Kontorsmiljö – svårt att skilja mellan arbete och fritid

I detta avsnitt presenteras alla för- och nackdelar inom kategorin Kontorsmiljö – svårt att skilja mellan arbete och fritid (se avsnitt 4.6.1. - 4.6.2.). Sist har en jämförelse med tidig forskning skett (se avsnitt 4.6.3.).

4.6.1 Fördelar

Väldigt få fördelar hittades kring kategorin kontorsmiljö - svårt att skilja mellan arbete och fritid. Endast en deltagare kunde berätta om positiva effekter kring följande kategori.

Deltagaren förklarade att hon försökte skilja fritid och arbete när distansarbete genomfördes och det möjliggjordes genom att försöka hålla samma rutin som om hon arbetade på kontoret.

Detta ledde i sin tur till att gränsen mellan jobb och fritid inte påverkade deltagaren på samma sätt som andra respondenter berättade (se avsnit 4.6.2). Denna person förklarade följande fördel på följande sätt:

[…] “förutom morgonen då jag vet att jag inte behöver skynda mig på morgonen. Det gör att jag kan börjar lite tidigare och göra mig klart sen och sen så måste jag ha lunch, rast och sådär. Bara för att annars så går det inte att får ihop dagarna.” Person D

4.6.2 Nackdelar

En deltagare upplevde att när han jobbade på distans var det svårare att skilja jobb och fritid.

Vilket uttrycktes av person på följande sätt:

- 43 -

”Nu smälter allt ihop lite, så vissa dagar har jag kommit på mig själv att jobbat 3 timmar på förmiddagen och så får jag ta ikapp 5 timmar på eftermiddagen och det kan bli splittrat ännu värre ibland liksom.” Person A

Detta ledde till att gränsen mellan fritid och jobb suddades ut och skapade en större stresspåverkan på honom.

Deltagaren förklarade att han saknade hemmakontor samt kontorsmöbler som skulle kunna skapa en bättre ergonomi och arbetsmiljö. Framförallt upplevde han att han saknade ett höj- och sänkbart bord som han använde på kontoret. Han berättade om avsaknad av bordet på följande sätt:

[...]”sen en annan grej som jag har börjat känna av nu det är väl höj- och sänkbart skrivbord det jag saknar här hemma.” Person A

Det var inte enbart skrivbord som han saknade, det fanns även andra saker som deltagaren saknade. Bland annat är det framförallt att inte kunna använda en stationär dator längre. Utan fick nöja sig med en laptop som inte kunde utnyttja lika många skärmar som han har vant sig vid när han arbetade på kontoret:

[…] ”på jobbet jobbar jag på en stationär dator och det gör jag inte nu, nu har vi ju laptops och det slog mig att jag saknar faktiskt, jag får ju, jag plockar ut mitt tangentbord från min privata dator här och mus och kopplar in det i min laptop men den har inte tillräckligt många skärm portar för att kunna sätta i flera skärmar så jag har bara två skärmar och det saknar jag ju inser jag.”

Person A

Likt de tidigare intervjuerna ansåg en deltagare att gränsen mellan arbete och fritid suddades ut. Han berättade om det på följande sätt:

[...]”man inte får samma tydliga gräns mellan var man jobbar och var man går hemma. Det kan vara jobbigt. Det är väldigt skönt att det kan finnas en fysisk lokal som man lämnar. Nu jobbar jag inte längre!” Person C Vidare förklarade deltagaren att det fanns sämre tillgång till kontorsmöbler samt kontorsverktyg vid distansarbete och det försämrade möjligheten till att prestera till sitt yttersta. Detta resulterade i sin tur till att fördelarna med distansarbete ansågs vara relativt få i jämförelse med att arbeta på kontoret. Personen i fråga förklarade att han kände en större avsaknad av möjligheten att interagera med människor. Vid distansarbete resulterade det i en större avsaknad av inspiration samt en ökad tristess.

Flera deltagare förklarade att något som upplevts negativt med distansarbete är framförallt avsaknaden av ett kontorsutrymme i deras bostad. Det fanns väldigt liten tillgång till de fysiska verktyg som deltagaren använde när det arbetade på kontoret. Här ingick verktyg som datorskärmar, kontorsbord, kontorsstol, hörlurar med mera.

- 44 -

För en respondent har endast haft tillgång till en soffa samt köksbordet i hemmet. Vilket har känts både obekvämt och otympligt samt påverkat möjligheten till att utföra sitt arbete.

Respondenten berättade om situationen:

[…] ”Jag har inget bekvämt sätt att sitta, men nu har jag skrivbord och så, men tidigare hade jag inte det. Då var jag tvungen att sitta i soffan eller på köksbordet.”

Person E

Deltagaren identifierade att arbetsdagarna på distans flöt ihop vilket resulterade i sämre struktur i sitt vardagliga liv och kände sig mer instängd. Förutom att dagarna flöt ihop och har haft mindre struktur i vardagslivet, samt det resulterade att han upplevde att han hade mindre rutiner vid distansarbete. Dessutom hade han svårt att acklimatisera sig till att arbeta på distans i början, samt att han hade svårt att definiera gränsen mellan jobb och fritid:

”Första veckan var skitjobbig måste jag säga. Jag tyckte att det var jättesvårt att. Jag personligen är väldig extrovert. Så jag behöver vara bland mina kollegor och tar dem här fikapauserna och luncha tillsammans. Vi har till exempel en Sonos så vi casta musik tillsammans. Jag behöver det, så jag tyckte att det var jobbigt och kände mig trög i huvudet att inte får träffa folk och

sådär.” Person E

Vidare berättade samma respondent om ett dilemma som uppstod vid distansarbete är känslan av att gränsen mellan arbete och fritid suddades ut. Detta är främst resultatet av att

respondenten regelbundet uppehöll sig på samma plats, samt att hon konstant blir påmind om vad som behöver göras i hemmet. Vid kontorsarbete gick gränsen när hon lämnade kontoret.

Vid distansarbete blir det en större avsaknad av den känslan. Intervjupersonen förklarade att hon är van vid att kunna komma hem och känna att hon kunde slappna av. Men när arbetet sker på samma plats som personen bor och det blev svårt att släppa vardagen när hon jobbade samt vice versa. Respondenten berättade om det negativa på följande sätt:

[…] ”När jag kommer hem, jobbar jag inte, därför tycker jag det är jobbigt att jobba hemifrån. För att dels måste jag slappna av, dels har jag mycket saker som jag vill göra hemma. Då kan jag känna mig distraherad då jag har inte satt in i disken eller inte tvättat eller om jag har lagt saker framme, då tycker jag att det distrahera mig.

Plus att jag får se på det hela tiden”. Person E 4.6.3 Jämförelse

Undersökningar som har genomfört innan har identifierat att det har skapat en oro av att ständigt vara tillgänglig. Det som forskarna Mari Edström och Evelina Johansson

identifierade är att personer kunde skicka mejl på kvällar och helger, vilket resulterade i att personen som mottar mejlet blev stressad (Edström, M. Johansson, E. 2016).

I denna undersökning är det flera respondenter som tyckte samma sak som resultatet som presenterades överst av Mari Edström och Evelina Johansson. Flera personer tog upp att det

- 45 -

var svårt att skilja mellan arbete och fritid för att de flesta personer saknade hemmakontor.

Det resulterade i att de jobbade där de sov och alla hade en negativ syn på det. Detta resulterade i att det blev svårt för dem att sätta upp väggar där de visste vad som var arbete respektive fritid. Bland annat saknade de flesta personer grundläggande kontorsutrustning som kunde skapa en mer behaglig ergonomi för personen samt svårigheter att skilja mellan arbete och fritid.

En undersökning som har genomförts av Camilla Kylin förklarade att det krävdes vissa verktyg för att enklare kunna hantera gränsen mellan jobb och fritid. Forskaren förklarade att personer behövde någon form av avskiljning i form av rum bestående av väggar och dörrar som skulle ge en konkret definition kring vart arbete skulle utföras. Dessutom skulle det vara tydliga väggar där fritidsaktiviteter bedrivs. Mer konkret kom forskaren fram till detta:

“In the context of home-based telework, a spatial boundary may be a wall, or a door, etc., which divides the workplace from other parts of the home (cf. Ahrentzen, 1990).”

Detta är något som denna undersökning kunde bekräfta att alla respondenter som deltog i undersökningen som tyckte att det var svårt att definiera vart gränsen för jobb och fritid gick.

Två av deltagarna säger direkt att det är svårt att definiera själva gränsen mellan jobb och fritid.

Det fanns flera personer som tyckte att allt flöt ihop och att dagarna flöt ihop. Däremot fanns det en person som kom på ett bra sätt att förebygga denna känsla. Den specifika respondenten tillämpade samma rutin som hon hade på kontoret. Vilket resulterade att det var mer rutin under distansarbete. Däremot tyckte majoriteten av respondenterna att det var svårt att skilja mellan arbete och fritid.

En annan artikel identifierade en negativ aspekt som påstod att distansarbetare kände sig mer isolerade (Humble, J.E, m.fl. 1995).

Detta kunde även identifieras och bekräftas i denna uppsats. Det var flera deltagare som delade resultatet från tidig forskning överst. Bland annat hade en individ svårt att acklimatisera sig kring de nya förhållanden där hen har varit tvungen att skapa en mer definierad arbetsplats för att kunna avskilja arbete från fritiden.

En annan forskningsartikel påstod att distansarbetare arbetade längre perioder utan avbrott och arbetade vid tidpunkter på dagen där personen var som mest produktiv (Lachapelle, m.fl 2018).

Resultatet överst kan motbevisas, i alla fall första påstående att respondenterna i denna rapport inte utförde mer arbete under längre perioder utan avbrott. Det var flera personer som berättade att de inte arbetade mer när distansarbetande tillämpades. Respondenterna menade att det fanns andra aktiviteter eller distraktioner som störde dem och deras arbetsprestation.

- 46 -

För det andra påstående var det vissa deltagare som inte märkte någon skillnad alls. Andra deltagare förklarade att de tappade sin arbetsrutin och kunde jobba olika mycket. Det var mer relaterat till tiden, som att vissa respondenter kunde jobba olika mycket från dag till dag och att vissa respondenter arbetade oregelbundna tider.

I en tidigare forskning diskuterade författaren Johanna Jönsson om ett dynamiskt sittande.

Enligt författaren skulle ett dynamiskt sittande vara det bästa sittposition för personer. Om ett dynamiskt sittande skulle uppnås måste det ställas krav på kontorsutrustningen som används av personerna. Först och främst måste arbetsytan för distansarbetaren vara tillräckligt stort för att placering av tangentbord och annan kontorsutrustning ska vara flexibel. Därefter måste det finnas plats för distansarbetarna att avlasta sina armar och händer (Jönsson, 2007).

Vidare diskuterade författaren Johanna Jönsson att det är viktigt att arbetsstolen ska vara stabil och den ska erbjuda ett stabilt stöd för distansarbetaren, samt ge ett behagligt sittande.

Hon fortsätter med att sätta krav på att stolen ska vara lätt att ställa in till önskad höjd, en sits och ryggstöd som ska kunna justeras i höjdled. Vinklade av ryggstödet är något annat som utgör en viktig egenskap för stolen. Därefter fortsatte författaren att diskutera om armstödet.

Höjden på armstödet är viktig och det ska ge rätt stöd, samt de ska inte trycka upp individens axlar. Vid användning av laptop ska armstödet se till att det inte spänner personens axlar och armar (Jönsson, 2007).

Vidare förklarade författaren Johanna Jönsson mer konkret på hur dynamiskt sittande skulle uppnås. Ett krav var att stolen skulle vara rätt inställd, därefter skulle det finnas möjlighet att skifta mellan olika sittställningar med hjälp med av lättillgängliga reglage som satt på stolen (Jönsson, 2007).

I denna undersökning går det att identifiera att vissa respondenter har haft svårt att ha samma ergonomi och uppnår inte ett dynamiskt sittande som diskuterade överst av skribenten Johanna Jönsson. Dels för att kontorsutrustning fattades hemma hos majoriteten av

respondenterna, dels för att respondenterna saknar hemmakontor. Detta har resulterat att det blev svårare för intervjupersonerna att kunna sitta i ett dynamisk sittande som författaren Johanna Jönsson diskuterade och som påstod att det är viktigt med ett dynamiskt sittande.