Distraktioner

I detta avsnitt presenteras alla för- och nackdelar inom kategorin distraktioner (se avsnitt 4.4.1. - 4.4.2.). Sist har en jämförelse med tidig forskning skett (se avsnitt 4.4.3.).

4.4.1 Fördelar

En av respondenterna förklarade att arbetsplatsen som hen arbetade ifrån var väldigt utsatt för omkringliggande distraktioner i form av kollegor som rörde sig kring respondents arbetsplats.

Personen uttryckte sig på följande sätt:

[…] “Jag har dragit nitlotten så att jag sitter dels jämte våran IT ansvariga där folk konstant har frågor så att dom springer ju fram och tillbaka förbi mitt skrivbord och sen så sitter jag även mot en glasvägg så att alla som springer förbi på andra sidan glasväggen blir ju en distraktion.” Person A

Vid arbete på distans ökade möjligheten att fokusera. Det var tack vare till att ovanstående distraktioner inte längre gav upphov till samma påverkan på hans arbetsprestation.

En annan deltagare tog upp att möjligheten att arbeta i tystnad ökad vid distansarbete. Av det distraktioner som vanligtvis upplevs på kontoret i det öppet landskap var det framförallt oljud ett stort problem. Den intervjuade förklarade att situationer som krävde större koncentration och fokus ofta hanterades bättre om det var tyst. Detta var något som var lättare att uppnå vid distansarbete och individen uttryckte det på följande sätt:

[…] “oftast sitter man med nånting och arbetar och försöker lösa ett problem och behöver tänka, då är det ganska skönt för att det är helt tysta hemma oftast.” Person C Den intervjuade upplevde att distansarbete förbättrade möjligheterna till koncentration. Vilket resulterade i att det blev lättare att komma in i ett så kallat “flow”, samt att det infann sig en större känsla av frihet:

- 33 -

[…] “Det är att man kan koncentrera sig mer på det så känns det mer att man kommer i ett flow.” Person C

Möjligheten till att ta mikropauser var också något som upplevdes vara en fördel vid distansarbete då deltagaren hade tillgång till en annan miljö än kontorsmiljön:

[…] “ibland kan jag lägga mig på sängen och ta en paus och funderar lite.”

Person C

Andra arbetsrelaterade fördelar bestod bland annat av mindre distraktioner vid distansarbete där hen upplevde att möjligheten att fokusera på sitt arbete blev bättre.

4.4.2 Nackdelar

Distraktioner som existerade vid distansarbete var enligt deltagarna av annan karaktär, men som kunde utgöra ett störande moment. Bland annat är det svårare för en av deltagarna att stänga ute distraktioner från digitala applikationer, mobilen eller notifikationer från datorn.

Här är det framförallt ljud och distraktioner som störde arbetsflödet och påverkade personens chans att bli klar med sin arbetsuppgift. Förutom distraktioner hade vissa deltagare svårt att ta pauser. En respondent förklarade att han tenderar till att sitta för länge framför datorn och berättade:

[...]”kan vara lite jobbigt dom dagarna jag inte har bestämt någonting utan bara valt att vara hemma, och ibland kan det vara att man fortsätter att sitta vid datorn men man byter till sin vanliga dator istället, man sitter på samma ställe.”

Person B

Det fanns distraktioner som inte är arbetsrelaterade, utan det var mer relaterade till

vardagssysslor. Bland annat kunde orena kläder bli en distraktion då kläderna låg framme och påminde deltagaren. Detta skapade ett störningsmoment i arbetet och ledde till att personen tvättade orena kläder istället för att arbeta.

Andra distraktioner som deltagaren upplevde bestod av att han började att tänka på andra distraktioner som till exempel att han var tvungen att gå till affären eller liknande.

Respondenten förklarade på följande sätt:

[…] “Att man liksom ser något i hemmet och börjar tänka på det och då bli det lite det här att man kanske, jag vet inte en spelkontroll eller något och känner och det här vill jag göra sen, man bli taggad på det direkt. Då resoneras så här, antingen kan man spela en stund, ser det som en paus som man skulle göra fysisk på arbetsplatsen. Eller om man spelar en längre stund, då kan man se som det att ta en paus i arbetet och jag tar igen den senare och jobbar längre, jag tog en paus liksom. Eller så får man stänga ute den här impulsen att man skulle vilja spela, då är på något sätt ett moment av

- 34 -

distraktion. För att du måste tvinga dig i fokus igen för att du har börjat tänka på

det.” Person C

Person D föredrog inte att arbeta på distans. Vilket ledde till att hen fick mindre erfarenhet av distansarbete. Det är vissa nackdelar som hen upplevde. Bland annat att det fanns fler

distraktioner som påverkade, som ökad tristess, avsaknad av oplanerade pauser samt en avsaknad av inspiration. Det krävdes även fler pauser på grund av en ökad känsla av tristess:

[…] ”Här hemma är det så mycket annat man kan göra, så jag tycker inte om att sitta

hemma” Person D

Samma respondent upplevde även svårigheter med koncentrationen och möjligheten till att kunna fokuserar på sina arbetsuppgifter. Arbetsmoral påverkades negativt vid distansarbete enligt den intervjuade:

[…] ”Arbetsmoralen kanske bli sämre när man är hemma. Därför det finns mycket annat att göra som man skulle kunna göra.” Person D

Främsta orsaken till den reducerade arbetsmiljön vid distansarbete förklarades vara på grund av ett större antal distraktioner vid distansarbete än vid arbete på kontoret. Distraktionerna som kunde uppstå kunde ha flera orsaker såsom vardagsrelaterade sysslor, social påverkan i form av vänner och familj, samt utomstående faktorer såsom väderförhållanden. Personen resonerade om sina distraktioner på följande sätt:

[…] Svårt att koncentrerar sig plus att man inte har lika bra arbetsplats och sitta på, bord, stol och skärmar och allting, det bli inte lika bra. Person D

En respondent förklarade att hemmet skulle vara en plats där personen skulle kunna slappna av, ha det rent och vara en indikation på att arbetsdagen är över. Däremot när individen tillämpade distansarbete då började personen att tänka på andra saker som inte är

arbetsrelaterade utan blev distraherad av exempelvis vardagssysslor. Vardagssysslor kunde bestå av glömd tvätt, orena kläder och att diska orena tallrikar. Personen förklarade dessa distraktioner på följande sätt:

”Medan hemma vill jag att ska vara bekväm då kanske det inte är rent alla dagar i veckan till exempel. Ska jag sitta och jobbar kan jag tycka det är jobbigt. Så var det förr när jag jobbade hemifrån.” Person E

Andra distraktioner som uppstod är att det är svårt att koppla bort arbetet. Deltagaren berättade:

”Men jag kan tycka det är svårt att koncentrera mig. Jag vet inte egentligen inte mycket mer aktiv tid jag har. Det är nog mer hemifrån för att det är svårt att släppa så ibland att jag säger att jag gått för dagen. Men då stänger jag inte av datorn direkt.

Så kommer det upp någonting då kan jag fortsätta jobba ibland. Men om jag är på

- 35 -

kontoret och då packar jag ner, då kan jag inte ta upp datorn igen. Jag tar jag inte upp datorn när jag är hemma annars när jag jobbar på kontoret.”

Person E 4.4.3 Jämförelse

I följande artikel påstod forskarna Jane E. Humble, Sheila M Jacobs och Mary Van Sell att distansarbetare hade en rimlig mängd distraktioner när de arbetade. I samma undersökning bevisade forskarna att distansarbetare har upplevt distraktioner (Humble, J.E, m.fl. 1995).

Däremot har följande undersökning identifierat att det flesta deltagare har identifierat andra distraktioner som inte är relaterat till arbete. Utan det var mer vardagssysslor som utgjorde distraktioner för respondenterna.

Camilla Kylin har i sin forskning förklarat att när personer utförde arbete från sitt eget hem uppstod det ökade behov av vissa fysiska krav. Det som måste uppnås är bland annat material och utrymme. Vilket behövs för att personen ska kunna utöva arbetet från hemmet på bästa sätt (Kylin, 2007).

I de fysiska kraven ingår även aspekter som att sköta vardagssysslor i form av tvätt, städa, med mera. För att förhindra att följande skulle påverka arbetet, om arbetet dessutom utförs i hemmet, kunde det i många fall vara som att personerna blev tvungna att förhandla med familjemedlemmar. Syftet var att kunna omdefiniera vissa tids- och rums gränser för att säkerställa mer gynnsamma arbetsförhållanden. Författaren förklarade på följande sätt:

”Thirdly, apart from the practical, physical arrangements that need to be done in the home in order to be able to work there, the need to negotiate with members of the household and with other family members and contacts in the social environment may

arise.” (Kylin 2007)

Utifrån deltagarnas kommentarer kunde skribenterna för denna rapport påvisa både för- och nackdelar med distraktioner vid distansarbete. Två deltagare förklarade att vissa former av distraktioner som upplevdes vid kontorsarbete inte längre påverkade dem. Samtidigt

förklarade en deltagare att möjligheten till att koncentrera sig och att fokusera blev betydligt bättre vid arbete på distans. Skribenterna i denna rapport såg att majoriteten av deltagarna ansåg att det fanns fler nackdelar än fördelar när det kommer till distraktioner vid arbete i hemmet.

Av de fem deltagare som deltog i denna undersökning har tre uttalat sig negativt kring distraktionerna vid distansarbete. Följande tre deltagare kommenterade att de upplevde framförallt distraktion i form av vardagssysslor som tvätt, städa, diska med mera.

Författarna i den här rapporten såg här en parallellitet med det som författaren Camilla Kylin förklarade i sin forskning. Det vill säga att det kunde uppstå vissa fysiska krav som måste uppnås för att optimera arbete på distans. Vidare har vi inte kunnat bevisat att deltagarna har

- 36 -

något behov av att förhandla för att optimera arbetet på distans. Ingen av deltagarna har kommenterat något kring detta område. Orsaken till detta tror vi har att göra med att vår undersökning inte ställde frågor om individens livssituation. Om vi hade inkluderat frågor kring hur deltagarnas livssituation sett ut hade vi kunnat utreda hur frekvent respondenterna var tvungna att förhandla med andra familjemedlemmar eller närstående för att optimera arbetsförhållandena vid distansarbete.

I en annan artikel var slutsatsen att personerna som deltog i deras undersökning att de tog med sig arbetet hem för att undvika distraktioner som framkom på kontoret. För att dessa personer tyckte att deras koncentration var bättre hemma och att de fick mer gjort (Edström, M.

Johansson, E. 2016).

Det var endast två personer i denna undersökning som höll med om att det var bättre att arbeta på distans än på kontoret. Den ena respondenten förklarade att detta var på grund av hans dåliga sits på kontoret. Då det var mycket trafik med kollegor som gick fram och tillbaka som påverkade honom. Men vid arbete på distans kunde detta undvikas vilket resulterade i bättre möjligheter till att fokusera på sitt arbete.

Den andra respondenten höll också med den förra personen och att de kunde vara mer fokuserade och koncentrationen var bättre vid distansarbete.

Utöver dessa två, fanns det tre andra personer som tyckte att distansarbete var värre. Vissa upplevde att det var fler distraktioner när distansarbete tillämpades. Det var vissa personer som ville göra andra saker när distansarbete tillämpades och ville göra aktiviteter som inte var jobbrelaterat. Det kunde vara saker eller aktiviteter som de själv identifierade som

distraktioner. Det var bland annat väder, distraktioner från mobilen samt vardagssysslor och att tvätta orena kläder, samt sätta in oren disk i diskmaskinen.