till en stor distraktion. När distansarbete tillämpades ökade möjligheten att fokusera och det resulterade att person A fick mer arbete gjort. Person C var inne på samma spår och berättade att distansarbete ökade möjligheten att arbeta i tystnad. Samma person berättade att koncentrationen ökade och att det var lättare att ta mikropauser, för att arbetsmiljön hemma var annorlunda jämfört med arbetsmiljön på kontoret. Resultatet från denna rapport kunde inte identifieras i tidig forskning, men däremot om koncentration och att undvika distraktioner som identifierades i undersökningen genomförd av Edström, M. Johansson, E. (2016) kunde bekräftas av resultat i den här undersökning från både respondenterna Person A och Person C.
En bra idé är att alla kontor ska innehålla några enskilda rum som kan leda till att
respondenterna skulle känna sig mer fokuserade och koncentrerade, eller har en möjlighet att gå till ett avskilt rum för att arbeta i lugn och ro. Det kan leda till att Person A och Person C kan uppleva samma upplevelse som det upplevde när de var hemma. Enskilda rum kan leda till att de bli mindre distraherade när de arbetade på kontoret. Däremot kan det leda till att det blir dyrare för företaget, för att företaget måste bygga nya kontor, eller renovera nuvarande kontorsutrymme. Det är inte den snabbaste lösningen, utan det kan vara en lösning för framtiden om flera kollegor har samma upplevelser som Person A och Person C.
Majoriteten av alla respondenter som deltog i undersökningen identifierade distraktioner som inte är relaterades till arbete, eller arbetssysslor. Utan det var vardagssysslor som distraherade respondenterna i denna genomförda undersökning. Vardagssysslor räknades som att tvätta orena kläder, gå till affären och andra störningsmoment som kunde förekomma samt
förekommer i vardagen. Person C hade svårt att koncentrera sig på sitt arbete när orena kläder låg framme och tvättade orena kläder istället för att arbeta. Det gällde samma sak för Person E, för att hen började tänka på andra saker som inte var arbetsrelaterade. Det som Person C respektive Person E berättade om kan bekräftas av undersökningen genomförd av Kylin (2007). Där Camilla Kylin förklarade att det fanns fysiska krav. I dessa krav gick det att identifiera att sköta vardagssysslor var ett sådan krav. Detta krav skulle genomföras för att förhindra att vardagssysslor skulle påverka arbetet och förmågan att förlora fokus på arbetet.
Distraktioner som vi fick för svar från våra respondenter kanske inte var det vi var ute efter.
Men det är distraktioner som våra respondenter berättade om och det kan leda till att det påverkade deras arbetsprestation. Vilket är det som denna undersökning ville undersöka, och våra frågor var inte väldefinierade på vad det är som ska undersökas (se avsnitt 8).
5.3 Flexibilitet
I denna kategori var det fler fördelar än nackdelar. Fördelar som att majoriteten slapp pendla till kontoret. I och med detta var det flera personer som kunde effektivisera sitt arbete, som att de kunde genomföra fler aktiviteter under dagen, planera dagen efter aktiviteter som kunde
- 51 -
genomföras på kvällen och andra aktiviteter som inte var arbetsrelaterat. För Person A blev det en mer flexibel vardag när personen slapp pendla. Person B tyckte att arbetsveckan kunde planeras utifrån aktiviteter som ägde rum under veckan och kunde genomföra aktiviteten genom att arbeta mer vissa dagar, samt arbeta mindre vissa dagar. Fysisk aktivitet utfördes mer av person B, för att personen kunde planera arbetsdagen utifrån sina egna behov. Detta bekräftades av en gammal forskning om att det var lättare att flexa med sina arbetstimmar och det resulterade att andra aktiviteter kunde genomföras och det resultat är från en undersökning utförd av Edström, M. Johansson, E. (2016).
Person D ansåg flexibiliteten vid distansarbete var positivt då miljöpåverkan minskade och möjligheten att effektivisera sitt arbete ökade. Miljöpåverkan minskade genom att personen slapp pendla till kontoret och kunde istället effektivisera sitt arbete genom att tidigt komma igång med arbetet. Hon kunde bland annat komma i kontakt med dotterbolaget som var beläget i Asien som påverkades av olika tidszoner. Den sista personen, person E tyckte att det blev mindre stressigt när hon slapp pendla till kontoret. Det resulterade i att hon planerade dagen på ett bättre sätt och kunde slutföra fler vardagsrelaterade projekt.
De flesta respondenter i denna undersökning såg något positivt med att de slapp pendla till kontoret. Detta förstärks av resultatet från undersökningen genomförd av Lachapelle, m.fl (2018) som påstod att personer kunde anpassa deras arbetstid utifrån eget behov och det minskade pendlandet. Det påstående stämmer väl överens med resultatet från respondenterna i denna undersökning.
Andra positiva effekter som distansarbete kunde ha uppdagades är tydligt för person A. Som hade förbättrat sin privata ekonomi då han åt mindre ute, och det resulterade att
privatekonomi blev bättre. Resultatet från undersökningen av Guimaraes, T. & Dallow, P.
(1999) om att klädkonsumtionen minskade. Det kunde inte denna undersökning bekräfta, det enda som kunde påvisa är att en respondents privatekonomi har blivit bättre på grund av reducerad konsumtion av utemat, men inte på grund av påverkan av mindre klädkonsumtion.
Det fattades frågor om respondenternas privatekonomi, detta då det kan anses vara för privat, samt att det var inget som skulle undersökas. Det är därför en enda respondent som berättade om de positiva effekterna som distansarbete påverkade hans ekonomi.
En annan undersökning skriven av författarna Lachapelle, m.fl (2018) påstod att mängden fysisk aktivitet ökade för personer som arbetade på distans. Däremot i den här
undersökningen var det endast en person som tyckte att distansarbete gjorde det möjligt att utöva mer fysisk aktivitet. De andra respondenterna hade minskat sin fysiska aktivitet eller har inte haft någon skillnad alls.
5.4 Kontorsmiljö – svårt att skilja mellan arbete och fritid
Denna kategori hade få fördelar. Det var endast en person som identifierade en fördel och det var person D som försökte hålla samma rutin som personen hade på kontoret. I och med att personen höll samma rutin som om hon arbetade på kontoret, som resulterade att hon fick
- 52 -
ihop dagarna när hon arbetade på distans. Det som Person D berättade är en variant på vad författaren Kylin (2007) diskuterade som innebär att det krävdes verktyg för att det skulle vara enklare att hantera gränsen mellan jobb och fritid. Istället för ett rum bestående av väggar och dörrar, försökte person D att använda fastställda rutiner från arbetsplatsen för att kunna hantera gränsen mellan jobb och fritid.
Majoriteten av respondenterna hade svårt att hålla tidsuppfattning av hur mycket det har arbetat. Det var tydligt för Person A som berättade att han kom på sig själv att han arbetade endast tre timmar på förmiddag. Detta resulterade att han behövde ta igen fem timmar på eftermiddag, men det kunde vara värre andra dagar för honom. Det har lett till att det blev större stresspåverkan på honom. Detta stämmer delvis överens med vad resultat från undersökningen av Lachapelle, m.fl (2018) om att distansarbetare arbetade längre perioder utan avbrott och arbetade vid tidpunkter på dagen där personer kändes sig mest produktiv.
Person C berättade att det var svårt att identifiera gränsen mellan var han arbetade och var hemmets gräns började. Samma person berättade om det fanns en fysisk lokal som han lämnade, då fick han känslan att han inte jobbade längre.
Person E berättade om att dagarna flöt ihop och har haft mindre struktur i vardagslivet samt mindre rutiner vid distansarbete. Vidare berättade samma person om att gränsen mellan arbete och fritid suddades ut, för att hon befann sig på samma plats större delen av dagen när hon distansarbetade.
Det som både person C och person E berättade om att gränsen mellan jobb och fritid och det var ett resultat från tidig forskning av Kylin (2007) som förklarade på hur dessa gränser kunde stärkas. Förklaringar från Kylins (2007) undersökningen kunde förbättra person C respektive person E förmåga att hålla gränsen mellan arbete och fritid (se avsnitt 2.3.4). Resultatet från undersökningen av Humble, J.E, m.fl. (1995) som diskuterade om att distansarbetare kände sig mer isolerade och det stämde väl överens med Person E upplevelse från denna
undersökning.
Både Person A och Person C saknade både hemmakontor, kontorsmöbler och datorutrustning.
Alla dem tre sakerna gjorde de både obekvämt och otympligt, samt påverkade möjligheten till att utföra sitt arbete. Det som både personerna berättade är inget som uppfylls av det som förklarades i undersökning av författaren Jönsson, (2007). Författaren förklarade om olika sittställningar och hur skrivbordet ska vara designat, samt kontorsutrustning som krävdes för att uppnå det dynamiska sittande som författaren diskuterade och rekommenderade.
- 53 -