Denna studie har koncentrerats på hur förskollärare konstituerar förskolebarn som subjekt i och genom sina bedömnings- och dokumentationspraktiker. Framtida forskning skulle kunna riktas mot hur förskollärare konstitueras som subjekt i och genom sina bedömnings- och dokumentationspraktiker inom det naturvetenskapliga fältet. Hur blir man begriplig som undervisande förskollärare inom naturvetenskapen? Vad blir viktigt att rikta sin blick mot, dokumentera och bedöma i relation till förskollärarrollen?
Referenslista
Alasuutari, M., Markström, A-M., Vallberg Roth, A-C. (2014). Assessment and documentation in early childhood education [Elektronisk resurs]. New York: Routledge.
Andersen Østergaard, P., Hjort, K. & Skytthe Kaarsberg Schmidt, L. (2008). Dokumentation og evaluering mellem forvaltning og pædagogik. Köpenhamn: Københavns Universitet.
Areljung, S., Ottander, C., & Due, K. (2016). ’Drawing the Leaves Anyway’: Teachers Embracing Children’s Different Ways of Knowing in Preschool Science Practice. Research Science Education, 47, s. 1173-1191.
Asp-Onsjö, L. (2012). Elevdokumentation, föräldrainflytande och motstånd i den svenska skolan.
Utbildning och Demokrati, 21(3), s. 71-90.
Barnomsorg och skolakommittén [BOSK]. (1997). Att erövra omvärlden [Elektronisk resurs] förslog till läroplan för förskolan : slutbetänkande (SOU 1997:157). Stockholm: Fritzes. Hämtad 2020-09-24 från
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/1997/11/sou-1997157/
Bell, J. & Waters, S. (2016) Introduktion till forskningsmetodik. (5., [uppdaterade] uppl.). Lund:
Studentlitteratur.
Bjervås, L. (2011). Samtal om barn och pedagogisk dokumentation som bedömningspraktik i förskolan: en diskursanalys. Diss. Göteborg: Göteborgs universitet, 2011. Göteborg.
Butler, J. (1997). Psychic Life of Power [Elektronisk resurs]. Stanford, Kalifornien: Stanford University Press.
Butler, J. (2006). Gender Trouble [Elektronisk resurs]. New York: Routledge.
Colliander, M-A., Stråhle, L., & Wehner-Godée (2010). Förord. I Colliander, M-A., Stråhle, L., &
Wehner Godée, C. (red.). Om världen och omvärlden : Pedagogik i praktik och teori med inspiration från Reggio Emilia. (1. uppl., s. 11-18). Stockholm: Stockholms universitets förlag.
Dahlberg, G., & Elfström, I. (2014). Pedagogisk dokumentation i tillblivelse. Pedagogisk Forskning i Sverige, 19(4), s. 268-296.
Dahlberg, G., Lundgren, U., & Åsén, G. (1991). Att utvärdera barnomsorg : om decentralisering, målstyrning och utvärdering av barnomsorgen och dess pedagogiska verksamhet. Stockholm: HLS Förlag.
Dahlberg, G., Moss, P., & Pence, A. (2014) Från kvalitet till meningsskapande : postmoderna perspektiv – exemplet förskolan. (3. uppl.) Stockholm: Liber.
Davies, B. (1997). The Subject of Post-Structuralism: a reply to Alison James. Gender and Education, 9(3), s. 271-283.
Davies, B. (2003). Hur flickor och pojkar gör kön. (1. Uppl). Stockholm: Liber.
Davies, B. (2005). The Fairy Who Wouldn’t Fly: A story of subjection and agency. Journal of Early Childhood Literacy, 5(2), s. 151-174.
Davies, B. (2006). Subjectification : The Relevance of Butler’s Analysis for Education. British Journal of Education, 27(4), s. 425-438.
Due, K., Tellgren, B., Areljung, S., Ottander, C., & Sundberg, B. (2018). Inte som i skolan – pedagoger positionerar naturvetenskap i förskolan. NorDiNa, 14(4), s. 411-426.
Edwards, R. (2008). Acitvely seeking subjects? I Fejes, A., & Nicoll, K. (red.). Foucault and Lifelong Learning : Governing the subject [Elektronisk resurs] (s. 21-33). London: Routledge.
Eidevald, C., Engdahl, I., Frankenberg, S., Lenz Taguchi, H., & Palmer, A. (2018). 5. Omsorgsfull och lekfull utbildning och undervisning i förskolan. I Sheridan, S. & Williams, P. (Red.).
Undervisning i förskolan : En kunskapsöversikt (s. 81-90). Stockholm: Skolverket. Hämtad 2020-09-24, från:
https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a65d232/1553967886806/pdf393 2.pdf
Elfström, I. (2013). Uppföljning och utvärdering för förändring : Pedagogisk documentation som grund för kontinuerlig verksamhetsutveckling och systematiskt kvalitetsarbete i förskolan [Elektronisk resurs]. Diss.
Stockholm : Stockholms Universitet, 2013. Stockholm.
Elfström Pettersson, K. (2017). Production and Products of Preschool Documentation : Entaglements of children, things and templates [Elektronisk resurs]. Diss. (sammanfattning) Linköping: Linköpings universitet, 2017, Linköping.
Elm Fristorp, A. Design för lärande – barns meningsskapande i naturvetenskap. Stockholm: Stockholms universitet.
Emlison, A & Pramling Samuelsson, I. (2012). Jakten på det kompetenta barnet. Nordisk barnehageforskning, 5(21), s. 1-6.
Eshach, H. & Fried, M. (2005). Should science be taught in early childhood? Journal of Science Education and Technology, 14(3), s. 315-336.
Fleer, M. (2009). Supporting scientific conceptual consciousness or learning in ’a roundabout way’ in play-based contexts. International Journal of Science Education, 31(8), s. 1069-1089.
Folke Fichtelius, M. & Lundahl, C. (2016). Bedömning i och av skolan – praktik, principer, politik. I Folke-Fichtelius, M. & Lundahl, C. (red.). Bedömning i och av skolan: praktik, principer, politik. (2., [utök.] uppl., s. 15-24) Lund: Studentlitteratur.
Foucault, M. (1969/2011). Vetandets arkeologi. (2., ombrutna, översedda uppl.) Lund: Arkiv.
Foucault, M. (1971/1993). Diskurens ordning: Installationsföreläsning vid Collège de France den 2 december 1970. Stockholm/Stehag: Brutus Östlings Bokförlag Sympsium.
Foucault, M. (1975/2017). Övervakning och straff : Fängelsets födelse. (5., översedda uppl.). Lund:
Arkiv Förlag.
Foucault, M. (1977/1980). Two lectures. I Foucault, M. Power/knowledge : Selected interviews and other writings 1972-1977 [Elektronisk resurs]. New York: Pantheon.
Foucault, M. (1978/1991). Governmentality. I Burchell, G., Gordon, C., & Miller, P. (red.). The Foucault Effect : Studies in Governmentality : With two lectures by and interviews with Michel Foucault (s.
87-104). Chicago : Univ. of Chicago Press.
Foucault, M. (1982/2003). The Subject and Power. I Rabinow. P, & Rose, N. The Essential Foucault : selections from essential works of Foucault, 1954-1984 (s. 126-144). New York: New Press.
Giota, J. (2006). Självbedöma, bedöma eller döma? Om elevers motivation, kompetens och prestationer I skolan. Pedagogisk forskning I Sverige, 11(2), s. 94-115.
Gustavsson, L. & Thulin, S. (2017). Lärares uppfattningar av undervisning och naturvetenskap som innehåll i förskolans verksamhet. NorDiNa, 13(1), s. 81-96.
Günther-Hanssen, A. (2020). Barn, naturvetenskap och könande processer i förskolan [Elektronisk resurs].
Diss. Uppsala: Uppsala universitet, 2020. Uppsala.
Halldén, G. (2003). Barnperspektiv som ideologiskt och/eller metologiskt begrepp. Pedagogisk Forskning i Sverige, 8(1-2), s. 12-23.
Hatch, J. A. (2010). Rethinking the relationship between learning and development: Teaching for early childhood classrooms. The Educational Forum, 74(3), s. 258-268.
Larsson, J. (2013a). Children’s Encounters With Friction as Understood as a Phenomenon of Emerging Science and as ”Opportunities for Learning”. Journal of Research in Childhood Education, 27(3), s. 377-392.
Larsson, J. (2013b). Contextual and Conceptual Intersubjectivity and Opportunities for Emergent Science Knowledge About Sound. International Journal of Early Childhood, 45(1), s. 101-122.
Lenz Taguchi, H. (1997). Varför pedagogisk dokumentation? : Om barnsyn, kunskapssyn och ett förändrat förhållningssätt till förskolans arbete. Stockholm: HLS Förlag.
Lenz Taguchi, H. (2000). Emancipation och motstånd: dokumentation och kooperativa lärprocesser i förskolan. Diss. Stockholm: Stockholms universitet, 2001, Stockholm.
Lenz Taguchi, H. (2004). In på bara benet : en introduction till feministisk poststrukturalism. Stockholm:
HLS Förlag.
Lenz Taguchi, H. (2012). Pedagogisk dokumentation som aktiv agent: introduktion till intra-aktiv pedagogik.
(1. Uppl). Malmö: Gleerups.
Lindberg, V. (2005). Svensk forskning om bedömning och betyg 1990-2005. Studies in Educational Policy and Educational Philosophy, 2005:1.
Lindgren, A-L. (2006). Från små människor till lärande individer. Föreställningar om barn och barndom I förskoleprogram 1970-2000. Lund: Arkiv.
Lindgren, L. (2006). Utvärderingsmonstret : kvalitets- och resultatmätning I den offentliga sektorn. Lund:
Studentlitteratur.
Lindgren, S. (2014a). Kvalitativ analys. I Hjerm, M., Lindgren S. & Nilsson M. Introduktion till samhällsvetenskaplig analys. (2., [utök. och uppdaterade] uppl., s. 29-44). Malmö: Gleerup.
Lindgren, S. (2014b). Kodning. I Hjerm, M., Lindgren S. & Nilsson M. Introduktion till samhällsvetenskaplig analys. (2., [utök. och uppdaterade] uppl., s. 45-62). Malmö: Gleerup.
Lindgren, S. (2014c). Summering. I Hjerm, M., Lindgren S. & Nilsson M. Introduktion till samhällsvetenskaplig analys. (2., [utök. och uppdaterade] uppl., s. 73-86). Malmö: Gleerup.
Lindgren, S. (2014d). Tematisering. I Hjerm, M., Lindgren S. & Nilsson M. Introduktion till samhällsvetenskaplig analys. (2., [utök. och uppdaterade] uppl., s. 63-72). Malmö: Gleerup.
Löfdahl Hultman, A., Folke-Fichtelius, M., Löfgren, H. (2015). Synliggörandem, dokumentation och en förändrad lärarprofession i förskolan. I Vetenskapsrådet. (2015). Resultatdialog 2015 [Elektronisk resurs]. Stockholm. Vetenskapsrådet.
MacDonald, M. (2007). Toward formative assessment: The use of pedagogical documentation in early elementary classrooms. Early Childhood Research Quarterly, 22, s. 232-242.
Naturvetenskap och teknik för alla (u.å.). Hämtad: 2020-12-02 från https://ntaskolutveckling.nu OECD. (2013). Quality Matters in Early Childhood Education and Care : Sweden 2013 [Elektronisk
resurs].
Olsson, Å. (2019). Finns det några kompetenta barn här? Pedagogers gemensamma
föreställningar om barn i pedagogisk dokumentation. Nordic Early Childhood Education Research Journal, 18(2), s. 1-12.
Osberg, D. & Biesta, G. (2010). The end/s of education: Complexity and the conundrum of the inclusive educational curriculum. International Journal of Inclusive Education, 14(6), s. 593-607.
Sewell, W. H. (2005). Logics of History: Social Theory and Social Transformation (Chicago studies in practices of meaning) [Elektronisk resurs]. University of Chicago Press.
Shanahan, M-C. (2008). Identity in science learning: exploring the attention given to agency and structure in studies of identity. Studies in Science Education, 45(1), s. 43-64.
Sheridan, S. & Williams, P. (2018a). Introduktion. I Sheridan, S. & Williams, P. (red.). Undervisning i förskolan : en kunskapsöversikt [Elektronisk resurs] (s. 14-19). Stockholm: Skolverket.
Sheridan, S. & Williams, P. (2018b). 1. Läroplanen och förskolans undervisning – ett forskningsperspektiv. I Sheridan, S. & Williams, P. (red.). Undervisning i förskolan : en kunskapsöversikt [Elektronisk resurs] (s. 20-30). Stockholm: Skolverket.
Sheridan, S. & Williams, P. (2018c). 2. Forskning om förskolans läroplan. I Sheridan, S. &
Williams, P. (red.). Undervisning i förskolan : en kunskapsöversikt [Elektronisk resurs] (s. 31-48).
Stockholm: Skolverket.
Siraj-Blatchford, J. (2001). Emergent science and technology in the early years. Presenterad på XXI World Congress of OMEP. Santiago, Chile. Hämtad 2020-09-21 från
http://www.327matters.org/docs/omepabs.pdf
Sjöberg, L. (2011). Vygotskij goes neoliberal : Den ideala eleven och läraren i lärarutbildningens examinationspraktik. Utbildning & Demokrati, 20(2), s. 49-72.
Skollagen. (SFS 2010:800). Utbildningsdepartementet. Hämtad 2020-11-05 från
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/skollag-2010800_sfs-2010-800
Skolinspektionen. (2012). Förskola, före skola – lärande och bärande : Kvalitetsgranskningsrapport om förskolans arbete med det förstärkta pedagogiska uppdraget [Elektronisk resurs]. Stockholm:
Skolinspektionen.
Skolinspektionen. (2016a). Förskolans kvalitet och måluppfyllelse 2015-2017 : Delrapport 1 [Elektronisk resurs]. (Dnr: 2015:3 364). Hämtad 2020-11-04 från:
https://www.skolinspektionen.se/globalassets/02-beslut-rapporter- stat/granskningsrapporter/regeringsrapporter/redovisning-av-regeringsuppdrag/2016/forskolerapport1.pdf
Skolinspektionen. (2016b). Förskolans pedagogiska uppdrag. (Dnr: 2015:5671). Hämtad 2020-09-24 från:
https://www.skolinspektionen.se/globalassets/02-beslut-rapporter- stat/granskningsrapporter/tkg/2016/forskolan-ped-uppdrag/rapport-forskolans-pedagogiska-uppdrag.pdf
Skolinspektionen. (2017a). Delrapport II : Förskolans kvalitet och måluppfyllelse [Elektronisk resurs].
Hämtad 2020-11-07 från https://www.skolinspektionen.se/globalassets/02-beslut-rapporter- stat/granskningsrapporter/regeringsrapporter/redovisning-av-regeringsuppdrag/2017/ars-2-forskolesatsningen.pdf
Skolinspektionen. (2017b). Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik [Elektronisk resurs]. (Dnr: 40-2016:211). Hämtad 2020-09-04 från
https://www.skolinspektionen.se/globalassets/02-beslut-rapporter- stat/granskningsrapporter/tkg/2017/forskolans-arbete-med-matematik-teknik-och- naturvetenskap/slutrapport---forskolans-arbete-med-matematik-naturvetenskap-och-teknik.pdf
Skolinspektionen. (2018). Slutrapport : Förskolans kvalitet och måluppfyllelse – ett treårigt regeringsuppdrag att granska förskolan [Elektronisk resurs]. (Dnr: 2015:3 364). Hämtad 2020-09-04 från
https://www.skolinspektionen.se/globalassets/02-beslut-rapporter-
stat/granskningsrapporter/regeringsrapporter/redovisning-av-regeringsuppdrag/2018/forskolans-kvalitet-och-maluppfyllelse-slutrapport-feb-2018.pdf Skolverket. (2004). Förskola I brytningstid : [Nationell utvärdering av förskolan]. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2008). Tio år efter förskolereformen. Nationell utvärdering av förskolan. Stockholm:
Skolverket. Hämtad 2020-09-01 från:
https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a6572dc/1553960523718/pdf2096.p df
Skolverket. (2009a). Redovisning av uppdrag om Förslag till förytdliganden i förskolans läroplan – Delrapport (Dnr: 2008:03000).
Skolverket. (2009b). Förslag till förtydliganden i läroplanen för förskolan : Redovisning av regeringsuppdrag U2008/6144/S (Dnr: 2008:03000).
Skolverket. (2010). Läroplan för förskolan Lpfö 98/Rev. 2010. Stockholm: Fritzes.
Skolverket. (2012). Uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan – pedagogisk dokumentation [Elektronisk resurs]. Hämtad 2020-10-18 från
https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a659d3f/1553964384353/pdf280 8.pdf
Skolverket. (2018a). Läroplan för förskolan : Lpfö 2018. Stockholm: Fritzes.
Skolverket. (2018b). Redovisning av uppdrag om en översyn av läroplan för förskolan. (Dnr: 2017:783).
Sparrman, A., & Lindgren, A-L. (2003) Om att bli dokumenterad : Etiska aspekter på förskolans arbete med dokumentation. Pedagogisk Forskning i Sverige. 8(1-2), s. 58-69.
Sundberg, B., Areljung, S., Due, K., Ekström, K., Ottander, C. & Tellgren, B. (2016).
Understaning preschool emergent science in a cultural historical context through Activity Theory. European Early Chilhood Education Research Journal, 24(4), s. 567-580.
Sundberg, B., & Ottander, C. (2013). The Conflict Within the Role: A Longitudal Study of Preschool Student Teachers’ Developing Competence In and Attitudes Towards Science Teaching in Relation to Developing a Professional Role. Journal of Early Childhood Teacher Education, 34, s. 80-94.
Svärdemo Åberg, E. & Insulander, E. (2019). Challenges in working with pedagogical quality in preschools – a meta-interpretation synthesis of empirical studies. Early Child Development and Care, 189(2), s. 328-338.
Thulin, S. (2011). Lärares tal och barns nyfikenhet: Kommunikation om naturvetenskapliga innehåll i förskolan. Diss. Göteborg: Göteborgs universitet, 2011. Göteborg.
Utbildningsdepartementet. (1998). Läroplan för förskolan : Lpfö 98. Stockholm:
Utbildningsdepartementet, Regeringskansliet.
Utbildningsdepartementet. (2015). Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Statens skolinspektör.
(U2015/2141/GV)
Utbildningsdepartementet. (2017). Uppdrag om en översyn av läroplanen för förskolan.
(U2016/05591/S) : (U2017/01929/S).
Vallberg Roth, A-C. (2010). Att stödja och styra barns lärande – tidig bedömning och dokumentation. I Skolverket. Perspektiv på barndom och barns lärande : En kunskapsöversikt om lärande i förskolan och grundskolans tidigare år [Elektronisk resurs]. Stockholm: Skolverket.
Vallberg Roth, A-C. (2012). Different forms of assessment and documentation in Swedish preschools. Nordisk Barnehageforskning, 5(23), s. 1-18.
Vallberg Roth, A-C. (2014). Bedömning i förskolors dokumentation – fenomen, begrepp och reglering. Pedagogisk Forskning i Sverige, 19(4-5), s. 403-437.
Vallberg Roth, A-C. (2015). Nordisk komparativ analys av riktlinjer gällande innehåll och kvalitet i förskola. CEPRA-Striben, (19), s. 4-13.
Vallberg Roth, A-C. (2016). Bedömning i förskolors dokumentation. I Lundahl, C., & Folke-Fichtelius, M. Bedömning i och av skolan. Lund: Studentlitteratur.
Vallberg Roth, A-C. (2020). What May Characterise Teaching in Preschool? The Written Descriptions of Swedish Preschool Teachers and Managers in 2016. Scandinavian Journal of Educational Research, 64(1), s. 1-21.
Vallberg Roth, A-C. & Holmberg, Y. (2019). Undervisning i relation till omsorg och lärande i förskola: Flerstämmig undervisning och didaktisk (o)takt? Pedagogisk Forskning i Sverige, 24(2), s.
29-56.
Vallberg Roth, A-C., & Månsson, A. (2010). Dokumentation och bedömning i förskolan. I Riddersporre, B. & Persson, S. (red.). Utbildningsvetenskap för förskolan. Stockholm: Natur &
Kultur.
Vallberg Roth, A-C. & Tallberg Broman, I. (2018). Undervisning i förskola – med koppling till ett samverkansprojekt. I I Sheridan, S. & Williams, P. (red.). Undervisning i förskolan : en
kunskapsöversikt [Elektronisk resurs] (s. 60-80). Stockholm: Skolverket.
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Wahl, T. (2006). Motorikens retorik: kroppsobservationer, översättningar och faktakonstruktioner : en diskursanalys. Diss. Uppsala : Uppsala Universitet, 2006. Uppsala.
Wehner-Godée, C. (2000). Att fånga lärandet : pedagogisk dokumentation med hjälp av olika medier. (1.
Uppl.) Stockholm: Liber.
Åberg, A., & Lenz Taguchi, H. (2005). Lyssnandets pedagogik – etik och demokrati i pedagogiskt arbete.
Stockholm: Liber.
Åsén, G. (2002). Utvärdering i förskolan : frågor och exempel [Elektronisk resurs]. Stockholm: Skolverket.
Hämtad 2020-11-01 från
https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a654657/1553957638195/pdf930 .pdf
Åsén, G. & Vallberg Roth, A-C. (2012). Utvärdering i förskolan : En forskningsöversikt [Elektronisk resurs]. Vetenskapsrådet. Hämtad: 2020-10-06 från https://www.vr.se/analys/rapporter/vara-rapporter/2012-07-02-utvardering-i-forskolan.html
Öhman, M. (2008). Att analysera socialisationens riktning ur ett maktperspektiv. Utbildning och demokrati, 17(3), s. 68-88.
Bilagor
Bilaga 1. Informationsbrev
Hej,
Mitt namn är Beatrice Hansen och jag läser på masterprogrammet i utbildningsvetenskap vid Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, Uppsala Universitet. Under höstterminen 2020 skriver jag magisteruppsats. Jag vill med min uppsats undersöka hur förskollärare beskriver och bedömer barnens handlingar och uttryck i dokumentationer av naturvetenskapliga aktiviteter. Syftet med min uppsats är att skapa ökad kunskap om förskollärares syn på naturvetenskap i förskolan. Magisteruppsatsen kommer att utgå ifrån textanalyser av de dokumentationer som samlas in. Jag skulle vilja komma i kontakt med förskollärare som genomfört och dokumenterat naturvetenskapliga aktiviteter under läsåret 2019/2020 eller 2020/2021.
Dokumentationer som eftersöks för denna uppsats är de som är avsedda att vara en del förskollärarens egen reflektion/analys och av det systematiska kvalitetsarbetet, till exempel så kallade tre- eller fyrspaltare. Det vill säga skriftligt material. Materialet ska vara anonymiserat innan det överlämnas.
Datainsamlingen kommer att ske t.o.m. 15/11. Insamlade data kommer att analyseras under innevarande termin. Data kommer att hanteras och förvaras på sådant sätt att ingen obehörig kan ta del av den, samt avskilt från personuppgifter. I redovisningar av studien (publikationer, seminarier och konferenser) kommer alla personuppgifter vara borttagna. Materialet kommer inte att användas för annat än forskning och presentationer av studiens resultat. Deltagande i studien är frivilligt. Deltagandet kan avbrytas när som helst, även efter att datainsamlingen är genomförd.
Ingen ekonomisk ersättning utgår.
Önskar du få mer information om min undersökning är ni välkomna att kontakta mig eller min handledare på Uppsala Universitet, Anna Danielsson.
Vänliga hälsningar, Beatrice Hansen
Kontaktuppgifter
Beatrice Hansen: E-post: Telefon:
Handledare för magisteruppsatsen: Anna Danielsson. E-post: / Telefon:
Bilaga 2. Samtyckesformulär
SAMTYCKESFORMULÄR FÖR DELANDE AV SKRIFTLIGT DOKUMENTATIONS- ELLER REFLEKTIONSMATERIAL
Projekttitel: Förskollärares bedömningar av barns handlingar och uttryck i naturvetenskapliga aktiviteter
Student: Beatrice Hansen Handledare: Anna Danielsson
Kryssa i 1. Jag vill delta i denna studie.
2. Jag samtycker till att dela skriftligt dokumentations- eller reflektionsmaterial författat av mig. Dessa kommer att vara anonymiserade innan de överlämnas till
studenten.
3. Jag bekräftar att jag har läst och förstått
informationsblad för ovannämnda studie. Jag har haft möjlighet att ta ställning till informationen och ställa frågor.
4. Jag förstår att deltagandet är frivilligt och att jag har möjlighet att ta tillbaka mitt samtycke utan att uppge några skäl.
Namn: _____________________________________________
Ort/datum: __________________________________________