När man ser till vilka ytterligare lärdomar som kan dras från arbetet med dST och då relaterat till ett främjande perspektiv kan man se till intresset, produkten, processen och relationen.
det som åtminstone lockade ungdomarna till att göra en dST-film på Meeths var ungdomarnas eget intresse. För några handlade det åtminstone initialt om att få träna sig i att göra en film för andra var det att utveckla ett bildmässigt berättande och för en tredje grupp om att presentera ett arbete de genomfört. även om det kunde vara svårt att få tag i den tilltänkta målgruppen så behövdes det egentligen ingen övertalning för att få dem att delta. Å ena sidan kan detta förstås mot bakgrund av att medierna och inte minst filmer har en stor betydelse i ungdomskulturen och många är intresserade av att få praktisera ett liknande hantverk. För Meeths del underlättade det sannolikt att en av handledarna arbetade med film professionellt. Å andra sidan kan det förklaras av att ungdomar som inte var intresserade helt enkelt inte kom till verksamheten. I vilket fall spelar ungdomars eget intresse stor roll i det främjande ungdomsarbetet generellt. det handlar ofta om att bygga på och ge förutsättningar till konkreta uttryck för ungdomarnas intressen. då kommer också en hel del av motivationen på köpet. En svårighet, om än mindre, var att få ungdomarna att fortsatt vara motiverade när de insåg att det inte kunde handla om en vanlig spelfilm, utan om en kortare form av bildberättelse.
Nästa steg gäller produkten. det var helt uppenbart att kvaliteten på produkten var väsentlig såväl för ungdomar som för de anställda. Valet av berättelse var inom det som var tekniskt möjligt fritt, men det skulle leda till en produkt som skulle kunna hålla för att visa upp för en publik. det var inte frågan om någon låtsas eller terapiverksamhet, utan om skapandet av riktiga alster. Ett talade exempel är när anna och Linda med stort engagemang klott-rade ned och gjorde en av Meeths toaletter äcklig, för att ge intryck att vara en mycket snuskig offentlig toalett. detta gav ett mycket realistiskt intryck.
det kan, särskilt när det handlar om arbetet med utsatta ungdomar, vara frågan om krävande arbetsprocesser. Gränserna för vilket ansvar man har som offentligt anställd ungdomsarbetare och vem som ansvarar för vilka frågor blev exempelvis ett svårhanterligt dilemma när de såg sig tvungna att anmäla en av ungdomarna för socialtjänsten. Meeths blev då i ett skede en form av fristad för dessa ungdomar i en tämligen kaotisk livssituation. Processen krävde en stor känslighet hos de anställda gentemot ungdomarna samt många och ibland svåra diskussioner med olika samarbetspartner. att tänka i termer av arbetsprocess är också viktigt från perspektivet att det inte bara handlar om produktion av ett alster. Visserligen är det viktigt att fokusera på att skapa
en kvalitativt god produkt, men syftet med detta är ofta att det kan innebära goda arbetsprocesser. I arbetsprocessen kan i bästa fall en utveckling ske där berättelser mognar fram och det blir allt viktigare att skapa en produkt man faktiskt kan vara stolt över, som en av tjejerna sade.
En viktig del av processen är relationen mellan ungdomar och anställda. denna relation betyder olika saker för olika ungdomar och i skilda sam-manhang. För några var relationen av förebildlig karaktär i mening att den anställde förfogade över sakkunskap inom området. här erbjöd filmandet, klipptekniken, bildseendet och berättelsetekniken viktiga aspekter av relatio-nen. I andra sammanhang var den personliga relationen i vilken en djupare bekräftelse och tillåtelse till att våga prata och uttrycka sig över sin situation viktigt. allt arbete med människor innehåller en relationskomponent, och i arbetet med dST kan man se prov på att flera olika aspekter av denna aktua-liseras. därför måste man som ungdomsarbetare vara beredd på och skapa förberedelse inför att hantera dessa olika aspekter. En sådan förberedelse kan ligga i att man återkommande i personalgruppen diskuterar arbetet och förhållningssätten. En annan kan vara tillgång till arbetsledning och även möjlighet till extern handledning om svårare situationer och avvägningar måste göras.
Sammanfattningsvis visar arbetet med dST på Meeths kraften i vad ett främjande arbete kan innebära inte minst med utsatta ungdomar, men också på vilka gränser som finns och vilken beredskap som bör finnas för att hantera de ibland komplicerade balansakter och bedömningar som måste göras. det är vår uppfattning att dST mycket väl kan ha en plats i ett kreativt arbete med utsatta ungdomar, men också att bedömningar och utformning måste göras i förhållande till verksamhetens grundläggande idé, kompetensen bland personalen och den målgrupp man riktar sig till. I bästa fall kan metoden då innebära att ungdomar får tillgång till ett språk som tillåter dem ett nytt sätt att berätta om sig själva, sin omvärld och sina utvecklingsmöjligheter, vilket Stina formulerar.
den pedagogiken som vi ändå har utarbetat tillsammans, anser ju jag är fullt godtagbar att använda med ungdomar som inte har det verbala språket att ut-trycka saker och ting. de som kanske inte har hittat en tillhörighet i en kreativ process. de som vill saker och ting men behöver eller vill ha det här, sida vid sida med en pedagog. Vi kan ju faktiskt se några exempel där det verkligen har varit solskenshistorier.
I
en notis i Göteborgspostens nöjes- och kulturbilaga i januari 2008 står det om en grupp tjejer som en gång i månaden skall ta över Sticky Fingers, den mest kända rockklubben i Göteborg. de skall anordna konserter företrädesvis med grupper som spelar ”indiemusik”15. det började som ett jämställdhets-projekt på mötesplatsen Meeths, står det i tidningen. Nu vill de ut i ett större sammanhang och arrangera konserter för en vuxen publik. Med sina egna ord skriver de på sin hemsida att Go ahead flyttar ut från tryggheten på Meeths för att istället pröva lyckan i Stickys lokaler. I ett avseende är alltså projektet Go ahead alldeles utmärkt enkelt att utvärdera. har satsningen inneburit att deltagarna utvecklat sin kapacitet att genomföra arrangemang? Ja, till och med i så hög grad att de har fått möjlighet att arrangera konserter i profes-sionella sammanhang. Två av deltagarna arbetar därtill i skrivande stund för ett professionellt produktionsbolag. de arbetar då med uppgifter omkring iordningsställandet av scen och fungerar som värdar vid olika arrangemang, alltså uppgifter som särskilt den första av tradition är tydligt mansdominerade. Ytterligare två av deltagarna har planer att utbilda sig med sikte mot att arbeta inom arrangemangsbranschen och en tredje fann ett intresse för att fördjupa sig inom design och layout, och söker en utbildning inom detta område.I detta avsnitt kommer du att kunna läsa om vad satsningen innehöll och om vilken betydelse den haft för deltagarna och vad de lärt sig. För flera av deltagarna kom nämligen Go ahead att få en stor betydelse för deltagarna. I en avslutande gruppintervju framstod den som ett startskott för något mer
15 Indie är en förkortning för independent som i detta fall betyder oberoende av de stora skiv-bolagen. Ursprungligen beteckning för band som ställde sig utanför eller inte blev föremål för kommersiella intressen. Stilarterna kan variera men ofta rör det sig om gitarrbaserad pop/rock med ett melodiöst inslag.