7.3.1 Direktivstyrda ramavtal med flera leverantörer, samtliga
villkor fastställda och tilldelning utan förnyad
konkurrensutsättning
Nedan behandlas vilka skäl som talar för och emot att takvolym även ska tillämpas på direktivstyrda ramavtal med flera leverantörer, samtliga villkor
fastställda och tilldelning utan förnyad konkurrensutsättning.
Vid ramavtal som har flera leverantörer finns det fler parter som har insyn i avtalsförhållandet, vilket innebär att transparensen är något bättre vid denna sorts
ramavtal än i den som var föremål för prövning i Coopservice-domen.218 Trots
insyn från fler leverantörer föreligger ändå en bristande transparens då upphandlande myndigheter inte heller vid denna sort är skyldiga att efterannonsera
tilldelningar av kontrakt som grundar sig på ramavtalet.219 Vidare är ett ramavtal
med flera leverantörer förenad med mindre förutsebarhet, vilket leverantörerna redan vid ingåendet av ramavtalet är medvetna om. Förväntningarna att få leverera
är lägre hos leverantörerna eftersom de inte är ensam part i ramavtalet.220
Ur ett konkurrensperspektiv kan ramavtal med flera leverantörer i många fall inte anses innebära en fullt lika stor konkurrensbegränsning på marknaden som vid ramavtal med endast en leverantör. Detta eftersom leverantörerna i ramavtalet blir
216 Jfr SOU 2013:12, s. 195 f. 217 Jfr SOU 2013:12, s. 195 f.
218 Upphandlingsmyndighetens vägledning 2019:3, s. 13.
219 Se art. 50.2 andra stycket i 2014 års LOU-direktiv; prop. 2015/16, s. 606. 220 Upphandlingsmyndighetens vägledning 2019:3, s. 13.
utsatta för konkurrens från fler leverantörer. Dock innebär även denna ramavtals-sort en konkurrensbegränsande effekt på marknaden för de leverantörer som inte är parter i ramavtalet under dess löptid.
Ur transparenssynpunkt gör sig takvolym enligt min mening lika mycket gällande i denna sorts ramavtal, då transparensen likt ramavtal med endast en leverantör även är bristande vid denna ramavtalssort. Däremot kan de lägre förväntningarna hos leverantörerna på att få leverera och karaktären av mindre förutsebarhet som denna ramavtalssort är förenad med enligt min uppfattning tala emot att takvolym är av lika stor vikt vid denna ramavtalssort. Konkurrensskälen som EU-domstolen framhåller med kravet på angivandet av takvolym, gör sig lika mycket gällande i ramavtalsupphandlingar med flera leverantörer, trots att denna ramavtalssort innebär en något mindre konkurrensbegränsning än vid ramavtal med en leverantör. Då konkurrensändamålet får anses vara det huvudsakliga syftet med takvolym i ramavtal, gör att starka skäl, enligt min uppfattning, talar för att takvolym är tillämpligt även i förhållande till direktivstyrda ramavtal med flera
leverantörer, samtliga villkor fastställda och tilldelning utan förnyad konkurrens-utsättning.
7.3.2 Ramavtal med flera leverantörer, samtliga villkor helt, delvis
eller ej fastställdaochtilldelninggenomdelvis eller genom
förnyad konkurrensutsättning
Nedan behandlas vilka skäl som talar för och emot att takvolym även ska tillämpas vid de två återstående direktivstyrda ramavtalssorterna. Här behandlas både ramavtalssorten med flera leverantörer, samtliga villkor helt eller delvis
fastställda och tilldelning genom delvis förnyad konkurrensutsättning samt
ramavtalssorten med flera leverantörer, samtliga villkor ej fastställda och
tilldelning genom förnyad konkurrensutsättning.
I likhet med den ramavtalssort som behandlas ovan har även dessa ramavtals-sorter flera leverantörer vilket innebär att det finns fler parter som har insyn i avtalsförhållandet. Transparensen är därför även i dessa fall något bättre jämfört med den sorts ramavtal som var föremål för prövning i domen. Trots insyn från
fler leverantörer föreligger ändå en bristande transparens då upphandlande myndigheter liksom vid de ovan behandlade ramavtalen inte vid dessa ramavtals-sorter är skyldiga att efterannonsera tilldelningar av kontrakt som grundar sig på
ramavtalet.221
Även dessa ramavtal innebär en mindre förväntan på att få leverera jämfört med den ramavtalssort som prövades i Coopservice-domen. Förväntningarna att få leverera är lägre eftersom leverantörerna inte är ensamma parter i ramavtalet,
vilket leverantörerna vid ingången av ramavtalet är medvetna om.222
Förutsebarheten är här ännu lägre än föregående ramavtalssort eftersom det inte finns något krav på att alla villkor ska vara fastställda, vilket innebär en större flexibilitet för den upphandlande myndigheten och mindre förutsebarhet för leverantörerna. Då förväntningarna är lägre kräver dessa ramavtalssorter inte lika
stor grad av förutsebarhet.223 Konkurrensverket framhåller att det föreligger en
”inbyggd oklarhet för leverantörer” i denna typ av ramavtalssort.224
Sett till konkurrensändamålet med takvolym gör sig kravet på angivande av en
total kvantitet sig lika mycket gällande även i dessa ramavtalsupphandlingar. Det
är av intresse för leverantörer som inte är parter i ramavtalet att den upphandlande myndigheten håller sig inom den kvantitet som ramavtalet ska omfatta och att myndigheten därefter konkurrensutsätter sina anskaffningar på nytt.
Vid förnyad konkurrensutsättning har leverantörerna dessutom möjlighet att avstå från att lämna anbud. Upphandlingsmyndigheten anser att omständigheterna talar för att takvolym inte behövs för att leverantörerna ska kunna utforma
konkurrenskraftiga anbud vid ramavtal med förnyad konkurrensutsättning.225
Konkurrensverket resonerar på liknande sätt som Upphandlingsmyndigheten men bedömer med hänsyn till de grundläggande principerna, som gör sig lika mycket gällande vid upphandlingar av ramavtal med förnyad konkurrensutsättning, att
takvolym även här bör vara tillämpligt.226 I enlighet med
221 Se art. 50.2 andra stycket i 2014 års LOU-direktiv; prop. 2015/16, s. 606. 222 Upphandlingsmyndighetens vägledning 2019:3, s. 13.
223 Konkurrensverkets ställningstagande 2019:1, s. 10. 224 Konkurrensverkets ställningstagande 2019:1, s. 10. 225 Upphandlingsmyndighetens vägledning 2019:3, s. 14. 226 Konkurrensverkets ställningstagande 2019:1, s. 10.
myndigheten är jag av uppfattningen att förhållandena vid denna ramavtalssort är sådana att det finns starka skäl som talar för att takvolym inte gäller med hänsyn till transparens och förutsebarhetsskäl. Däremot anser jag att de konkurrensskäl som får sägas vara det primära syftet bakom angivandet av takvolym talar för att takvolym även är tillämpligt vid dessa ramavtalssorter.