För- och nackdelar vid distansarbete för systemutvecklare: i Corona krisens spår
VT 2020:KANI24 Kandidatuppsats i Informatik
Simon Eliasson Alex Luu
I
Förord
Vi skulle vilja börja med att rikta ett stort tack till alla deltagare som ställde upp i vår undersökning, utan er skulle detta arbete inte vara möjligt!
Vidare vill passa på att tacka vår handledare, Stefan Cronholm för en otrolig bra handledning genom detta arbete!
Sist men inte minst vill vi tacka alla våra nära och kära för deras stöd genom vårt arbete!
II
Svensk titel: För- och nackdelar vid distansarbete för systemutvecklare: i Coronakrisens spår
Engelsk titel: Telecommuter´s advantages and disadvantages for System Developer: In the trace of Corona.
Utgivningsår: 2020
Författare: Simon Eliasson och Alex Luu Handledare: Stefan Cronholm
Abstract
The following study examines system developer's perceived advantages and disadvantages of teleworking. The aim is to gain knowledge about system developers' perceived advantages and disadvantages of teleworking, as well as the effects it can have on the individual work performance and their day to day life.
In this study, teleworking is defined as following: Teleworking is when performing ordinary tasks in a place that is away from the workplace. The authors have chosen to use and to make sure that this definition corresponds with the interviewees definition of telework.
The study is done using qualitative methodology, in which five selected system developers have been interviewed. The prerequisites are the following, must work as a system developer and some experience with telecommuting. All participants fulfilled the prerequisites that were initially set for participation in the study.
The data from the interviews have been collected and analyzed with thematic analysis. After the interviews, several advantages and disadvantages of telecommuting were identified.
In summary, the study has shown that participants feel that there are more disadvantages to teleworking than working at their offices. At the same time, the study has also been able to show that there are great benefits for the participants in being able to work remotely.
Keywords: System developers, telecommuting, advantages, disadvantages
III Sammanfattning
Följande rapport undersöker systemutvecklares upplevda för- och nackdelar vid distansarbete.
Definition av distansarbete: distansarbete är när personer utför ordinarie arbetsuppgifter på en annan plats som är geografiskt skild från arbetsplatsen. Möjligheten till att kunna jobba hemifrån kan ofta upplevas som något positivt. Vilket kan leda till att personer slipper pendla, de kan ta längre sovmorgon, men samtidigt kan de få samma lön i slutändan.
Följande studie har som mål att ta fram kunskap kring systemutvecklares upplevda för- och nackdelar vid distansarbete. Detta görs främst för att få bättre kunskaper kring hur
distansarbete faktiskt påverkar följande yrkesgrupp.
Studien undersöker både arbetsrelaterade och vardagsrelaterade situationer samt distansarbetets påverkan på följande områden. För att uppfylla detta var en utav de mer betydande delarna i studien att dela vår definition av distansarbete, samt att undersöka om författarens definition stämmer överens med respondenternas definition av distansarbete.
Studien har använt sig av den kvalitativ metodiken där 5 utvalda systemutvecklare från 5 separata verksamheter har deltagit. Alla deltagare har uppfyllt de förkunskapskrav som initialt satts för att kunna delta i studien. Data från intervjuerna har samlats in och analyserat med tematisk analys.
Slutsatserna av följande studie har varit flera. Bland annat har ett flertal för- och nackdelar kring distansarbete identifierats, samt upprättat flera kategorier av det som varit mest framträdande under intervjuerna samt analyserna.
Sammanfattningsvis har studien visat att deltagarna upplever att det finns fler nackdelar vid distansarbete än vid att arbeta på kontoret. Samtidigt har följande studie kunnat påvisa att det finns vissa fördelar att utvinna vid distansarbete.
Nyckelord: Systemutvecklare, distansarbete, fördelar, nackdelar och Corona.
IV
Innehållsförteckning
1 Inledning ... - 1 -
1.1 Syfte ... - 2 -
1.1.1 Frågeställning ... - 2 -
1.1.2 Avgränsning... - 2 -
1.1.3 Målgrupp ... - 2 -
2 Teorikapitel ... - 3 -
2.1 Definition av distansarbete... - 3 -
2.2 Systemutvecklare ... - 3 -
2.2.1 Systemutveckling och dess roll ... - 3 -
2.2.2 SDLC ... - 4 -
2.3 Forskningsöversikt ... - 7 -
2.3.1 Distansarbete inom företagsekonomi ... - 7 -
2.3.2 Distansarbete - miljömässiga aspekter ... - 7 -
2.3.3 Ergonomi när distansarbete genomförs ... - 9 -
2.3.4 Gränsen mellan arbete och fritid suddas bort ... - 10 -
2.3.5 Kommunikation ... - 11 -
2.4 Insikter från genomgång av tidigare forskning ... - 12 -
3 Metod ... - 14 -
3.1 Informationsbehov ... - 14 -
3.1.1 Design av studien ... - 14 -
3.1.2 Insamlingsmetod ... - 18 -
3.1.3 Urval ... - 18 -
3.1.4 Analysmetod ... - 19 -
3.1.5 Fördelar och nackdelar med kvalitativa metoden ... - 20 -
3.1.6 Relevans och rigorositet ... - 21 -
4 Resultat ... - 24 -
4.1 En arbetsdag på kontoret ... - 24 -
4.2 En arbetsdag på distans ... - 25 -
4.3 Kommunikation och sociala interaktioner ... - 26 -
4.3.1 Fördelar ... - 26 -
4.3.2 Nackdelar ... - 27 -
4.3.3 Jämförelse ... - 30 -
4.4 Distraktioner ... - 32 -
4.4.1 Fördelar ... - 32 -
4.4.2 Nackdelar ... - 33 -
4.4.3 Jämförelse ... - 35 -
4.5 Flexibilitet ... - 36 -
4.5.1 Fördelar ... - 36 -
4.5.2 Nackdelar ... - 39 -
4.5.3 Jämförelse ... - 40 -
4.6 Kontorsmiljö – svårt att skilja mellan arbete och fritid ... - 42 -
4.6.1 Fördelar ... - 42 -
4.6.2 Nackdelar ... - 42 -
4.6.3 Jämförelse ... - 44 -
4.7 Sammanställning av resultat ... - 47 -
5 Diskussionskapitel ... - 48 -
5.1 Kommunikation och sociala interaktioner ... - 48 -
5.2 Distraktioner ... - 49 -
5.3 Flexibilitet ... - 50 -
5.4 Kontorsmiljö – svårt att skilja mellan arbete och fritid ... - 51 -
6 Slutsatser ... - 53 -
6.1 Metodreflektion ... - 53 -
6.2 Värde för personer som arbetar på distans ... - 55 -
V
6.3 Fortsatt forskning ... - 55 - 7 Referenser ... - 56 - 8 Bilaga 1 ... - 58 -
- 1 -
1 Inledning
Distansarbete per definition är när personer utför ordinarie arbetsuppgifter på en plats som är geografiskt skild från arbetsplatsen, exempelvis individens egna hem, ett café, ett bibliotek etc. Genom åren har antalet som utför distansarbete i Sverige ökat markant och lett till att Sverige blivit Europas näst största land inom distansarbete. Enligt en undersökning utförd av Eurofound and the International Labour Office är det 33% av den svenska befolkningen som arbetar eller som har arbetat på distans. Av de 33% säger 5% av respondenterna att de utförde arbete från hemmet regelbundet. Samtidigt svarade 10% att de jobbade på geografiskt
frånskilda platser åtminstone ett par gånger i veckan. De resterande 18% sa att de utförde distansarbete ibland (Eurofound and the International Labour Office 2017).
Forskning kring distansarbete har blivit allt mer relevant nu på grund av den rådande
pandemin som utgörs av viruset Covid-19. Detta har resulterat i ett mer isolerat samhälle och att arbetsplatser stängs för att minska spridningen av viruset.
Svenska Dagbladet kontaktade nyligen ett tiotal bolag för att undersöka hur dessa
verksamheter har agerat i sitt arbete under Covid-19 utbrottet. Av de 10 tillfrågade bolagen svarade 4 av 10 att de delvis har ställt om till distansarbete för att förhindra större
smittspridningar bland sina medarbetare. Bland de resterande verksamheter som deltog i undersökningen svarade 3 av 10 att organisationen har ställt om helt till distansarbete under en kortare period (Wisterberg. E, Bränström. S, Käck. E. 2020).
Detta ger oss författare för denna rapport en större möjlighet att hitta undersökningsenheter att samla in empiriska data från, samt ökar intresset för just distansarbete och dess påverkan på verksamhetens personal. Vidare har tidig forskning undersökt yrken som inte är relevant för denna uppsats. För att i denna undersökning är det systemutvecklare som är i fokus och som Niklas borg och Theresia Höglund förklarade att systemutvecklare är de personer som ska utveckla, konstruerar samt levererar systemet (Borg, N. Höglund, T. 2000). Dessutom kan fördelar och nackdelar som identifieras skilja mellan olika yrken och systemutvecklare (se avsnitt 2.2).
Att distansarbeta innebär att människor måste kommunicera med hjälp av tekniska hjälpmedel som datorer eller telefoner. Att kunna analysera mänsklig kommunikation med hjälp av tekniska hjälpmedel är något som har studerats inom ämnet informatik under flera decennier (Goldkuhl et al. 2004; Cronholm och Goldkuhl 2005).
För att få en djupare förståelse för vad det är som kommer att undersökas utgår denna rapport från följande definierade frågeställning: Vilka för- och nackdelar upplevs vid distansarbete utifrån en systemutvecklares perspektiv?
Här vill vi att denna rapport undersöker vilken påverkan distansarbete har på en
systemutvecklare. Undersökningen kommer att försöka ge svar kring områden som påverkade systemutvecklarens jobbprestation vid arbete på distans. Vilka hinder som upplevs och
- 2 -
uppstod när arbetet skedde på distans, samt vilka fördelar finns det att utvinna med att distansarbeta.
1.1 Syfte
Denna uppsats ska samla in empiri som ska ställas mot tidig forskning för att undersöka upplevda nackdelar samt fördelar med distansarbete. Detta görs främst för att få en bättre förståelse kring individens åsikt om deras upplevda för- och nackdelar med distansarbete. Lite mer konkret är syftet att utreda och jämföra vilka effekter distansarbete skapar samt skapade i förhållande till att arbeta på kontoret.
1.1.1 Frågeställning
Vilka för- och nackdelar upplevs vid distansarbete utifrån en systemutvecklares perspektiv?
1.1.2 Avgränsning
Denna rapport utgick ifrån systemutvecklare och deras upplevda för- och nackdelar vid distansarbete. Undersökningen har avgränsat mot systemutvecklare och har endast fokuserat på deras specifika perspektiv samt deras upplevelser (se avsnitt 2).
1.1.3 Målgrupp
De målgrupper som har uppdagats ha ett intresse för följande undersökning består av två separata kategorier.
Första kategorin består av organisationer vars huvudsyssla består av arbete inom IT. Detta då de redan idag ofta utför i varierande grad arbete på distans. Här ska resultatet från denna undersökning kunna visa och bevisa vad som faktiskt fungerar med distansarbete redan idag, samt vad som kan förbättras för framtiden.
Empirin kan fungera som riktlinjer för ledande organ inom en organisation som aldrig har tillämpat distansarbete tidigare. Verksamheter kan använda empirin och resultatet i denna studie som stöd vid framtagande av nya handlingsplaner för distansarbete.
Sista kategorin består av individer som arbetar på distans dagligen eller personer som önskar att arbeta på distans. Följande studie syftar till att skapa större förståelse på systemutvecklare upplevelser och deras förhållningssätt till distansarbete.
Denna undersökning ska förhoppningsvis kunna ligga till grund för att ta fram nya sätt att förbättra distansarbete, och att belysa vilka delar av distansarbete som fungerar idag samt jämför om distansarbete är bättre än att arbeta på kontoret.
- 3 -
2 Teorikapitel
2.1 Definition av distansarbete
I följande rapport definierar författarna distansarbete på följande sätt: personer som utför ordinarie arbetsuppgifter på en plats som är geografiskt skild från arbetsplatsen, till exempel sitt eget hem, ett café, ett bibliotek.
Tidsaspekten av distansarbete kan delas upp i tre kategorier:
1. Personer som jobbar regelbundet på geografiskt frånskilda plaster.
2. Personer som jobbar på geografiskt frånskilda platser flera gånger i veckan.
3. Personer som ibland arbetar på distans.
Själva tidsaspekten för distansarbete kommer utgå ifrån individer som någon gång under året har utfört distansarbete.
2.2 Systemutvecklare
I detta kapitel kommer en presentation på systemutvecklarens arbetsuppgifter. För att beskriva systemutvecklingsverksamheten och systemutvecklarens olika roller, har denna uppsats fokuserat på förklarat deras roll utifrån Systems Development Life Cycle (SDLC), (se avsnitt 2.2.1 till avsnitt 2.2.2.5). SDLC utgör endast ett exempel på systemutvecklingsverksamhet.
Det finns andra metoder och ramverk som delvis utgår från andra perspektiv som beskriver systemutvecklingsverksamhet. Andra exempel är bland annat Action Design Resarch (Sein et al. 2011), ITIL (Karu et al. 2016) och A design science research methodology for information systems research (Peffers et al. 2007). Vi har valt att beskriva systemutvecklingsverksamheten med hjälp av SDLC. Då vi som har utfört följande studie har haft tidigare erfarenhet av just SDLC genom tidigare utförda kurser och kurslitteratur under utbildningens gång.
2.2.1 Systemutveckling och dess roll
Ian Sommverville förklarade att systemutvecklare berör alla aspekter från hårdvara, mjukvara till processen att utveckla systemet (Sommerville, I. 2016).
Det finns en annan definition av systemutvecklare från Nicklas Borg och Theresia Höglund som förklarade att systemutvecklare är de personer som ska utveckla, konstruerar samt levererar systemet (Borg, N. Höglund, T. 2000).
Systemutveckling består av flera olika steg som systemutvecklare går igenom för att ta sig från en förfrågan från en klient till ett färdigt system med syfte att skapa positiva effekter för klienten.
Enligt författaren Jonas Flodén finns det olika metoder och riktlinjer för hur
systemutvecklingsprocessen kan se ut. Vidare förklarar författaren att den vanligaste formen av systemutvecklingsprocess är SDLC även känt som Systems Development Life Cycle, en
- 4 -
systemutvecklares arbetsuppgifter består främst av SDLC följande 5 områden, (se figur 1).
SDLC består av 5 olika steg där följande fem steg består av (Flodén 2015):
1. Systemutredning (se avsnitt 2.2.2.1).
2. Systemanalys (se avsnitt 2.2.2.2).
3. Systemdesign (se avsnitt 2.2.2.3).
4. System implementation (se avsnitt 2.2.2.4).
5. System underhåll (se avsnitt 2.2.2.5).
Figur 1 - SDLC (Flodén, J. 2015)
2.2.2 SDLC
Från 2.2.2.1 till 2.2.2.5 kommer en förklaring på SDLC alla fem delar att presenteras. Alla steg i SDLC utförs samt hanteras av systemutvecklare.
2.2.2.1 Systemutredning
Första steget i SDLC är systemutredning vars syfte är att ge en bild kring problemet som skall lösas med ett nytt informationssystem. Jonas Flodén förklarade detta steg på följande sätt (Flodén 2015):
“Before starting a costly new system development process it must first be determined if there really is a need for a new system and what we are going to benefit from it.“
- 5 -
För att få svar på dessa frågor utför systemutvecklare en genomförbarhetsstudie även känt som en feasibility study vars syfte är att ge svar på huruvida det faktiskt är värt att gå vidare med projektet. Genomförbarhetsstudier undersökte fem olika aspekter av ett projekt som består av tekniska aspekter, ekonomiska aspekter, legala aspekter, operationella aspekter samt tidsaspekter. Resultatet av alla dessa fem aspekter skapar sedan ett underlag till huruvida projektet skall genomföras eller inte (Flodén 2015).
2.2.2.2 Systemanalys
Steg två i SDLC syftar till att ta reda på vilka funktioner som ett system måste ha för att kunna lösa de problem som systemet syftar till att lösa. Jonas Flodén förklarade detta på följande sätt (Flodén 2015):
“This step should find what we want the system to do, but not how the system is going to do it”.
Här utförde systemutvecklare en organisationsanalys hos klienten som har beställt systemet, och systemutvecklarna skapar logiska modeller över systemet till klienten.
En logisk modell över ett system syftar till att visa hur ett system fungera. Däremot visar inte modellen hur koden skall skrivas och är skriven, utan visar endast på hur ett systems
funktioner fungera. De logiska modellerna som skapas används sedan som ritningar över hur dataflöden och hur processer skall se ut i systemet. Den logiska modellen är inte den tekniska modellen över systemet (Flodén 2015).
Den tekniska modellen är dataflödesdiagram även känt som DFD. Denna visar grafiska flödesscheman över informationsflöden och vad informationen används till, samt hur den hanteras i systemet (Flodén 2015).
Organisationsanalysen görs främst för att ge kunskap om organisationen som skall använda det planerade systemet. Då alla organisationer är unika är detta viktigt, för att
systemutvecklarna ska få en bättre förståelse kring hur organisationen fungera. Det ska även skapa en bättre förståelse för systemutvecklarna om hur det ska kunna applicera det nya systemet och hur det nya systemet ska kunna skapa nytta för verksamheten (Flodén 2015).
Organisationsanalysen och logiska systemmodeller ligger sedan till grund för nästa steg som består av att skapa systemets funktionella krav. Det finns två typer av funktionella krav, det första kravet är huvudfunktionalitet och det andra kravet är kvalitetskrav (Flodén 2015).
Huvudfunktionaliteten hanterar vilka funktioner som borde existera i systemet, till exempel att systemet ska kunna registrera nya användare och ska kunna uppnå en specifik
säkerhetsstandard. Kvalitetskrav även kallat icke funktionella krav och som hantera begränsningar för systemet samt gäller hela systemet (Flodén 2015).
- 6 - 2.2.2.3 Systemdesign
I det tredje steget arbetade systemutvecklare med att designa systemet på papper där de arbetade med vilka tekniska lösningar som systemet skulle använda sig av. Själva
implementationen, som exempelvis kodning av systemet görs inte i detta steg (Flodén 2015).
Resultatet i följande steg är en ritning som används till det fjärde steget som är
implementeringen av systemet. I följande steg i systemutvecklings cykeln ska frågor om huruvida systemet skall byggas, eller köpa in i hela eller delar av system från externa aktörer.
Detta är något som systemutvecklare måste avgöra genom utvärdering av flera olika kriterier (Flodén 2015).
2.2.2.4 Systemimplementation
Systemimplementation hanterade framförallt två områden som är färdigställning av informationssystem/anpassning av inköpta system, och implementationen av informationssystemet hos klienten (Flodén 2015).
I följande steg arbetade systemutvecklarna med programmeringen av systemet. Det vill säga att systemutvecklarna kodar själva systemet och det innebär att system implementeras hos klienten/kunden. Implementeringen eller programmeringen kan utföras i ett eller flera kodspråk som C#, Python, Java, Javascript osv (Flodén 2015).
Beroende på resultatet från förra stegen (se avsnitt 2.2.2.1 till 2.2.2.3). Nu måste
systemutvecklarna kunna anpassa både sina egna utvecklade system och externa system som har köpts in för projektet. Detta görs för att kunna tillfredsställa klientens krav (Flodén 2015).
Systemutvecklare utför även andra aktiviteter vid systemimplementationen bestående av olika tester som skall kunna bevisa problem i systemet. Vid upptäckt av buggar och problem som uppstår, är det viktigt att dessa korrigeras innan systemet levereras till kunden (Flodén 2015).
Systemutvecklare utför även arbete med dokumentation av systemet i detta steg. Där en användarmanual skapas, systemdokumentation och kommenterar skriven kod.
Användarmanualen syftar till att förklara för användaren (klienten, verksamheten och så vidare) om hur de olika funktionerna i systemet fungerar. Systemdokumentation förklarar hur systemet är designat och kodimplementationen (Flodén 2015).
2.2.2.5 Systemunderhåll
Sista steget i SDLC består av systemunderhåll. Följande steg syftar till att kontinuerligt kontrollera och hantera olika problem som uppstår under systemets livstid. Detta hanteras genom problemlösning, uppdateringar av systemet, anpassning av systemet mot nya krav som kan uppstå efter färdig implementation hos klienten (Flodén 2015).
Det saknas ofta en fast tidsbestämmelse för hur länge ett systemunderhåll skall genomföras, ofta styrs systemets livslängd av kostnaden av underhållet. Enligt Jonas Flodén så utför systemutvecklare systemunderhåll så länge underhållskostnaden är lägre än nyutveckling av
- 7 -
ett nytt system. Värt att notera är att för varje år som går minskar utvecklingskostnaden av ett system i förhållande till fortsatt systemunderhåll. När kostnaden för att utveckla ett nytt system är lägre än fortsatt systemunderhåll av ett existerande system tenderar SDLC att börja om på nytt. Systemutvecklare påbörjar återigen steg ett (se avsnitt 2.2.2.1), med syfte att ta fram ett nytt system som bättre kan stödja klientens önskemål (Flodén 2015).
2.3 Forskningsöversikt
2.3.1 Distansarbete inom företagsekonomi
Tidig forskning om distansarbete har genomförts. Däremot är undersökning genomförd i ett annat område än informatik (IT). Författarna Mari Edström och Evelina Johansson har bland annat utfört forskning där författarna har undersökt yrkesgruppen mellanchefen. Hur
distansarbete har påverkat denna yrkesgrupp när de arbetar på distans istället för att arbeta på kontoret. Syftet med undersökningen grundade sig i att undersöka hur mellancheferna
påverkades av att jobba på distans där till exempel den fysiska kontakten med de anställda minskade. Däremot om den anställda ringer måste mellanchefen ta det samtalet, detta då det kan vara svårare att hålla koll på den anställdes mående vid distansarbete. Det beror dels på att mellanchefen inte befinner sig på samma plats, dels då det är svårt att avgöra den
anställdes tillstånd, välmående via videosamtal och liknande digitala kommunikationshjälpmedel (Edström, M. Johansson, E. 2016).
Följande forskning har haft sitt fokus på ämnet företagsekonomi där det var mellanchefens upplevelse av att arbeta på distans som undersöktes. Resultatet var mer inriktad på sociala aspekter samt hur mellanchefen skulle kunna klara av sitt arbete om distansarbete tillämpades (Edström, M. Johansson, E. 2016).
2.3.2 Distansarbete - miljömässiga aspekter
En annan forskning har genomförts där skribenterna Jane E. Humble, Sheila M Jacobs och Mary Van Sell har undersökt vilka miljömässiga effekter distansarbete kan ha på samhället.
Resultatet av följande studie påvisar olika fördelar och nackdelar med att jobba hemifrån.
Forskning fokuserade dock på personer som tillhörde yrkesgruppen högteknologiskt professionellt arbete, exempelvis ingenjörer (Humble, J.E, m.fl. 1995).
Undersökningen handlade mer om ekonomiska aspekter. Där författarna diskuterade olika lösningar som kunde förbättra det sociala livet för ingenjörer, och hur mycket pengar företaget kunde spara på om distansarbete implementerades. Vidare diskuterade författarna om ingenjörernas upplevda fördelar och nackdelar vid distansarbete (Humble, J.E, m.fl.
1995).
2.3.2.1 Miljömässiga aspekter
I en annan forskningsartikel undersöktes effekterna av distansarbete utifrån ett
hållbarhetsperspektiv med fokus på transport och dess effekter. I följande undersökning
- 8 -
hittade skribenterna Ugo Lacapelle, Georges A. Tanguay och Léa Nuemark-Gaudet att flera positiva effekter med distansarbete samt svårigheter som kan uppstå vid distansarbete.
Författarna uppdagar bland annat att distansarbete minskade CO2 utsläpp för att de minskade antal resor mellan hemmet och arbetsplatsen. Detta leder till minskade kostnader för
underhållning av samhällets infrastruktur. Främsta orsaken enligt författarna var att antalet bilar som kördes under rusningstrafiken minskade (Lachapelle, m.fl 2018).
Samma forskning påvisade även att distansarbete hjälpte till att reducera antalet bilar i rusningstrafik, vilket ledde till mindre utsläpp av CO2. Detta skapade i sin tur positiva
följdeffekter i form av reducerat antal bilar som körs under rusningstrafiken, vilket resulterade i ökade sociala fördelar genom kortare restid. Det uppdagades även ekonomiska fördelar genom minskade behov vid utveckling och underhåll av infrastrukturen gällande vägarbeten (Lachapelle, m.fl 2018).
Det uppdagar även fördelar ur ett hälsoperspektiv där författaren såg en ökning i
vardagsmotion genom bortval av användning av motorfordon (bil). Författarna upptäckte att personerna körde mindre bil, men det leder till att personer rörde sig mer fysiskt genom att t.ex. promenera eller cykla. Däremot menade författarna att dessa fördelar inte är konstant, utan fördelarna uppstår beroende på hur arbetssituationen såg ut. Vidare argumenterade skribenterna att folk som regelbundet arbetade hemifrån gav bäst utslag. Medan folk som arbetar på geografiskt frånskilda platser flera gånger i veckan samt arbetar på distans ibland.
De fick en mindre positiv effekt (Lachapelle, m.fl 2018).
Författarna bevisade att distansarbete har haft en positiv inverkan när det kom till
vardagsmotion. Samma skribenter hittade bevis för att personer som jobbade hemifrån har signifikant ökad chans att röra på sig minst 30 minuter eller mer per dag. Vidare
argumenterade författarna att personer som ofta arbetade på geografiskt frånskilda platser, samt dem som arbetar på distans ibland hade en hög chans till 30 minuters motion.
Följdeffekterna av dessa hälsofördelar gav en större sannolikhet till ökat motstånd mot sjukdomar, bättre upprätthållande av god hälsa samt främjande av ett hälsosamt åldrande (Lachapelle, m.fl 2018).
2.3.2.2 Chefers upplevelser av distansarbete
Det finns en undersökning där skaparna Tor Guimaraes och Peter K Dallow gjorde en empirisk testning av distansarbetets fördelar, nackdelar, samt vilka framgångsfaktorer som existerade vid företags implementering av distansarbete. Denna undersökning fokuserade på chefers upplevelse av distansarbete och det har uppdagats att befrielsen av en överordnads direkta kontroll kunde skapa ett stort dilemma. För att personalens egen självkontroll blev nyckeln till att distansarbete blev lyckat (Guimaraes, T. & Dallow, P. 1999).
Vidare hittade författarna från samma forskning bevis som pekade på att fördelarna med distansarbete är direkt relaterade till arbetsmiljön. Mycket fokus var på att arbetsmiljön på
- 9 -
distans måste efterlikna organisationens arbetsplats, för att det skulle göra det möjligt att genomföra distansarbete (Guimaraes, T. & Dallow, P. 1999).
2.3.3 Ergonomi när distansarbete genomförs
I annan rapport av Johanna Jönsson som diskuterade om hur ergonomiskt sittande kunde uppnås på arbetsplatsen. Vidare diskuterade författaren att sittande måste vara dynamiskt och det betyder att människokroppen inte är byggd för att sitta på samma sits under en längre period eller tid. Författaren fortsatte att förklara hur individer skulle kunna sitta för att uppnå ett dynamiskt sittande och som ansågs vara bra för hälsan. Här förklarade författaren att det krävdes att personen har en sittställning med en öppen höftvinkel. Vidare diskuterade skribenten om hur dynamiskt sittande skulle kunna uppnås, och det krävdes att personernas arbetsyta skulle vara tillräckligt stort. Det innebär att det skulle finnas möjligheter till flexibla placeringar av tangentbord och annan kontorsutrustning. När all utrustning är placerad måste det finnas plats för personerna att kunna avlasta sina armar och händer (Jönsson, 2007).
Vidare diskuterade författaren Johanna Jönsson om arbetsstolen och det fanns vissa krav på arbetsstolen. Ett krav var att stolen skulle vara stabil, och att stolen erbjuda personen ett varierat samt behagligt sittande. Vidare påstod författaren att det fanns andra krav på stolen.
Det var bland annat att stolen skulle vara lätt att ställa in till önskad höjd, med sits och ryggstöd som ska kunna justeras i höjdled. Sist förklarade författaren att personen ska kunna vinkla ryggstödet. Kraven som nämns överst är till för att skapat ett varierat kontorssittande och diskuterar om hur att reglerar höjden är för att personen ska kunna sitta med fötterna vinkelräta i golvet (Jönsson, 2007).
Samma författare diskuterade andra delar på kontorsstolen som sitsen, ryggstödet, nackstödet och armstödet. För sitsen är det viktigt att den inte är för djup. För att en djup sits kunde resultera att nerver och blodkärl i låret hamnade i kläm, samt kunde strypa tillförseln av blod till fötter och vader (Jönsson, 2007).
Samma skribent förklarade att ryggstödet har som syftet att ge stöd för ryggen och svanken, samt att höjden spelade mindre roll. Det som är viktigt är att svanken stabiliseras, att ryggen ska kunna behålla sin naturliga form, samt att trycket på kotor och diskar i ryggen skulle vara minimal (Jönsson, 2007).
Författaren förklarade att nackstödet är främst till för personer som har nackproblem och har skett till följd av skador eller liknande. Syftet enligt författaren med nackstödet var att avlasta nacken när personen lutade sig bakåt i stolen, och gungfunktionen är till för att om personen lutade sig långt bakåt i stolen. Om personer använde stolen i enbart upprätt ställning då förklarade skribenten att nackstödet är överflödigt (Jönsson, 2007).
Sist fortsätter författaren att diskutera om armstödet. Här påstod författaren att stödet ska vara placerad nära personens kropp. Viktigt är att höjden på armstödet för att det ska ge rätt stöd och den ska inte trycka upp individernas axlar. Om en laptop används ska armstödet användas för att individerna inte ska spänna sina armar och axlar (Jönsson, 2007).
- 10 -
I rapportens diskussionsavsnitt nämnde samma skribent hur ergonomiskt sittande ska uppnås på arbetsplats. Då ska stolen vara anpassad för det arbete som ska utföras och det ska vara rätt inställd för personen som sitter på stolen. Vidare förklarade författaren om hur dynamiskt sittande kan uppnås och det möjliggörs via att skifta mellan olika sittställningar med hjälp av lättillgängliga reglage. Det bli motsatt effekt om det sitter svårtillgängliga reglage på stolen och det kunde resultera i att personen satt i mer en statisk position (Jönsson, 2007).
2.3.4 Gränsen mellan arbete och fritid suddas bort
Följande avhandling Coping with boundaries, A study on the interaction between work and non-work life in home-based telework är skriven av Camilla Kylin. Författaren har undersökt olika aspekter bestående av relationer, interaktioner samt andra gränser som uppstod när individer utförde arbete från sitt hem. Här försökte författaren att undersöka hur själva arbete skulle integrerar med det vardagliga livet, samt hur detta kunde påverka individen som utförde arbetet. (Kylin 2007).
Tidigt in i artikeln diskuterade skribenten hur deltagarna i studien agerade för att skapa ett område/sfär där själva arbetet var tänkt att utföras. Detta med syfte att underlätta med att det fanns en gräns mellan jobb och vardag. Författaren förklarade att personer måste definiera ett område med hjälp av väggar, dörrar med mera för att det ska vara möjligt att definiera
arbetsutrymmet. Detta sker främst för att lättare kunna definiera själva gränsen mellan jobb och vardag/fritid. Vidare diskuterade användning av tidsbaserade barriärer i form av
tidsscheman som definierade start och slut på arbetsdagen, samt när raster skulle tas under arbetsdagen. Därefter diskuterade författaren om vad som ansågs acceptabelt att göra under arbetet, samt vad som inte ansågs vara bra att utföra under arbetstid. För att både vardagslivet samt arbetslivet existerade i samma sfär och det krävdes en genomgång av detta (Kylin 2007).
Trots de olika verktygen som fanns att tillgå för att skilja på den arbetsrelaterade sfären och vardags/fritids sfären påpekade författaren att det fortfarande är ett problem. För att de flesta personer tenderade att ta med arbetsrelaterade uppgifter in i vardagslivet samt in till fritids sfären och vice versa (Kylin 2007).
Vidare diskuterade författaren vissa problem kring att utföra arbete på samma plats som vardags sfären existerade. Detta då distraktioner som hushållsarbete och familjerelaterade angelägenheter kunde korsa gränsen mellan jobb och vardag. Författaren förklarade att det fanns flera vardagsrelaterade krav som kunde dyka upp under arbetets gång. Dagens moderna människa skall enligt samhällets normer ha flera aktiviteter i olika sfärer vilket har lett till att kraven konkurrerar och ger upphov till konflikter som kunde leda till stress (Kylin 2007).
Vidare förklarade skribenten att det fanns fysiska krav som måste uppnås i form av material och utrymme för att kunna utöva arbete från hemmet på bästa sätt. För att arbetet utfördes i hemmet kan det i många fall att personen blev tvungen att förhandla med sina
familjemedlemmar med syfte att omdefiniera vissa tids- och rums gränser för att kunna säkerhetsställa mer gynnsamma arbetsförhållanden. Författaren förklarade att följdeffekterna
- 11 -
av förhandlingarna kunde leda till konflikter som kunde påverka individen negativt (Kylin 2007).
Författaren förklarade att relationen mellan arbets- och vardags sfärerna kan ses som ett dynamiskt system med olika roller som integrerade med varandra. Där de olika sfärernas inkluderades av olika aktiviteter. En utav dessa aktiviteter som går förlorad vid distansarbete är pendlingen mellan jobbet och hemmet. Därefter förklarade Kylin att det fanns för lite forskning kring själva gränslandet “pendling” och att det kan finnas stora fördelar som går förlorade vid distansarbete. Där inkluderade författaren områden såsom stresshantering, hälsa samt återhämtning (Kylin 2007).
En av slutsatserna som författaren drog är att linjen mellan jobb och fritid suddades ut när distansarbete utfördes. Vidare beskrev författaren att allt arbete som sker på samma plats som personen vanligtvis utförde vardags- samt fritidsaktiviteter och det är inte bra. För att det leder till att gränsen mellan arbete och fritid inte existerade (Kylin 2007).
Sista slutsatsen som författaren drog är att distansarbete kan ses som en hanteringsstrategi som utökar möjligheten till att på ett mer flexibelt sätt kunna anpassa sig till olika
omständigheter, samt krav i hemmet. Kylin säger även att det samtidigt kan leda till negativa konsekvenser som resulterade till försämrade möjligheter att använda hemmet som en plats för återhämtning (Kylin 2007).
2.3.5 Kommunikation
Det var en annan uppsats som handlade om hur kommunikation genomfördes när distansarbete tillämpades och författaren Monica Skotte diskuterade olika
kommunikationshjälpmedel. Författaren förklarade att det fanns två olika
kommunikationshjälpmedel som var viktiga och det var e-post samt telefon. E-post skulle vara den viktigaste kanalen för kommunikation om distansarbete skulle tillämpas, enligt författaren. Telefon var en viktig kommunikationskälla inom organisationen innan distansarbete tillämpades (Skotte, 1999).
Författaren undersökte två olika former av kommunikation. Den första var den formella kommunikationen och den andra var den informella kommunikationen. Den formella kommunikationen definierades som kommunikation mellan chefer och medarbetare. Den informella kommunikationen definierades som kommunikation mellan medarbetare och medarbetare. Det som diskuterades var om kommunikationen skulle minskas för både den formella kommunikationen respektive den informella kommunikationen. Författaren kom fram till ett blandat resultat, men i undersökningen framkom det att den informella
kommunikationen minskade om distansarbete tillämpades. Däremot var det delade meningar om huruvida den informella kommunikationen hade en större påverkan på den formella kommunikationen (Skotte, 1999).
Skribenten diskuterade hur lättillgängliga personer som arbetade på distans är jämfört med andra kollegor som arbetade på kontoret. Enligt författaren var det för att personer som inte
- 12 -
distansarbetar befann sig i andra delar av verksamheten och under arbetsdagen var dem inte på sitt kontor. Däremot för en person som arbetade på distans förklarade skribenten att den personen var på en plats i hemmet och kommunikation sköttes via e-post och telefon. Detta betydde att det var lättare att få kontakt med personer som distansarbetade och det var en stor fördel för arbete som krävde samarbete (Skotte, 1999).
Vidare diskuterades författaren den sociala biten samt hur distansarbetaren var tvungen att sätta upp en gräns mellan arbete samt fritid. Författaren föreslog telefonkontakt varje vecka för att distansarbetaren skulle kunna bibehålla samhörigheten med verksamheten och
teamkänsla med sina medarbetare. Andra skäl var att telefonsamtal skulle kunna komplettera ansikte till ansikte kommunikation, då individen inte har samma möjlighet att fysiskt vara på plats hos verksamheten. Andra förslag som skribenten föreslog var att införa regler för användning av e-post, för att distansarbetaren skulle slippa att ha en ständig e-postjour. Det som föreslogs var att meddelande skulle skickas i god tid för att distansarbetaren skulle slippa att kolla e-post under helgen eller sena kvällar ifall det har kommit något viktigt eller
brådskande e-postmeddelande (Skotte, 1999).
2.4 Insikter från genomgång av tidigare forskning
Baserat på genomgången av tidig forskning (se avsnitt 2.3) kan forskarna i den här
undersökningen konstatera att tidigare forskning har undersökt yrken som inte är relevanta för denna uppsats. Fördelar och nackdelar som identifierats kan skilja mellan olika yrken.
Vidare går det att påstå att fördelar för ingenjörer kan skilja från andra yrkesgrupper, men andra yrkesgrupper kan ha samma fördelar som ingenjörer. Det gäller samma sak med nackdelar, där nackdelar kan vara gemensamma eller att det kan vara olika nackdelar mellan olika yrken samt yrkesgrupper (Humble, J.E, m.fl. 1995).
Förutom att fördelar och nackdelar skiljs åt finns det även andra faktorer som påverkats. Det kunde vara skillnader mellan olika yrkesgrupper som ingenjörer och mellanchefer, vilket var fokus i tidig forskning. Det fanns forskning om chefers, mellanchefers och det miljömässiga perspektivet om distansarbetet. Däremot fanns det inte mycket forskning som undersökte systemutvecklarens perspektiv och upplevelse av distansarbete. Det saknades information kring systemutvecklares upplevelser kring fördelar och nackdelar med distansarbete.
Vidare fortsatte andra forskare att undersöka andra områden. Det finns mycket information om distansarbete i olika yrkesgrupper som inte berörde systemutvecklare. Det har diskuterats kring ergonomiska rekommendationer vid distansarbete samt kring vilken typ av utrustning som bör användas för bästa ergonomiska förhållanden för distansarbetare (Jönsson, 2007).
En annan forskning berörde flera olika delar inom distansarbete. Ett ämne som diskuteras är förslag på hur distansarbetaren borde agera kring praktiska saker för att kunna särskilja på fritid och jobb. Det som föreslogs är bland att ha ett tidsschema som definierade start och slut, samt raster under arbetets gång. Andra delar som diskuterade är att distansarbetare kan vara mer flexibla om det eventuellt skulle ske förändringar. För att det är lättare att anpassa sig
- 13 -
efter situation om det skulle uppstå. Däremot argumenterade författaren Camilla Kylin att gränsen mellan arbete och fritid suddades ut, för att allt händer på samma plats. Enligt författarna resulterade detta i försämrade möjligheter att använda hemmet för återhämtning (Kylin 2007).
En annan rapport behandlade distansarbetet. Däremot var det mer inriktad på hur
kommunikation skulle kunna ske med personer som arbetade på distans och med personer som jobbade på kontoret. Det som diskuterades var vilka kommunikationsverktyg som skulle användas när distansarbete tillämpades, kommunikationsverktygen är telefon och e-post (Skotte, 1999).
Vidare diskuterade skribenten Moncia Skotte om hur distansarbetare var mer lättillgänglig på grund av att de satt hemma och skötte all kommunikation via e-post och telefon. Där
författaren diskuterade om hur distansarbetaren skulle slippa att ha den ständiga e-postjour, då föreslog författaren att meddelande från kollegor skulle skickas innan helgen eller under arbetsdagen. För att distansarbetaren skulle slippa att sitta och titta på sin mejl under helgen eller under sena kvällar. (Skotte, 1999).
För att motverka den bristande kontakten med kollegorna föreslog samma författare att det skulle hållas telefonkontakt varje vecka. Dels för att bibehålla samhörigheten med
verksamheten, dels för teamkänslan. Ett annat skäl var att telefonsamtal skulle komplettera ansikte till ansikte kommunikationen (Skotte, 1999).
Litteraturgenomgång har identifierat flera områden kring distansarbete som kan utgöra för- och nackdelar. Syftet med studien är att komplettera, bekräfta existerande kunskap om för- och nackdelar utifrån ett individperspektiv, där systemutvecklarens perspektiv är i fokus.
Denna uppsats har fokus på att ta reda på vilka hinder och utmaningar som systemutvecklarna kan ställs inför när deras arbete skulle utföras på distans.
De fördelar som påvisats i tidigare forskning pekar på att det finns sociala, ekonomiska och miljömässiga fördelar med just distansarbete. Tidigare undersökningar har samtidigt kunnat peka på vissa nackdelar som uppstår vid distansarbete som berörde ergonomi, svårt att skilja mellan arbete och fritid samt kommunikation.
Med anledningen av detta ska denna rapport undersöka systemutvecklares upplevda fördelar och nackdelar. För att ge ett empiriskt underlag för organisationer samt agera underlag till företag som funderar på att implementera mer distansarbete. Det saknades en egen teori kring systemutvecklarens egen upplevelse på distansarbete och att distansarbeta. Vid ett positivt resultat av följande undersökning skulle detta kunna öka benägenheten hos dagens
organisationer att utöka antalet jobb som existerar på distans.
- 14 -
3 Metod
3.1 Informationsbehov
För att kunna besvara rapportens frågeställning kommer det att krävas undersökning av tidig forskning som hanterat ämnet distansarbete. Detta görs med syfte att ge oss djupare kunskap och förståelse kring distansarbete samt för att kunna bygga vidare på existerande kunskap.
Vidare kommer det även krävas insamling av empiri, det vill säga författarna kommer vara tvungna att undersöka verkligheten för att finna svaret till studiens frågeställning.
3.1.1 Design av studien
Författaren Jacobsen förklarade att studier har flera olika faser. Studier måste bestämma inriktning innan undersökning kan starta (Jacobsen, 2017).
Det finns totalt 8 olika faser varav 4 är samma oavsett om studien valt att använda sig av en kvalitativ eller en kvantitativ ansats. För fas 1 hanteras alla frågor om tidigare kunskap inom området som ska undersöka och om det finns tidigare forskning kring följande ämne. Det kan även finnas studielitteratur samt avhandlingar kring ämnet som kan öka kunskapsgraden kring området som skall studeras (Jacobsen, 2017).
För denna studie har forskarna valt att analysera tidig forskning och studielitteratur som gjorts på ämnet distansarbete. Detta har gjorts i syftet att skapa djupare kunskap, samt skapa en bättre förståelse kring det undersökta ämnet distansarbete. Vidare har följande studie även undersökt fenomenet systemutveckling i syfte att ge en bättre förståelse för det olika rollerna samt arbetsuppgifter en systemutvecklare har. Resultatet från följande steg har legat till grund för uppsatsens forskningsöversikt samt har använts för att analysera mot den data som har samlats in i senare faser av studien (se avsnitt 2.3).
För fas 2 som är val av undersökningsdesign och syftet är att stödja den valda
problemställningen. Här görs valet av vilken undersökningsdesign som kan vara till störst gagn för den existerande problemställningen. Det fanns två typer av undersökningsdesigner att utgå ifrån och det är möjligt att använda sig av en beskrivande design (korrelationer) eller en kausal design. Den beskrivande designen kan förklaras ta ett tvärsnitt vid en bestämd tidpunkt, medans den kausala designen kan användas om undersökningen söker att uttala sig om orsak och verkan. Här bör upplysningar från flera tidpunkter användas och är mer känt som tidsseriedata (Jacobsen, 2017).
För denna studie användes den beskrivande designen med fokus på att undersöka hur systemutvecklare upplevde distansarbete och endast en specifik tidpunkt undersöktes.
Fas 3 handlar om val av informationstyp (kvalitativ eller kvantitativ). Den kvalitativa ansatsen passar bäst in på problemställningar som är explorativa. Jacobsen förklarade explorativa problemställningar på följande sätt:
- 15 -
“En explorativ problemställning kräver ofta en metod som får fram nyanserad data, går på djupet, är känslig för oväntade förhållanden och därmed öppen för
kontextuella aspekter”. (Jacobsen 2017)
Detta leder i sin tur till att det är endast få undersökningsenheter som deltog i undersökningen.
Problemställningar som gynnas av följande sätt att arbeta på är främst den kvalitativa ansatsen. För att denna är bäst lämpad för hantering av explorativa problemställningar.
Däremot om en testande problemställning är vald och syftet är att finna omfattning eller frekvens av ett fenomen bör den kvantitativa ansatsen väljas istället. Jacobsen förklarade en testande problemställning på följande sätt:
“En testande problemställning har ofta syftet att finna omfattning eller frekvens av ett fenomen. Det betyder att problemställningen innebär en önskan om att gå på bredden, att undersöka många. Vi vill ha en extensiv design, eller en metod som undersöker relativt få nyanser men sträcker sig över många enheter” (Jacobsen 2017) Följande undersökning har utgått från den kvalitativa ansatsen med ett induktivt fokus. Valet med användning av den kvalitativa ansatsen gjordes med syfte mot problemställningen och forskningsfrågan (se avsnitt 1.1.1) som har besvarat. Då målet med följande studie är
skapande av större förståelse till vilka effekter distansarbete har haft på systemutvecklare och kvalitativa ansatsen ansågs vara passande. Vidare är problemställning och forskningsfrågan inte en testande problemställning, utan passade den explorativa problemställningskaraktären (Jacobsen, 2017).
Denna undersökning har valt att använda sig av en induktiv ansats vilket innebär att
undersökningen går från empiri (verkligheten) till teori. Det vill säga att alla teorier bör vara grundade i verkligheten. En annan förklaring på induktiv ansats är att det inte går att skapa en teori innan undersökning av verkligheten har genomförts. Teorin skapas utifrån den empiri som undersökt och utgör en förklaring till varför verkligheten ser ut som den gör. Det är däremot inte en tes om hur verkligheten kan se ut (Jacobsen, 2017).
Fas 4 handlade om Hur ska vi samla in information. I denna fas är det en diskussion kring hur primär - och sekundära data bör samlas in, och olika insamlingsmetoder. Ett exempel på insamlingsmetod är en så kallade liten N-studie där tillvägagångssättet är att forskarna väljer ut ett fåtal enheter, ofta inte fler än tio eller mindre än fem. Följande studieform kan användas för att plocka ut enheter från olika kontexter som till exempel olika organisationer, olika kommuner eller olika länder (Jacobsen 2017).
Jacobsen förklarade insamling av data på följande sätt:
“Först ska vi gripa oss an insamlingen av primärdata, där observation, öppna individuella intervjuer och gruppintervjuer är det viktigaste typerna.”
(Jacobsen 2017)
“Därnäst ska vi se på insamling av sekundärdata, det vi kan kalla källgranskning ”
- 16 -
(Jacobsen 2017)
“Villka för- och nackdelar har dessa metoder? Hur ska vi genomföra själva
datainsamlinge? Vad måste vi tänka på när vi intervjuvar och/eller observerar? På vilka sätt kan det vi gör påverka undersökningens trovärdighet” (Jacobsen 2017) Primärdata är data som inhämtas av forskare från personer eller grupper genom olika metoder till exempel intervjuer, observationer eller frågeformulär. Sekundärdata är data som inte samlats upp direkt i den aktuella studien utan har istället inhämtats av andra. Exempel på sekundärdata är bland annat studielitteratur, uppsatser, avhandlingar och tidigare utförda studier. Jacobsen beskrev sekundärdata på följande sätt:
“I stället baserar han eller hon sig på upplysningar som är insamlade av andra. Det innebär att informationen ofta har samlats in för ett annat ändamål - en annan problemställning än den som forskaren vill belysa” (Jacobsen 2017) Denna studie har valt att fokusera på intervjubaserad insamling av primärdata för fas 4.
Insamlingen av empiriskt material har skett med hjälp av insamlingsmetoden: små N-studier.
Detta då systemutvecklarna är tagna ur olika kontexter med olika bakgrunder, men med syftet att ge information och fakta kring fenomenet distansarbete. Huvudfokus läggs inte på
personen och dess egenskaper utan fokuserar istället på att undersöka hur deltagarnas upplevelser ser ut kring ett specifikt fenomen. I förhållande till en fallstudie så nedtonas betydelsen av en speciell plats eller händelse, medan fenomenet får större vikt (Jacobsen, 2017).
Vidare har sekundära data insamlats genom studielitteratur, kandidatuppsatser samt doktorand uppsatser.
Fas 5 Urval av enheter, hanterade frågan om hur en studie väljer ut olika informanter och respondenter. Det vill säga uppgiftslämnare som studien bör använda sig av. Jacobsen förklarade i sin bok att det framförallt är 3 specifika steg som ska följas i följande fas (Jacobsen 2017):
1. “Skaffa dig en överblick över alla som du skulle vilja undersöka vid obegränsad tid, pengar och analysmöjligheter”.
2. “Specificera inkluderings- och exkluderingskriterier.”
3. “Välj kriterier för urval av respondenter.”
På grund av vissa brister i tillgången på ekonomiska samt tids baserade resurser har följande studie fått göra vissa justeringar kring antalet enheter som har valts. Om det fanns
obegränsade resurser hade studien önskat att utföra fler intervjuer med fler undersökningsenheter än vad som faktiskt utfördes i följande studie. Krav på
undersökningsenheterna som deltog var att de skulle ha arbetat aktivt med systemutveckling, samt ha utfört distansarbete innan pandemin.
- 17 -
Fas 6, Hur skall vi analysera de data vi får in, hanterar frågor kring hur studien skall hantera data som samlats in under studiens gång. Författaren förklarade följande fas på följande sätt (Jacobsen 2017):
“När vi är klara med en öppen intervju står vi där med en massa antekningar, ofta kompletterade med flera timmars inspelade ljudband, kasseter, disketter och
videoinspelningar.” (Jacobsen 2017)
“Den första frågan man alltid måste ställa sig är: “Hur ska vi få ut något vettigt av denna informationsmängden?” det säger sig självt att bland det fösta vi måste göra är att reducera något av komplexitet. Vi måste förenkla och strukturera för att få en
överblick” (Jacobsen 2017)
“Kvalitativa analyser handlar alltså delvis om att reducera texter till mindre
beståndsdelar (ord, satser, avsnitt), vartefter dessa element binds samman för att man sedan ska försöka förstå delarna utifrån den helhet som bildas” (Jacobsen 2017) I samma fas förklarades hur komplexiteten skulle kunna reduceras, skapa och förstå helheten möjliggörs med fyra separata steg:
1. Dokumentation - går ut på att transkriberar det material som har samlat in. Att transkribera innebär att skriva ner och föra samman all data som samlats in.
2. Utforskning - går ut på att återanvändning av resultatet från förra steget. Det är för att få fram förhållanden som träder fram ur data.
3. Systematisering och kategorisering - handlar främst om reducerande av
oöverskådlig information som ofta tenderar att existera hos kvalitativa data. I följande steg delades texten in i olika kategorier, teman, händelser, platser eller olika
tidpunkter. Grupperingen av informationen utförs utefter olika fördefinierade kriterier som studiens forskare skapade.
4. Sammanbindning - detta är det slutgiltiga steget i fas 6 och beskrivs av Jacobsen på följande sätt:
“Denna delen av analysen formulerar förbindelser och samanhang mellan olika
kategorier. Det kan hända att olika kategorier belyser ett mer övergripande tema, att flera personer beskriver samma fenomen, att vissa händelser hänger ihop och påverkar
varandra med mera“ (Jacobsen 2017)
I följande studie samlades primärdata in genom öppna intervjuer. Första steget i fas 6 gick därför ut på att transkribera, det vill säga föra över alla bandade intervjuer på papper för vidare bearbetning. Därefter analyserades de transkriberade texterna med syfte att upptäcka förhållanden likt hur Jacobsen beskrev i steg 2.
I steg 3 använde följande studie sig av en tematisk kategorisering (se avsnitt 3.1.4), som gick ut på att plocka ut olika teman och gruppera dessa utifrån problemställningen och
frågeställningen. Slutligen gjorde denna studie sammanbindning av de olika teman som upptäcktes, för att kunna skapa olika huvudkategorier.
- 18 - 3.1.2 Insamlingsmetod
Insamlingen av empiri genomfördes med hjälp av små N-studier, där 5 intervjuer utfördes med 5 olika undersökningsenheter med förkrav att respondenterna arbetar eller har arbetat på distans. Undersökningsenheter syftade till personer som sågs som relevanta till följande forskning. En relevant person som undersöktes är till exempel en junior eller senior systemutvecklare som har erfarenhet av distansarbete.
Små N-studier beskrivs på följande sätt:
“Små-N-studier innebär att man bara väljer ut ett fåtal enheter - ofta inte fler än fem
eller tio.” (Jacobsen 2017)
“Denna typ av undersökningsdesign är lämpligast när vi vill ha en rik och detaljerad beskrivning av ett fenomen - till exempel uppfattning om kursutbud - tvärs över flera platser eller situationer. Genom att variera enheter från olika kontexter kan vi få en fylligare beskrivning av fenomenet än om vi bara studerar ett enda fall.”
(Jacobsen 2017)
“Ofta plockar studierna ut enheter från olika kontexter - till exempel olika organisationer, olika kommuner eller olika länder. Det medför att denna typ av studier har fokus på ett specifikt fenomen, men att fenomenet kan belysas från flera olika utgångspunkter. I förhållande till fallstudier nedtonas betydelsen av en speciell plats eller händelse, medan fenomenet får större vikt” (Jacobsen 2017) Följande studie använde sig av Små-N studier i det primära syftet att undersöka fenomenet distansarbete utifrån systemutvecklares tankar och åsikter.
Intervjuerna genomfördes med hjälp av digitala hjälpmedel som Skype, Zoom eller liknande digitala kommunikationsverktyg. Detta görs på grund av den rådande Covid-19 pandemin som kraftigt har reducerat möjligheten till fysiska intervjuer på grund av ökade möjligheter till smittspridning vid fysisk kontakt. Intervjuerna har spelats in för att underlätta datainsamling samt möjliggjorde transkribering för vidare analysering.
Alla intervjuer var anonymiserade med syftet att öka respondenternas möjlighet att tala fritt samt för att skapa en tryggare intervjumiljö.
3.1.3 Urval
Uppsatsen är endast inriktad på systemutvecklare och behandlar endast deras erfarenhet kring ämnet distansarbete.
Både kvinnliga och manliga systemutvecklare är intressanta för denna uppsats. Detta för att skapa en större variation av undersökningsenheter, samt för att kunna förbättra studiens relevans och rigor.
- 19 -
Intervjuenheterna som forskarna främst sökte i följande studie består av fem separata individer från fem separata organisationer med varierad erfarenhet av distansarbete.
Författarna antog att deras jobbroller var intressanta för följande studie och bestod av junior - och seniora systemutvecklare.
Skälet till att endast fem intervjuer genomfördes var bland annat den tidsmässiga aspekten.
Förutom tiden, påverkade den rådande situationen i världen och Sverige där större form av fysisk distansering krävdes. Den rådande situationen som pekats på syftar till den rådande Covid-19 pandemin. Resultatet av detta blev att allt fler människor inte längre har samma möjlighet att jobba utifrån deras vanliga rutiner.
Följande sammanställning belyser studiens olika respondenter som deltog i följande rapport och undersökning:
Person: Ålder: Kön: Stad: Yrke: Arbetserfarenhet:
Person A 31 Man Göteborg Front-end utvecklare 1,5 år Person B 29 Man Göteborg
Konsult inom
systemutveckling och GIS, säljare
3 år
Person C 29 Man Göteborg Mjukvaruutvecklare 5 år
Person D 52 Kvinna Göteborg
Utvecklare, samordnare, projektledning och kundansvar
24 år Person E 26 Kvinna Malmö Webbutvecklare, front-end
utvecklare 3 år
Tabell 1 Undersökningens alla respondenter
3.1.4 Analysmetod
Analysen samt avkodningen genomfördes med hjälp av en tematisk analys. Tematisk analys är en metod som använder kategorier för att strukturera upp insamlat datamaterial. De olika kategorierna uppstår när flera transkriberingar påvisar ett och samma fenomen. Tematisk analys använder två olika ansatser, induktiv samt deduktiv ansats (se avsnitt 3.1.1).
En tematisk analys med deduktiv ansats utgår från en teori som undersöks mot empiri. Detta påverkar hur forskarna söker kategorier då den deduktiva ansatsen använder fördefinierade kategorier som används mot transkriberingarna. Det vill säga att i datamaterialet kommer alla kategorier som finns i materialet att identifieras (Jacobsen 2017).
En tematisk analys med induktiv ansats har ett annat tillvägagångssätt, istället för att utgå från en teori samt undersökt teorin mot empirin är syftet med intervjuerna att undersöka empirin, för att sedan skapat en teori kring varför verkligheten ser ut som den gör (Jacobsen 2017).
- 20 -
Vid en tematisk analys med en induktiv ansats skiljer sig den tematiska avkodningen. Här söker forskarna till skillnad från en deduktiv ansats fram nya kategorier i transkriberingen.
Denna rapport har utgått från en induktiv ansats. Detta görs främst då det saknades teori kring vad empirin har visat på. De identifierade kategorierna kommer sedan att ligga till grund för undersökningens resultatdel. Dispositionen på presentationen av kategorierna är på följande sätt. Först presenteras en vanlig arbetsdag på kontoret (se avsnitt 4.1) och en arbetsdag utförd genom distansarbete (se avsnitt 4.2). Därefter kommer alla kategorier presenteras på följande sätt, presentation av fördelar, nackdelar och jämförelse med tidig forskning (se från avsnitt 4 till avsnitt 4.6.3). Slutligen kommer alla kategorier som framkommit att sammanställas under den tematiska analysen (se från avsnitt 4.7 till avsnitt 4.7.4).
Första aktiviteten i data analysering består av transkribering av intervjuer som genomfördes.
Transkribering innebär att man skriver ner allt som sägs under en intervju från någon form av ljudinspelning.
Användning av transkriberingar har möjliggjort större möjligheter till analyser av deltagarnas intervjuer samt deras berättelser av sina upplevelser att distansarbeta.
Staffan Larsson berättade om några tips för att kategorisera transkriberingarna och dem flesta tips som föreslogs har använts i denna forskning. Bland annat var en rekommendation att stryka under när respondenterna berättade om ett visst fenomen, för att detta skulle underlättar översikten och skulle göras om det fanns möjlighet till detta (Larsson, 2011).
En annan rekommendation som Staffan berättade om var att forskarna skulle komma in i ett läge där forskarna tänkte på intervjuerna konstant. Detta var bra för att bilda olika åsikter om berättelsen och svaren från respondenterna och att läsa om intervjusvaren flera gånger. Detta skulle leda till att forskarna skulle får det lättare att identifiera vilka fenomen som vi forskare är intresserade av (Larsson, 2011).
Framförallt att vi forskare skulle läsa om transkriberingar och intervjusvaren flera gånger om.
Det ska ha lett till att det blev lättare att identifiera kategorier utifrån alla intervjuer som genomfördes. Sedan har det lett till att flera olika kategorier har identifierats med syfte att ligga som ett underlag för skrivandet, samt sammanfattningen av resultatdelen i följande undersökning.
3.1.5 Fördelar och nackdelar med kvalitativa metoden
Fördelarna med den kvalitativa metoden var framförallt att skribenterna fick ett mer generellt djup kring ett fenomen samt en högre detaljförståelse. Det skapade även en god
helhetsförståelse av ett fenomen, en situation eller en individ. Den kvalitativa
datainsamlingsmetoden var även en styrka i sin flexibla datainsamling (Jacobsen 2017).
Nackdelar med den kvalitativa metoden kunde vara att data kan blir oöverskådlig och har allt för detaljerad information. Det finns även vissa risker i dess flexibilitet och kan medföra att en undersökning aldrig blir riktigt färdig. Kvalitativa metoden kan även medföra höga kostnader.
- 21 -
Framförallt i analysfasen samt att närheten till respondenterna kan störa förmågan till den så kallade analytiska distansen (Jacobsen 2017).
Valet av små N-studier gjordes främst i syfte att utnyttja de fördelar som existerade med metoden utifrån hur författarna kunde samla enheter från olika kontexter för att kunna undersöka ett specifikt fenomen. En annan fördel med små N-studier kan återfinnas i antalet enheter som bör undersökas, det bör inte vara mer än 5 - 10 undersökningsenheter. Om små N-studier används då bör antalet informanter eller respondenter vara få, men detta görs för att få klarhet samt för att få fram uppfattningar kring det studerade området (Jacobsen 2017).
Detta är dock något som inte kunde relateras direkt till denna undersökning då antalet
systemutvecklare som arbetar eller har arbetat på distans anses vara ett relativt stort antal. Då författarna har haft som avsikt att utföra 5 separata intervjuer sågs små N-studiers vara en stor fördel. En nackdel med följande undersökningsmetod kunde framförallt hittas i dess
avsaknaden av plats relaterad information. Detta då författarna nedtonade betydelsen av platsen eller händelsen, medan fenomen fick en större plats i undersökningen (Jacobsen 2017).
3.1.6 Relevans och rigorositet
Det fanns fyra olika sätt att generalisera och skapa trovärdighet på den insamlad data.
Förutom hur den kvalitativa data skulle analyseras, data måste kunna uppehålla rigorositet och det fanns fyra metoder för att kunna uppnå detta.
Författaren Jan Recker har gått igenom 4 separata områden som påverkade en undersöknings relevans och rigorositet.
De 4 olika områden består av pålitlighet, trovärdighet, bekräftbarhet samt överlåtelse.
Recker beskrev det första området pålitlighet på följande sätt:
“Dependability concerns whether individuals other than the researchers, upon considering the same observations or data, would reach the same or similar
conclusions” (Recker 2013)
Utifrån Reckers beskrivning av pålitlighet så kommer följande studie inte kunna garantera att detta uppnås till fullo. Orsaken till detta beror på att följande studie bygger på
respondenternas egna antagande, tankar, känslor samt åsikter kring det undersökta området distansarbete. Vilket är något som kunde förändras med tiden, därav kan det inte garanteras att deltagarna tycker likadant kontinuerligt. Vidare kan arbetssättet och tekniken förändras på kort tid vilket också kan påverka deltagarnas åsikter kring det studerade ämnet distansarbete.
Nästa område är trovärdighet. I en studie kan detta mätas på lite olika sätt. Recker förklarade området på följande sätt:
- 22 -
“Credibility of findings concerns whether the researcher has been able to provide sufficient substantiated evidence for the interpretations offered in qualitative data analysis. Credibility can be achieved through triangulation, maintaining a chain of evidence, and keeping clear notes regarding any decision made throughout the
research process” (Recker 2013).
Följande studie har lyckats samla in det minsta antal deltagare för undersökningsmetoden, små N-studier. Vidare har vi noga under studiens gång försökt att leda dig som läsare igenom alla nya noteringar och händelser som skett under studiens gång. Detta är något som
författaren Recker förklarar och det kommer att stärka trovärdigheten, samt förbättrar en studies relevans samt rigorositet (Recker 2013).
Det slutliga steget som påverkade en studies relevans och rigorositet är området överlåtelse.
Recker förklarade överlåtelse på följande vis:
“Transferability concerns whether and how much the findings from a study can be generalised to other settings, domains, or cases” (Recker 2013).
Utifrån Reckers beskrivning så påverkas en studies relevans samt rigorositet av andra forskare och intressenters möjlighet att komma åt data som en undersökning genererar. Detta är mer känt som överförbarhet/överlåtelse av material.
Följande studie som utförts på ämnet distansarbete, har valt vid förfrågan att dela med sig av allt råmaterial. Detta leder i sin tur till en större grad av relevans och rigorositet. Vidare påverkas även följande studies bekräftbarhet då följande data finns tillgängligt vid förfrågan och bör därför stärkare undersökningens relevans samt rigorositet.
Vidare ökade pålitligheten till viss del av uppdelningen av respondenterna. Detta för att det var två kvinnor samt tre män som deltog i undersökningarna. Pålitligheten hade blivit ännu bättre om det var lika många män som kvinnor. Detta gick inte att uppnå på grund av bristande resurser. Vidare påverkades relevansen positivt tack vare blandade
arbetserfarenheter samt åldersskillnaden mellan respondenterna. Detta resulterade i ett bredare omfång av empiri samt täckte ett större område.
Följande studie har utfört alla intervjuer med syfte att anonymisera deltagarna vilket har haft en påverkan på hur genomskinligt forskningsmaterialet är. Här valde forskarna att delge viss information som inte kunde bryta följande anonymisering för att ge studien en ökad
genomskinlighet. Genom att delge ålder, kön, region, yrke samt arbetserfarenhet var det möjligt att utläsa trender i svaren (Se tabell 1).
Detta har lett till en viss form av genomskinlighet, samtidigt finns all empiri att avhämta vid förfrågning vilket ökar genomskinligheten ytterligare i följande studie.
Valideringen av den insamlade data kan vara att det ges till experter inom distansarbete. Det går att ta reda på om den insamlade data kunde implementeras i andra områden eller andra
- 23 -
jobb. Det går att användas till en jämförelse mellan olika arbeten om deras för- och nackdelar skiljs åt eller inte.
Då tidigare forskning inte har gjorts på området, ställer detta till problem med att hitta liknande forskning på området distansarbete som har systemutvecklares perspektiv i fokus.
