Design av studien

Författaren Jacobsen förklarade att studier har flera olika faser. Studier måste bestämma inriktning innan undersökning kan starta (Jacobsen, 2017).

Det finns totalt 8 olika faser varav 4 är samma oavsett om studien valt att använda sig av en kvalitativ eller en kvantitativ ansats. För fas 1 hanteras alla frågor om tidigare kunskap inom området som ska undersöka och om det finns tidigare forskning kring följande ämne. Det kan även finnas studielitteratur samt avhandlingar kring ämnet som kan öka kunskapsgraden kring området som skall studeras (Jacobsen, 2017).

För denna studie har forskarna valt att analysera tidig forskning och studielitteratur som gjorts på ämnet distansarbete. Detta har gjorts i syftet att skapa djupare kunskap, samt skapa en bättre förståelse kring det undersökta ämnet distansarbete. Vidare har följande studie även undersökt fenomenet systemutveckling i syfte att ge en bättre förståelse för det olika rollerna samt arbetsuppgifter en systemutvecklare har. Resultatet från följande steg har legat till grund för uppsatsens forskningsöversikt samt har använts för att analysera mot den data som har samlats in i senare faser av studien (se avsnitt 2.3).

För fas 2 som är val av undersökningsdesign och syftet är att stödja den valda

problemställningen. Här görs valet av vilken undersökningsdesign som kan vara till störst gagn för den existerande problemställningen. Det fanns två typer av undersökningsdesigner att utgå ifrån och det är möjligt att använda sig av en beskrivande design (korrelationer) eller en kausal design. Den beskrivande designen kan förklaras ta ett tvärsnitt vid en bestämd tidpunkt, medans den kausala designen kan användas om undersökningen söker att uttala sig om orsak och verkan. Här bör upplysningar från flera tidpunkter användas och är mer känt som tidsseriedata (Jacobsen, 2017).

För denna studie användes den beskrivande designen med fokus på att undersöka hur systemutvecklare upplevde distansarbete och endast en specifik tidpunkt undersöktes.

Fas 3 handlar om val av informationstyp (kvalitativ eller kvantitativ). Den kvalitativa ansatsen passar bäst in på problemställningar som är explorativa. Jacobsen förklarade explorativa problemställningar på följande sätt:

- 15 -

“En explorativ problemställning kräver ofta en metod som får fram nyanserad data, går på djupet, är känslig för oväntade förhållanden och därmed öppen för

kontextuella aspekter”. (Jacobsen 2017)

Detta leder i sin tur till att det är endast få undersökningsenheter som deltog i undersökningen.

Problemställningar som gynnas av följande sätt att arbeta på är främst den kvalitativa ansatsen. För att denna är bäst lämpad för hantering av explorativa problemställningar.

Däremot om en testande problemställning är vald och syftet är att finna omfattning eller frekvens av ett fenomen bör den kvantitativa ansatsen väljas istället. Jacobsen förklarade en testande problemställning på följande sätt:

“En testande problemställning har ofta syftet att finna omfattning eller frekvens av ett fenomen. Det betyder att problemställningen innebär en önskan om att gå på bredden, att undersöka många. Vi vill ha en extensiv design, eller en metod som undersöker relativt få nyanser men sträcker sig över många enheter” (Jacobsen 2017) Följande undersökning har utgått från den kvalitativa ansatsen med ett induktivt fokus. Valet med användning av den kvalitativa ansatsen gjordes med syfte mot problemställningen och forskningsfrågan (se avsnitt 1.1.1) som har besvarat. Då målet med följande studie är

skapande av större förståelse till vilka effekter distansarbete har haft på systemutvecklare och kvalitativa ansatsen ansågs vara passande. Vidare är problemställning och forskningsfrågan inte en testande problemställning, utan passade den explorativa problemställningskaraktären (Jacobsen, 2017).

Denna undersökning har valt att använda sig av en induktiv ansats vilket innebär att

undersökningen går från empiri (verkligheten) till teori. Det vill säga att alla teorier bör vara grundade i verkligheten. En annan förklaring på induktiv ansats är att det inte går att skapa en teori innan undersökning av verkligheten har genomförts. Teorin skapas utifrån den empiri som undersökt och utgör en förklaring till varför verkligheten ser ut som den gör. Det är däremot inte en tes om hur verkligheten kan se ut (Jacobsen, 2017).

Fas 4 handlade om Hur ska vi samla in information. I denna fas är det en diskussion kring hur primär - och sekundära data bör samlas in, och olika insamlingsmetoder. Ett exempel på insamlingsmetod är en så kallade liten N-studie där tillvägagångssättet är att forskarna väljer ut ett fåtal enheter, ofta inte fler än tio eller mindre än fem. Följande studieform kan användas för att plocka ut enheter från olika kontexter som till exempel olika organisationer, olika kommuner eller olika länder (Jacobsen 2017).

Jacobsen förklarade insamling av data på följande sätt:

“Först ska vi gripa oss an insamlingen av primärdata, där observation, öppna individuella intervjuer och gruppintervjuer är det viktigaste typerna.”

(Jacobsen 2017)

“Därnäst ska vi se på insamling av sekundärdata, det vi kan kalla källgranskning ”

- 16 -

(Jacobsen 2017)

“Villka för- och nackdelar har dessa metoder? Hur ska vi genomföra själva

datainsamlinge? Vad måste vi tänka på när vi intervjuvar och/eller observerar? På vilka sätt kan det vi gör påverka undersökningens trovärdighet” (Jacobsen 2017) Primärdata är data som inhämtas av forskare från personer eller grupper genom olika metoder till exempel intervjuer, observationer eller frågeformulär. Sekundärdata är data som inte samlats upp direkt i den aktuella studien utan har istället inhämtats av andra. Exempel på sekundärdata är bland annat studielitteratur, uppsatser, avhandlingar och tidigare utförda studier. Jacobsen beskrev sekundärdata på följande sätt:

“I stället baserar han eller hon sig på upplysningar som är insamlade av andra. Det innebär att informationen ofta har samlats in för ett annat ändamål - en annan problemställning än den som forskaren vill belysa” (Jacobsen 2017) Denna studie har valt att fokusera på intervjubaserad insamling av primärdata för fas 4.

Insamlingen av empiriskt material har skett med hjälp av insamlingsmetoden: små N-studier.

Detta då systemutvecklarna är tagna ur olika kontexter med olika bakgrunder, men med syftet att ge information och fakta kring fenomenet distansarbete. Huvudfokus läggs inte på

personen och dess egenskaper utan fokuserar istället på att undersöka hur deltagarnas upplevelser ser ut kring ett specifikt fenomen. I förhållande till en fallstudie så nedtonas betydelsen av en speciell plats eller händelse, medan fenomenet får större vikt (Jacobsen, 2017).

Vidare har sekundära data insamlats genom studielitteratur, kandidatuppsatser samt doktorand uppsatser.

Fas 5 Urval av enheter, hanterade frågan om hur en studie väljer ut olika informanter och respondenter. Det vill säga uppgiftslämnare som studien bör använda sig av. Jacobsen förklarade i sin bok att det framförallt är 3 specifika steg som ska följas i följande fas (Jacobsen 2017):

1. “Skaffa dig en överblick över alla som du skulle vilja undersöka vid obegränsad tid, pengar och analysmöjligheter”.

2. “Specificera inkluderings- och exkluderingskriterier.”

3. “Välj kriterier för urval av respondenter.”

På grund av vissa brister i tillgången på ekonomiska samt tids baserade resurser har följande studie fått göra vissa justeringar kring antalet enheter som har valts. Om det fanns

obegränsade resurser hade studien önskat att utföra fler intervjuer med fler undersökningsenheter än vad som faktiskt utfördes i följande studie. Krav på

undersökningsenheterna som deltog var att de skulle ha arbetat aktivt med systemutveckling, samt ha utfört distansarbete innan pandemin.

- 17 -

Fas 6, Hur skall vi analysera de data vi får in, hanterar frågor kring hur studien skall hantera data som samlats in under studiens gång. Författaren förklarade följande fas på följande sätt (Jacobsen 2017):

“När vi är klara med en öppen intervju står vi där med en massa antekningar, ofta kompletterade med flera timmars inspelade ljudband, kasseter, disketter och

videoinspelningar.” (Jacobsen 2017)

“Den första frågan man alltid måste ställa sig är: “Hur ska vi få ut något vettigt av denna informationsmängden?” det säger sig självt att bland det fösta vi måste göra är att reducera något av komplexitet. Vi måste förenkla och strukturera för att få en

överblick” (Jacobsen 2017)

“Kvalitativa analyser handlar alltså delvis om att reducera texter till mindre

beståndsdelar (ord, satser, avsnitt), vartefter dessa element binds samman för att man sedan ska försöka förstå delarna utifrån den helhet som bildas” (Jacobsen 2017) I samma fas förklarades hur komplexiteten skulle kunna reduceras, skapa och förstå helheten möjliggörs med fyra separata steg:

1. Dokumentation - går ut på att transkriberar det material som har samlat in. Att transkribera innebär att skriva ner och föra samman all data som samlats in.

2. Utforskning - går ut på att återanvändning av resultatet från förra steget. Det är för att få fram förhållanden som träder fram ur data.

3. Systematisering och kategorisering - handlar främst om reducerande av

oöverskådlig information som ofta tenderar att existera hos kvalitativa data. I följande steg delades texten in i olika kategorier, teman, händelser, platser eller olika

tidpunkter. Grupperingen av informationen utförs utefter olika fördefinierade kriterier som studiens forskare skapade.

4. Sammanbindning - detta är det slutgiltiga steget i fas 6 och beskrivs av Jacobsen på följande sätt:

“Denna delen av analysen formulerar förbindelser och samanhang mellan olika

kategorier. Det kan hända att olika kategorier belyser ett mer övergripande tema, att flera personer beskriver samma fenomen, att vissa händelser hänger ihop och påverkar

varandra med mera“ (Jacobsen 2017)

I följande studie samlades primärdata in genom öppna intervjuer. Första steget i fas 6 gick därför ut på att transkribera, det vill säga föra över alla bandade intervjuer på papper för vidare bearbetning. Därefter analyserades de transkriberade texterna med syfte att upptäcka förhållanden likt hur Jacobsen beskrev i steg 2.

I steg 3 använde följande studie sig av en tematisk kategorisering (se avsnitt 3.1.4), som gick ut på att plocka ut olika teman och gruppera dessa utifrån problemställningen och

frågeställningen. Slutligen gjorde denna studie sammanbindning av de olika teman som upptäcktes, för att kunna skapa olika huvudkategorier.

- 18 - 3.1.2 Insamlingsmetod

Insamlingen av empiri genomfördes med hjälp av små N-studier, där 5 intervjuer utfördes med 5 olika undersökningsenheter med förkrav att respondenterna arbetar eller har arbetat på distans. Undersökningsenheter syftade till personer som sågs som relevanta till följande forskning. En relevant person som undersöktes är till exempel en junior eller senior systemutvecklare som har erfarenhet av distansarbete.

Små N-studier beskrivs på följande sätt:

“Små-N-studier innebär att man bara väljer ut ett fåtal enheter - ofta inte fler än fem

eller tio.” (Jacobsen 2017)

“Denna typ av undersökningsdesign är lämpligast när vi vill ha en rik och detaljerad beskrivning av ett fenomen - till exempel uppfattning om kursutbud - tvärs över flera platser eller situationer. Genom att variera enheter från olika kontexter kan vi få en fylligare beskrivning av fenomenet än om vi bara studerar ett enda fall.”

(Jacobsen 2017)

“Ofta plockar studierna ut enheter från olika kontexter - till exempel olika organisationer, olika kommuner eller olika länder. Det medför att denna typ av studier har fokus på ett specifikt fenomen, men att fenomenet kan belysas från flera olika utgångspunkter. I förhållande till fallstudier nedtonas betydelsen av en speciell plats eller händelse, medan fenomenet får större vikt” (Jacobsen 2017) Följande studie använde sig av Små-N studier i det primära syftet att undersöka fenomenet distansarbete utifrån systemutvecklares tankar och åsikter.

Intervjuerna genomfördes med hjälp av digitala hjälpmedel som Skype, Zoom eller liknande digitala kommunikationsverktyg. Detta görs på grund av den rådande Covid-19 pandemin som kraftigt har reducerat möjligheten till fysiska intervjuer på grund av ökade möjligheter till smittspridning vid fysisk kontakt. Intervjuerna har spelats in för att underlätta datainsamling samt möjliggjorde transkribering för vidare analysering.

Alla intervjuer var anonymiserade med syftet att öka respondenternas möjlighet att tala fritt samt för att skapa en tryggare intervjumiljö.

3.1.3 Urval

Uppsatsen är endast inriktad på systemutvecklare och behandlar endast deras erfarenhet kring ämnet distansarbete.

Både kvinnliga och manliga systemutvecklare är intressanta för denna uppsats. Detta för att skapa en större variation av undersökningsenheter, samt för att kunna förbättra studiens relevans och rigor.

- 19 -

Intervjuenheterna som forskarna främst sökte i följande studie består av fem separata individer från fem separata organisationer med varierad erfarenhet av distansarbete.

Författarna antog att deras jobbroller var intressanta för följande studie och bestod av junior - och seniora systemutvecklare.

Skälet till att endast fem intervjuer genomfördes var bland annat den tidsmässiga aspekten.

Förutom tiden, påverkade den rådande situationen i världen och Sverige där större form av fysisk distansering krävdes. Den rådande situationen som pekats på syftar till den rådande Covid-19 pandemin. Resultatet av detta blev att allt fler människor inte längre har samma möjlighet att jobba utifrån deras vanliga rutiner.

Följande sammanställning belyser studiens olika respondenter som deltog i följande rapport och undersökning:

Person: Ålder: Kön: Stad: Yrke: Arbetserfarenhet:

Person A 31 Man Göteborg Front-end utvecklare 1,5 år Person E 26 Kvinna Malmö Webbutvecklare, front-end

utvecklare 3 år

Tabell 1 Undersökningens alla respondenter

3.1.4 Analysmetod

Analysen samt avkodningen genomfördes med hjälp av en tematisk analys. Tematisk analys är en metod som använder kategorier för att strukturera upp insamlat datamaterial. De olika kategorierna uppstår när flera transkriberingar påvisar ett och samma fenomen. Tematisk analys använder två olika ansatser, induktiv samt deduktiv ansats (se avsnitt 3.1.1).

En tematisk analys med deduktiv ansats utgår från en teori som undersöks mot empiri. Detta påverkar hur forskarna söker kategorier då den deduktiva ansatsen använder fördefinierade kategorier som används mot transkriberingarna. Det vill säga att i datamaterialet kommer alla kategorier som finns i materialet att identifieras (Jacobsen 2017).

En tematisk analys med induktiv ansats har ett annat tillvägagångssätt, istället för att utgå från en teori samt undersökt teorin mot empirin är syftet med intervjuerna att undersöka empirin, för att sedan skapat en teori kring varför verkligheten ser ut som den gör (Jacobsen 2017).

- 20 -

Vid en tematisk analys med en induktiv ansats skiljer sig den tematiska avkodningen. Här söker forskarna till skillnad från en deduktiv ansats fram nya kategorier i transkriberingen.

Denna rapport har utgått från en induktiv ansats. Detta görs främst då det saknades teori kring vad empirin har visat på. De identifierade kategorierna kommer sedan att ligga till grund för undersökningens resultatdel. Dispositionen på presentationen av kategorierna är på följande sätt. Först presenteras en vanlig arbetsdag på kontoret (se avsnitt 4.1) och en arbetsdag utförd genom distansarbete (se avsnitt 4.2). Därefter kommer alla kategorier presenteras på följande sätt, presentation av fördelar, nackdelar och jämförelse med tidig forskning (se från avsnitt 4 till avsnitt 4.6.3). Slutligen kommer alla kategorier som framkommit att sammanställas under den tematiska analysen (se från avsnitt 4.7 till avsnitt 4.7.4).

Första aktiviteten i data analysering består av transkribering av intervjuer som genomfördes.

Transkribering innebär att man skriver ner allt som sägs under en intervju från någon form av ljudinspelning.

Användning av transkriberingar har möjliggjort större möjligheter till analyser av deltagarnas intervjuer samt deras berättelser av sina upplevelser att distansarbeta.

Staffan Larsson berättade om några tips för att kategorisera transkriberingarna och dem flesta tips som föreslogs har använts i denna forskning. Bland annat var en rekommendation att stryka under när respondenterna berättade om ett visst fenomen, för att detta skulle underlättar översikten och skulle göras om det fanns möjlighet till detta (Larsson, 2011).

En annan rekommendation som Staffan berättade om var att forskarna skulle komma in i ett läge där forskarna tänkte på intervjuerna konstant. Detta var bra för att bilda olika åsikter om berättelsen och svaren från respondenterna och att läsa om intervjusvaren flera gånger. Detta skulle leda till att forskarna skulle får det lättare att identifiera vilka fenomen som vi forskare är intresserade av (Larsson, 2011).

Framförallt att vi forskare skulle läsa om transkriberingar och intervjusvaren flera gånger om.

Det ska ha lett till att det blev lättare att identifiera kategorier utifrån alla intervjuer som genomfördes. Sedan har det lett till att flera olika kategorier har identifierats med syfte att ligga som ett underlag för skrivandet, samt sammanfattningen av resultatdelen i följande undersökning.

3.1.5 Fördelar och nackdelar med kvalitativa metoden

Fördelarna med den kvalitativa metoden var framförallt att skribenterna fick ett mer generellt djup kring ett fenomen samt en högre detaljförståelse. Det skapade även en god

helhetsförståelse av ett fenomen, en situation eller en individ. Den kvalitativa

datainsamlingsmetoden var även en styrka i sin flexibla datainsamling (Jacobsen 2017).

Nackdelar med den kvalitativa metoden kunde vara att data kan blir oöverskådlig och har allt för detaljerad information. Det finns även vissa risker i dess flexibilitet och kan medföra att en undersökning aldrig blir riktigt färdig. Kvalitativa metoden kan även medföra höga kostnader.

- 21 -

Framförallt i analysfasen samt att närheten till respondenterna kan störa förmågan till den så kallade analytiska distansen (Jacobsen 2017).

Valet av små N-studier gjordes främst i syfte att utnyttja de fördelar som existerade med metoden utifrån hur författarna kunde samla enheter från olika kontexter för att kunna undersöka ett specifikt fenomen. En annan fördel med små N-studier kan återfinnas i antalet enheter som bör undersökas, det bör inte vara mer än 5 - 10 undersökningsenheter. Om små N-studier används då bör antalet informanter eller respondenter vara få, men detta görs för att få klarhet samt för att få fram uppfattningar kring det studerade området (Jacobsen 2017).

Detta är dock något som inte kunde relateras direkt till denna undersökning då antalet

systemutvecklare som arbetar eller har arbetat på distans anses vara ett relativt stort antal. Då författarna har haft som avsikt att utföra 5 separata intervjuer sågs små N-studiers vara en stor fördel. En nackdel med följande undersökningsmetod kunde framförallt hittas i dess

avsaknaden av plats relaterad information. Detta då författarna nedtonade betydelsen av platsen eller händelsen, medan fenomen fick en större plats i undersökningen (Jacobsen 2017).

3.1.6 Relevans och rigorositet

Det fanns fyra olika sätt att generalisera och skapa trovärdighet på den insamlad data.

Förutom hur den kvalitativa data skulle analyseras, data måste kunna uppehålla rigorositet och det fanns fyra metoder för att kunna uppnå detta.

Författaren Jan Recker har gått igenom 4 separata områden som påverkade en undersöknings relevans och rigorositet.

De 4 olika områden består av pålitlighet, trovärdighet, bekräftbarhet samt överlåtelse.

Recker beskrev det första området pålitlighet på följande sätt:

“Dependability concerns whether individuals other than the researchers, upon considering the same observations or data, would reach the same or similar

conclusions” (Recker 2013)

Utifrån Reckers beskrivning av pålitlighet så kommer följande studie inte kunna garantera att detta uppnås till fullo. Orsaken till detta beror på att följande studie bygger på

respondenternas egna antagande, tankar, känslor samt åsikter kring det undersökta området distansarbete. Vilket är något som kunde förändras med tiden, därav kan det inte garanteras att deltagarna tycker likadant kontinuerligt. Vidare kan arbetssättet och tekniken förändras på kort tid vilket också kan påverka deltagarnas åsikter kring det studerade ämnet distansarbete.

Nästa område är trovärdighet. I en studie kan detta mätas på lite olika sätt. Recker förklarade området på följande sätt:

- 22 -

“Credibility of findings concerns whether the researcher has been able to provide sufficient substantiated evidence for the interpretations offered in qualitative data analysis. Credibility can be achieved through triangulation, maintaining a chain of evidence, and keeping clear notes regarding any decision made throughout the

research process” (Recker 2013).

Följande studie har lyckats samla in det minsta antal deltagare för undersökningsmetoden, små N-studier. Vidare har vi noga under studiens gång försökt att leda dig som läsare igenom alla nya noteringar och händelser som skett under studiens gång. Detta är något som

författaren Recker förklarar och det kommer att stärka trovärdigheten, samt förbättrar en studies relevans samt rigorositet (Recker 2013).

Det slutliga steget som påverkade en studies relevans och rigorositet är området överlåtelse.

Recker förklarade överlåtelse på följande vis:

“Transferability concerns whether and how much the findings from a study can be

“Transferability concerns whether and how much the findings from a study can be