Flexibilitet

I detta avsnitt presenteras alla för- och nackdelar inom kategorin flexibilitet (se avsnitt 4.5.1. - 4.5.2.). Sist har en jämförelse med tidig forskning skett (se avsnitt 4.5.3.).

4.5.1 Fördelar

Person A gick tidigt in på olika fördelar som upplevdes vid distansarbete. Deltagaren

förklarade att möjligheten till tidseffektivisering ökade då de sparade in tiden som vanligtvis spenderades på att pendla till och från jobbet. Möjligheten till mer flexibla tider gav upphov till en mer flexibel vardag som enligt den intervjuade resulterade i en vardag som ökade möjligheten att planera sina aktiviteter utifrån sina egna önskningar:

[…] ”det är väldigt många som kan gå och handla mitt på dagen”

Person A

- 37 -

En annan fördel som uppdagats som en effekt av distansarbete var deras privata ekonomi. En deltagare förklarade att antalet tillfällen där personen valde att äta ute minskade drastiskt. Det resulterade i en bättre ekonomi för personen och personen uttryckte sig på följande sätt:

[…] ”Jag gör åt med väldigt mycket mindre pengar, väldigt mycket mindre pengar”.

Person A

Intervjupersonen förklarade att han tenderar till att köpa frukost varje morgon på väg till jobbet. Vid distansarbete kunde respondenten i större utsträckning spara stora delar av den summan som han tidigare lagt på bland annat frukost och andra måltider.

Följande fördel kan dock vara till viss del påverkad av det rådande Covid-19 viruset som påverkade möjligheterna att äta ute. Vidare upplevde respondenten att vanorna kring matlagning förändrades vid distansarbete och detta resulterade i en större insikt i hans egna matvanor samt att han åt mer nyttig mat:

[…] ”Ja jag äter väl kanske nyttigare också i och med att jag lagar mesta av min mat själv, har lite mer insikt i vad jag stoppar i mig.”

Person A

En annan person upplevde att distansarbete skapade ökade möjligheter att arbeta på passande tider som passade honom och kunde anpassa sin arbetsdag utifrån sina egna behov. Det blev lättare för honom att utföra aktiviteter och hade mer tid över för andra aktiviteter. Bland annat hade deltagaren mer tid att utföra mer fysisk aktivitet som att springa under lunchrasten. En annan möjlighet var att jobba mindre en dag för att kunna förbereda sig för andra aktiviteter.

Inplanerade aktiviteter leder till att det blir lättare för deltagaren att markera att arbetsdagen var slut, personen uttryckte sig på följande sätt:

[…] ”samtidigt kanske jag kanske kan känna att det hade man kunnat göra på en fredag för att spara tid efter jobbet vanligt vis kanske man gör någonting på en fredag och det kan vara smidigt att snabbt kunna jobba och kanske korta ner tiden lite grann för att sen ha tid att göra sig iordning om man skall iväg någonstans.”

Person B

När deltagaren jobbade som vanligt, har han inte haft någon möjlighet att utföra flera vardagssysslor för att spara tid, men det kunde han göra när han distansarbetade. Vidare ökade möjligheterna att genomföra vardagssysslor mitt på dagen. Till exempel kunde deltagaren laga mat samtidigt som han tvättade sina kläder. Detta resulterade i att han kunde spara mer pengar då han minskade mängden utemat, samt kombinera detta med blandade vardagssysslor medan han lagade mat.

En av deltagarna upplevde vissa fördelar vid olika situationer där deltagaren rent fysiskt inte kunde delta. Om hen kände sig sjuk men ändå stark nog för att jobba, då kunde personen arbeta på distans för att förhindra eventuellt smittspridning bland sina kollegor, men möjliggjorde en möjlighet till en inkomst. Han uttrycker sig på följande sätt:

- 38 -

[…] ”Dem själva inte är sjuka eller förhindrade på något sätt. Då är det ett bra tillfälle. Man kan känna sig lite krasslig 5 man vill inte smitta ner folk på jobbet, men man ändå tillräcklig frisk för att kunna jobba. Då är det bra tillfälle att jobba på

distans.” Person C

Andra områden som togs upp och som deltagaren uppskattade, var mer vardagsrelaterade situationer där möjligheten att kunna ta emot beställningar, tjänstemän eller för att uträtta något mer akut i hemmet möjliggjordes vid tillämpning av distansarbete.

Något som framkommit ett flertal gånger under intervjun var tidsvinsten vid distansarbete då deltagaren inte längre var tvungen att pendla. Personen berättade på följande sätt:

[…] ”Sen är det typ, gäller pendlingstid försvinner den om man jobbar hemifrån och det kan vara en sådan avgörande grej ibland.” Person C

Den intervjuade hade tre byten där bil, kollektivtrafik samt gång var de olika transportmedlen som användes för att ta sig till kontoret. Men vid arbete från hemmet slapp deltagaren detta och det ledde till att han sparade två extra timmar. Vilket han utnyttjade på olika sätt och han berättade om det:

[…] ”Det tar kanske 10 minuter att ta mig till busshållplatsen med bilen, sen tar det 45 minuter att ta bussen till busshållplatsen som ligger närmare och sen tar det 5 – 10

minuter att gå.” Person C

En annan respondent tyckte att det var smidigt att alternativet att distansarbete fanns. För att det gjorde det möjligt för deltagaren att kunna vara hemma vid olika speciella situationer i form av bokade hembesök, eller andra kritiska situationer. Det kunde vara att sotaren skulle komma eller att det skulle levereras ett paket på en dålig tid som mitt på dagen eller under arbetspasset. Genom distansarbete kunde deltagaren vara hemma och öppna dörren samt hantera den bokade aktiviteten:

”Att jag kan ha distansarbete och säga att jag måste vara hemma imorgon för att sotaren kommer och dom ska komma och vad det nu kan var. Det är ju en fördel att

jag kan göra det.” Person D

Respondenten resonerade även kring den tidsmässiga aspekten där hon upplevde att hon fick mer tid att förbereda sig på morgonen när hon inte behövde pendla till kontoret. Detta ledde i sin tur till att hon använde sin bil mindre vars följdeffekt blev en reducering av hennes miljöpåverkan.

Samma deltagare förklarade även att företaget som hon jobbar för har ett dotterbolag som är lokaliserat i ett land i Asien, rättare sagt Indien. Följande division, eller del av företaget var beläget i Indien och hade en annan tidszon. Vilket ledde till att deltagaren var tvungen att ta viss hänsyn till detta samt planerade sin dag utifrån Indiens tidszon. Hon förklarade att hon upplevde att de dagarna som hon slapp pendla till jobbet och att det blev det lättare att få kontakt med dotterbolagets medarbetare tidigt på morgonen. Det har resulterat i att hon kunde vara mer effektiv och fick det lättare att planera mer fritt hur dagen skulle se ut:

- 39 -

”Nu är jag där igen, men vi har ju det indiska bolaget, det är väldigt bra att haffa dem klockan halv åtta på morgonen. Då är det förmiddag för dem, dem är inte mer än tre och en halv timme efter, eller före oss är dem.”

Person D

En annan person som deltog i undersökningen identifierade att det varit mindre stressigt på morgonen när arbetet skedde på distans. Detta på grund av att det blev lättare att planera dagen vilket resulterade i att deltagaren kunde vara mer lugn. För att det fanns mer tid över att förbereda sig. Vilket kunde ses som en följdeffekt av den ökade flexibiliteten som uppstod vid distansarbete:

”Samtidigt har det varit lättare för mig med vissa rutiner i och med jag inte behöver ta mig till jobbet och jag kan ta det lite lugnare på morgonen eller så kan man äta frukost på mötena och det har varit lättare.”

Person E

Mer som hen identifierade som har påverkat hen positivt är att hon har upplevt en större motivation till vardagssysslor. Hon har haft mer tid att avsluta fler vardagsrelaterade projekt och som har resulterat till positiva effekter för hennes liv. Denna person gjorde fler saker som gjorde att hon mådde bättre, till exempel:

”Jag har haft mycket att pyssla med hemma. Så då har det drivit mig att ta tag i att till exempel men jag har gjort en ganska stor utrensning i mitt hem och jag kan vara trött att fortsätta med det ibland. När jag nu är hemma varje dag så bli jag mer motiverad till att städa undan till exempel. Det har såklart fått positiva aspekter inte bara för mitt jobb utan för mitt liv generellt.”

Person E 4.5.2 Nackdelar

Fysiska aktiviteter var svårare att utföra, dels på grund av den pågående pandemi, dels på grund av att deltagaren inte gick på gymmet det dagarna som han jobbade på kontoret. Vidare identifierade han att det krävdes mer ansträngning för att utföra fysiska aktiviteter vid

distansarbete. Däremot försökte personen att gå ut på promenader på kvällarna för att minska risken att bli smittad av pågående virus (Corona):

[…]” jag promenerade till jobbet förut så fick jag lite gratismotion där, gymmet är nedstängda inte för att jag gick dit.”

Person A

[…] ”det är svårare att hitta motionen nu så det krävs verkligen att man

anstränger sig på ett annat sätt så att jag försöker vara väldigt noga, nu händer det att jag missar vissa dagar ändå men det är verkligen viktigt att man ger sig ut och går nu på promenader eller försöker få in något sådant. Då försöker jag

- 40 -

göra det sent på kvällarna för och undvika så mycket människor som möjligt.” Person A

Möjligheten till att strukturera och planera sitt arbete minskade enligt intervjupersonen. Då hen ofta kommer på sig själv på slutet av dagen med vad det var för sysslor som hon skulle genomföra, vilka samtal som skulle ringas och det var lätt att hon glömde bort arbetsuppgifter som skulle göras under dagen. Förklaringen till varför detta skedde är för att hon hade svårt att uppnå samma mood som hon hade när arbetet skedde på kontoret, samt att vissa rutiner påverkades negativt vid distansarbete. Med mood syftade deltagaren på att det blir svårare att uppnå en form av jobbkänsla och hon uttryckte sig på följande sätt:

[…] ”Man kan sitta här hemma och känner då, igår hade jag ju så mycket att göra, vad var det jag skulle göra och kommer på det klockan halv fyra. Just det jag skulle göra detta. Det har ju egentligen ingenting att göra att man inte har samma

förutsättningar, det är mer att man inte kommer in i rätt mood.”

Person D

Deltagaren upplevde att mikropauserna inte blev lika naturliga vid distansarbete som när hen arbetade på kontoret. Vid distansarbete upplevdes mikropauserna som något mer forcerade och togs för att undgå tristess som uppstod. Respondenten berättade:

[…] ”men det blir lite att man måste gå upp och gå eller göra lite andra saker emellan, för att det blir väldigt långsamt tycker jag att sitta så.”

Person D 4.5.3 Jämförelse

Resultatet från en gammal undersökning kom fram till att pendlandet kunde minska och det möjliggjordes genom att det började arbeta direkt när de lämnade sina hem. Det framkom även att det blev lättare att flexa med sina arbetstimmar och det kan sedan tas igen vid ett senare tillfälle. Förutom möjligheten att spara in tid kunde distansarbete ses som en fördel vid behov av att utföra andra viktiga aktiviteter. Exempel på aktiviteter kunde vara att personer som distansarbetade skulle får ett paket levererat mitt på dagen, eller någon form av

hembesök (Edström, M. Johansson, E. 2016).

Dessa ovanstående aktiviteter som nämns är aktiviteter som identifieras och kunde bekräftas i denna undersökning. Vissa respondenter utnyttjade detta genom att planera sin dag

annorlunda när de slapp åka eller pendla till jobbet. De tyckte att det fanns mer flexibilitet i hur de kunde planera sin dag och kunde planera in andra aktiviteter som inte var

arbetsrelaterat.

Tidig forskning utförd av Camilla Kylin diskuterade i sin slutsats att distansarbete kan ses som en hanteringsstrategi som utökade möjligheten till att på ett mer flexibelt sätt kunna

- 41 -

anpassa sig till olika omständigheter, samt krav i hemmet. Författaren förklarade på följande sätt:

“Fourthly, home-based telework can be a coping strategy, in that it creates possibilities to, in a more flexible way, adjust to circumstances and demands

associated with the home.” (Kylin 2007)

Detta är något som vi har sett bevis i vår undersökning. Alla deltagare har på ett eller annat sätt berättat att de såg flexibiliteten som en stor fördel. Alla deltagare använde dock den vunna flexibiliteten på lite olika sätt, vissa passade på att laga mat under lunchen. Vissa respondenter pratade mer om att de kunde på ett mer flexibelt sätt samt kunde utföra olika vardagsaktiviteter på ett mer flexibelt sätt än om det skulle ha arbetat på kontoret.

Detta kunde även bekräftas av tidigare forskning som påvisade att personal som arbetade på distans upplevde att deras vardagslivet blev bättre. Hela 82% av de tillfrågade ansåg att detta stämde väl överens med deras upplevelser (Guimaraes, T. & Dallow, P. 1999).

Den sista artikeln stärker påståendet att det blir mer flexibelt att arbeta när distansarbete tillämpas, och personer kan anpassa deras arbetstider utifrån behov, samt minskade pendlandet (Lachapelle, m.fl 2018).

Vilket i den här uppsatsen stärkte att de flesta personer håller med i att det blev lättare att planera dagen, för att de flesta respondenter slapp pendla till jobbet. Vilket resulterade i att det är lättare att bestämma sina arbetstider utifrån deras egna behov.

Vilket i sin tur stärks i den här rapporten där de flesta som deltog i undersökningen hade någon form av pendlingstid. När den försvann ledde detta till att det var lättare för dem att planera sin dag.

En utav respondenterna använde den ökade flexibiliteten vid distansarbete för att utöva olika fysiska aktiviteter som bland annat löpning under lunchrasten. Samtidigt förklarade två deltagare att mängden fysisk motion som de fick vid distansarbete hade minskat. Då de förlorade den fria motionen som de tidigare haft när de pendlat till och från sitt kontor.

Enligt tidigare forskning som gjorts av Ugo Lacapelle, Georges A. Tanguay och Léa Nuemark-Gaudet kunde distansarbete öka mängden fysisk aktivitet för personer som ofta arbetade på geografiskt frånskilda platser. Denna grupp hade en större chans än de som endast distansarbetade ibland. Personer som arbetade på distans ibland hade en högre chans till 30 minuters motion än personer som arbetade på ett kontor (Lachapelle, m.fl 2018).

Följdeffekterna av dessa hälsofördelar gav större sannolikhet till ökat motstånd mot

sjukdomar, bättre upprätthållande av god hälsa samt främjar hälsosamt åldrande (Lachapelle, m.fl 2018).

Detta är något som denna undersökning inte kan bekräfta resultatet från Lachapelle, m.fl forskning, då endast en utav deltagarna förklarade att hen utnyttjade flexibiliteten till att

- 42 -

motionera. Medan två deltagare påvisade att de istället har förlorat en viss mängd motion vid distansarbete. För att tidigare hade de personer haft tillgång till den gratis motionen som de tidigare fått via pendlingen till jobbet.

Forskning som utfördes av författaren Humble delade samma resultat som skribenterna Guimarares T och Dallow P. Följande skribenter påstod att distansarbete påverkade

personalens vardagsliv positivt. Men uppdagade även andra positiva aspekter av distansarbete såsom förbättrad privatekonomi genom minskad konsumtion av bland annat inköp av kläder (Guimaraes, T. & Dallow, P. 1999).

Denna undersökning har inte kunnat bekräftat att deltagarnas ekonomi har blivit bättre på grund av minskat inköp av kläder. Däremot har det hittats bevis för att flera deltagare

minskade sin konsumtion av utemat. Vilket resulterade i förbättring av deras privatekonomi.

Detta ledde i sin tur till att flera av deltagarna började laga mat, två deltagare resonerade i att detta resulterade i hälsosammare matvanor.

Det fanns även deltagare som förklarade att det fanns fördelar med distansarbete vid vissa sjukdomstillstånd. Här kunde pesonen tillämpa distansarbetande för att minska

smittspridningen bland sina kollegor. Men behöll förmåga att utföra arbetet på distans.