I förskollärarnas bedömningar framträder skilda undervisningspraktiker där diskursiva förståelser av naturvetenskap och förskoledidaktik görs gällande på varierade sätt. Förskollärarna har olika erfarenheter av att arbeta med naturvetenskap i förskolan och arbetar även på arbetsplatser där
naturvetenskapsämnet i förskolan ges skiftande betydelse och utrymme. Förskollärare A arbetar på en förskola med NTA-profilering. Förskoleenheten har en NTA-pedagog tillgänglig och det finns ett utrymme på förskolan som är särskilt uppbyggd för att genomföra undervisning i naturvetenskap och teknik. Förskollärare A har också sedan tidigare en NTA-utbildning i ljus.
Förskollärare B, å andra sidan, arbetar på en förskola vilken uttalat inspireras av Reggio Emilias pedagogiska filosofi. På förskolans hemsida beskrivs hur man på förskolan arbetar med ämnesöverskridande projekt där barns nyfikenhet och intressen görs till utgångspunkt, såväl som hur man på förskolan har en tilltro till det kompetenta barnet. Följande kommer därför en jämförande analys av förskollärarnas bedömningar att genomföras (Vilket också illustreras i tabellen nedan, figur 4). Avsnittet avslutas med en analys av vad som kan sägas vara gemensamma drag vad gäller hur diskursiva förståelser av naturvetenskap och förskoledidaktik framträder i de respektive förskollärarnas bedömningar.
Förskollärare A Förskollärare B
Dokumenterad naturvetenskaplig undervisning:
Förskollärarens roll i undervisningen - Uppmuntrar barnen att ställa hypoteser - Ställer utmanande frågor
- Utmanar barnens tänkade för att vidareutveckla utforskandet.
- Delaktig i undersökningen.
Strukturerad undervisning med tydlig början och slut
- Aktiviteterna har ett visst fokus eller innehåll och när barnen tappar fokus på just det avslutas aktiviteten.
- Aktiviteterna föregås och följs upp med samtal i grupp. - I bedömningarna uppförs och utvärderas
framför allt socio-materiell interaktion.
Pedagogen är till stor del osynlig.
Lekfull
- Material och aktiviteter som inbjuder till lekfullt utforskande
Ämnesöverskridande undervisning
- Skapande (Utforskande av olika material) - Sång och musik
- Dans och rörelse
- Matematik (Sorterande, räkna) - Digital teknik
Projekterande arbetssätt
- Arbetar tematiskt efter ett visst innehåll
Flexibel att följa barns intressen
- Aktiviteter där barn kan skifta mellan olika sätt att utforska ett och samma lärandeobjekt - Barnen erbjuds varierade sätt att skapa mening
Flyktig
- Barnen rör sig ibland bort från lärandeobjektet och tappar fokus.
Figur 4
I förskollärare As bedömningar kan uttydas en undervisningspraktik där ett naturvetenskapligt arbetssätt är vad som görs betydelsefullt. Förskollärarens styrning och reglering av aktiviteten blir här viktig, då det är hon som ramar in aktiviteten genom och riktar barnens uppmärksamhet mot det naturvetenskapliga innehållet. Detta görs genom att uppmuntra barnen att ställa hypoteser, ställa utmanande frågor och att i den dokumenterade undervisningen införa naturvetenskapliga begrepp såsom densitet. Barnet som lärande subjekt blir i här konstruerat utifrån dess förmåga att förhålla sig till och inordna sig i reglerna för denna praktik.
Den dokumenterade undervisningen har en tydlig inramning vad gäller innehåll och form.
Formen för undervisningen utgörs av ett förfarande där barn och förskollärare i ett inledande skede samlas för att undersöka vilka förkunskaper och tidigare erfarenheter barnen har av undervisningens innehåll. Det följs av genomförandet av en aktivitet, ett naturvetenskapligt experiment. Barnen uppmuntras då att arbeta hypotesprövande. När aktiviteten är slutförd samlas barn och förskollärare åter igen för att följa upp aktiviteten, och vid vissa tillfällen introducerar förskolläraren här ett naturvetenskapligt begrepp. Undervisningens innehåll kan sägas på ett påtagligt sätt ramas in av naturvetenskap. Varken barn eller förskollärare dokumenteras röra sig utanför detta ämnesfält. Det är det lärande, kunskapstillägnande barnet som konstitueras i förskollärares As dokumenterade undervisning och bedömningspraktik. Vad som blir viktigt att fokusera i bedömningar av hur barnen ska fortsätta utmanas framåt blir begreppsförståelse och faktakunskaper.
I förskolläraren As bedömningar av hur barnen ska utmanas i undervisningen görs diskursiva förståelser av förskoledidaktik och naturvetenskapligt ämnesområde gällande på dubbelriktade sätt.
Förskollärare A ägnar å ena sidan betoning vid att undervisningen ska centrera kring barnen, deras intressen och tidigare erfarenheter. Vad som väljs ut som lämpligt undervisningsinnehåll tar utgångspunkt i barnens vardagliga utforskande och det som intresserar barnen vid ett undervisningstillfälle noteras och följs upp vid det följande undervisningstillfället. Samtidigt görs gällande en naturvetenskaplig undervisningspraktik där ett visst arbetssätt och ett specifikt innehåll är betydelsefullt för vad som blir möjligt för barn att vara och bli som subjekt inom undervisningens genomförande. Barns möjligheter till agentskap kan därför tolkas ge visst utrymme i den undervisningspraktik som framträder hos förskollärare A, där det gör betydelsefullt att undervisningen tar avstamp i vad barnen bedöms vara intresserade av eller vilka förkunskaper om innehållet de har. Samtidigt är barnens agentskap på ett mycket påtagligt sätt inramat av det naturvetenskapliga innehållet. När barnen tappar intresse för det naturvetenskapliga innehållet blir det de blir intresserade för istället inte dokumenterat eller görs till utgångspunkt för bedömningar av potentiella undervisningsinnehåll. Barnen blir helt enkelt konstituerade som att de har ”tappat fokus” och då avslutas undervisningen.
Hos förskollärare B kan fokus för dokumentation och därmed undervisning riktas mot hur barn i den naturvetenskapliga undervisningen uppför och agerar inom socio-materiella relationer. Även om förskollärare B framträder som aktör genom att anta rollen som observatör och att tolka
undervisningen genom sina dokumenterandets praktik, så är hon i sina reflektioner till mångt och mycket osynlig. De påbjudanden som erbjuds inom den naturvetenskapliga undervisningen består i merparten av dokumentationstillfällena av att erbjuda barnen att interagera med olika material och det är denna interaktion som utgör underlag för de bedömningar som förskolläraren gör.
Undervisningssituationerna kännetecknas också av en svag inramning vad gäller det naturvetenskapliga ämnesinnehållet och en hög grad av flexibilitet inför att följa barngruppens initiativ och intressen. Det för med sig en desto större möjlighet för barns att ta plats som aktiva agenter och medkonstruktörer i vilket innehåll som berörs inom undervisningen. Det innebär också att undervisningens naturvetenskapliga innehåll kan uppfattas som flyktigt. I dokumentationerna synliggörs hur det är möjligt för barnen att ta kontroll över vad som fokuseras och hur förskolläraren följer dem, såsom i excerptet nedan.
Fokus med aktiviteten var från pedagogens håll att undersöka och gestalta spindlar, men barnens fokusområde blev att göra avtryck av spindlarna i degen och att gömma spindlarna i degen. Barnen byggde som små grottor och kakor som de sen gömde spindlarna i.
(Förskollärare B)
Utdraget illustrerar ytterligare ett kännetecknande drag för undervisningspraktiken hos förskollärare B, vilken är dess ämnesöverskridande karaktär. Inom den naturvetenskapliga undervisningen ryms flera andra ämnen, såsom skapande, drama, språk, sång/musik, matematik och så vidare. Det är också förekommande att barnen vid undervisningstillfällena erbjuds flera olika aktiviteter eller material att röra sig mellan.
Till skillnad från hos förskollärare A där naturvetenskap och förskollärares bedömningar av barn kan sägas ha en dubbelriktad verkan den naturvetenskapliga undervisningen, kan det hos förskollärare B tolkas som att barnen, deras tidigare erfarenheter och intressen ges företräde i den undervisningspraktik som genomförs. Samtidigt syns hur förskollärare B i bedömningar som rör sig i ett potentiellt fält vad gäller undervisningen påverkas av både diskursiva förståelser av naturvetenskap såväl som förskoledidaktik. I bedömningar av vilket innehåll eller konkret aktivitet som ska påbjudas barnen i undervisningen söker hon att centrera dess innehåll kring barnen samtidigt som att hon håller sig inom ramarna för vad som kan sägas vara ett naturvetenskapligt kunskapsfält.
Effektfull undervisning
Karaktäristiskt för båda förskollärarnas narrativa och verksamhetsinriktade bedömningar av naturvetenskaplig undervisning är deras strävan efter att i undervisningen skapa ett innehåll som är intressant för barnen. Ofta eftersträvas att genomföra undervisning som är effektfull och fascinerande. Det kan därmed uttolkas en övergripande norm om att naturvetenskaplig undervisning i förskolan ska vara intresseväckande, effektfull och fascinerande. Förskollärare B resonerar kring hur innehållet kan göras effektfull i utdraget som följer:
När det var dags för aktivitet kunde vi inte hitta maskeringstejpen så det fick bli vanlig genomskinlig tejp. Nätet var lite svårt att se. Å ena sidan är det ju så spindelnät ser ut (genomskinliga och svåra att se) men vi tänker att maskeringstejp kan bli mer effektfullt när det blir tydligare för barnen hur nätet ser ut. (Förskollärare B)
Det finns ett framskrivet intresse i att göra undervisningsinnehållet effektfullt och att genom detta väcka intresse för innehållet. Genom det effektfulla styrs barnets blick och det blir möjligt för förskolläraren att i högre utsträckning skapa ett delat fokus. Nedanstående excerpt visar hur förskollärare B skattar en undervisningssituation och introduktionen av ett visst material genom en bedömning av barnens fascination:
Det kändes som en bra introduktion till ljusbordet med en ingång kopplat till vårt projekt.
Barnen verkade fascinerade av situationen i sig med ljusbordet. (Förskollärare B)
Excerpten visar hur en introduktion av ett visst innehåll bedöms som ”bra” när den lyckas väcka barnens fascination. I den här typen av bedömningar beskrivs barnen ofta som fascinerade, vilket förekommer hos båda förskollärarna.
De verkar väldigt fascinerade av sina upptäckter. Tror att det för manga är första gången och därmed ett nytt sätt att se saker i sin omvärld. (Förskollärare A)
De är mestadels fascinerade av effekterna som blir och av färgerna som uppstår och säger
“wow” flera gånger. (Förskollärare A)
Kännetecknande för denna typ av bedömningar är att barnen konstitueras som aktiva och fascinerande samt att de har ett delat fokus både med de andra barnen såväl som förskolläraren vilket hålls inom ramen för det naturvetenskapliga innehållet.
Diskussion
I detta avsnitt genomförs en diskussion med utgångspunkt i denna studies resultat och analys, studiens teoretiska utgångspunkter, forskningsöversikt såväl som myndighetsrapporter samt styrdokument som reglerar förskolans verksamhet.