• No results found

Frågor som behandlats i Ungdomsforum

In document Främjande pedagogik (Page 194-199)

huvudtanken med Ungdomsforum är att även de ungdomar som ännu inte uppnått rösträttsåldern skall kunna göra sina röster hörda i politiska samman-hang i de frågor som de berörs av. att de ges möjlighet att ge ett ungdomsper-spektiv på frågan. alla medverkande kan ta upp frågor under träffarna, men det är ungdomarna som avgör om frågan är tillräckligt intressant för vidare diskussion och eventuell åtgärd från Ungdomsforum. I forumet har man inte definierat exakt vad som är en ungdomsfråga, utan det står representanterna fritt att själva bestämma vilka frågor som skall upp.

det kan väl vara allt som rör ungdomar. Idag kallar man ju på en del ställen 35-åringar för ungdomar, men det tror jag inte att de som går i skolan skulle hålla med om. därför drog kommunen en gräns vid gymnasieåldern. Vi definierade nog egentligen aldrig vad som är en ungdomsfråga. det var fritt att ta med sig vilka frågor som helst. (Tidigare elevrepresentant)

det är väl tveksamt om man kan ta upp att sängarna är för hårda inom äldre-omsorgen. det skall handla om frågor som är relevanta frågor för ungdomar, och det skall finnas en någorlunda chans att påverka. (Nuvarande elevrepresentant)

Vid en genomgång av samtliga protokoll från Ungdomsforums möten fram-går, precis som de intervjuade berättade ovan, att en stor del av det första året gick åt till att besluta om mötesformerna. Frågorna i övrigt har handlat om en mängd olika saker, alltifrån bussförbindelserna i Pixbo till hårtorkar i gymnastikhallen i Landvetter. Vissa områden dock har dock varit mer framträdande än andra, så som fritids-, trafik- och skolfrågor. det har också vid flera tillfällen varit diskussioner kring kommunens översiktsplan. Övriga områden är till exempel samhällsplanering, folkhälsa, förebyggande insatser riktade till ungdomar, demokratiprocessen och diskrimineringsfrågor.

de frågor som rör skolans värld har till största delen handlat om brist på eller bristfälliga lokaler och klagomål kring skolmaten. När frågan berört endast en enda skola har det vanligaste förfarandet varit att sektorschefen eller enhetschefen för Fritid Ungdom tagit med sig den till den instans i kom-munen som kan besluta i frågan. därefter har frågan på nytt tagits upp i Ungdomsforum. Ibland har då en förändring kommit till stånd och när inte detta är möjligt ges en förklaring från den ansvarige om varför detta inte varit möjligt. det är också relativt vanligt att mötesledaren eller enhetschefen för Fritid Ungdom förklarar specifika förhållanden kring en fråga som kommit upp, som till exempel vilken del av budgeten det handlar om eller om hur man ifrån förvaltningens sida har tänkt och arbetat med frågan tidigare. När frågorna har varit av övergripande karaktär har det hänt att man bjudit in någon ansvarig från förvaltningen. Ett sådant exempel är när man bjöd in

två representanter från Måltidsservice och diskuterade skolmaten. andra frågor har handlat om intagningsförfarandet till gymnasiet, önskemål om fler gemensamma aktiviteter mellan skolorna, att friskolor ingå som en jämbördig part i Ungdomsforum, huruvida rektorn bör vara med vid elevrådsmötena på skolorna med mera.

Eftersom ungdomar är en grupp som reser mycket och dessutom i hög ut-sträckning utnyttjar kollektivtrafiken, poängteras av de intervjuade politikerna vikten av att få med ett ungdomsperspektiv i de kommunala trafikfrågorna.

Runt kollektivtrafiken har det varit mycket åsikter. Och det är ju jätteviktigt – om vi skall verka för att öka antalet resor med kollektivtrafik så måste vi lyssna på dem som är ”mitt i åkandet”. (Politisk representant)

de frågor som behandlats har till exempel handlat om olika förslag på cykel-vägar, övergångsställen, staket vid cykel- och gångcykel-vägar, busshållsplatser, turtäthet, farlig mopedkörning och avgifter för skolresor. även här har man gått tillväga på ungefär samma sätt som för skolfrågorna. I de fall frågan har behövt belysas ytterligare har den skickats vidare till ansvarig i förvaltningen. En riktig långkörare i Ungdomsforum, som tagits upp av både politiker och ungdomar är buskörning med mopeder. diskussionerna har lett fram till ett flertal olika åtgärder, som till exempel en gemensam skrivelse till polisen, ett pressmeddelande samt en utbildning kring mopedkörning till alla elever av en trafikpolis. det finns också ett exempel där en fråga som väcktes av en elevrepresentant, att av rättviseskäl ge gratis busskort till samtliga gymnasie-elever bosatta i kommunen, ledde till att det så småningom fattades ett sådant beslut i kommunfullmäktige.

Busskort till alla på hulebäcksgymnasiet har varit viktigt. det handlar dels om en rättvisefråga och dels om en marknadsföringsfråga. Jag har varit med och verkat för att det skall vara något som gäller för alla. det innebar att socialdemokraterna tog med det i sin budget. det var en fråga som gick vidare ända upp i den verkliga politiken. (Nuvarande elevrepresentant)

andra stora frågor i Ungdomsforum har varit fritidsaktiviteter och mötes-platser för ungdomar i kommunen. Mycket diskussioner har ägnats åt frågan om fritidsgårdar borde startas igen i kommunen. diskussionen utgick från uppfattningen att vissa ungdomsgrupper inte hade någonstans att ta vägen på fritiden, varför de höll till i centrum, uppträdde störande och ibland begick brott. huruvida nya fritidsgårdar är en effektiv lösning på dessa problem, råder dock delade meningar. Vissa tror på idén medan andra ställer sig mer tveksamma.

Jag tycker att en ungdomsgård absolut behövs för att få folk att sluta hänga typ utanför skolor och affärer på helgerna. (Nuvarande elevrepresentant)

Fritidsgård har vi pratat flera gånger om. denna fråga har kommit från ungdo-marna, men man kommer alltid fram till att det egentligen inte finns något behov av en fritidsgård. då har vi pratat om vad egentligen intresset för en fritidsgård står för? det finns ju den Öppna skolan och så vidare. det kanske bara är en gam-mal vana att gå till en fritidsgård om man som ungdom vill göra något. Många i den åldern vill också att saker och ting skall bli serverade, utan att de behöver anstränga sig själva. (Nuvarande elevrepresentant)

Vi har diskuterat väldigt öppet. det är i första hand föräldrarna som vill ha en ungdomsgård. Ungdomarna vill inte ha det. I Ungdomsforum är det bara en som sagt att man vill ha det. Problemet med fritidsgårdar är ju att det ofta blir vissa grupper som dominerar. (Politisk representant)

Öppna skolorna är ju mer vår tids fritidsgård. då kan man istället diskutera, hur man vill utveckla det. Ungdomsforum är ett forum bland många i den här frågan. Sedan finns det ju till exempel föräldrar, förvaltningen, våra flexibla ungdomsarbetare som ser mycket och vet mycket. Men då måste det inte vara en fritidsgård det handlar om. Ibland vill de ju bara hänga, men kanske är det ändå inte konceptet fritidsgård från 60-talet som idag bäst fyller behovet av mötesplats. Nuförtiden är det nog bättre med till exempel ett internetcafé. de vill ha café. (Politisk representant)

En annan fritidsfråga för Ungdomsforum har varit att utöka antalet

när-idrottsplatser i kommunen. På ett par håll finns också anläggningar för vad

som kallas spontanidrott, det vill säga en plats öppen för alla och där man kan spela fotboll med mera utan att vara med i en förening. Man behöver heller inte boka in sig i förväg, utan kan bara komma dit när andan faller på. Elevrepresentanterna menar att dessa platser är väldigt uppskattade, att många använder sig av dem samt uttrycker önskemål om att fler borde anläggas. Ett av de bärande argument som förs fram i sammanhanget är att ungdomar idag är för mycket stillasittande och att spontanidrottsplatserna kan vara en del i att få dem att röra sig mer. Ytterligare en fråga har varit utbyggnaden av Kulturhuset i Mölnlycke. Tillsammans med representanter från ett flertal föreningar diskuterades öppet hur huset skulle utformas, och så småningom bildades en planeringsgrupp. Ifrån elevrepresentanternas sida har man också fört fram önskemål om utökade öppettider för den Öppna skolan samt disco för gymnasieungdomar.

Ett exempel på en fråga som tagits upp av de politiska representanterna rör en översiktsplan som tagits fram av härryda kommun runt hur man vill att samhället skall byggas ut under de närmaste 15 åren. Ungdomarna om-bads tycka till kring planen, och gav ett flertal synpunkter på hur de vill att det framtida härryda skall se ut. Bland mycket annat handlade förslagen om utökade möjligheter till idrottsutövning och rekreation, fler arbetstillfällen i kommunen, hållbar utveckling som obligatoriskt ämne i skolan, billig och lättillgänglig kollektivtrafik, utbyggnad av cykelbanor, blandade boendeformer

med fler smålägenheter i högst fyra våningar, utbyggnad av de östra delarna samt en polisstation i härryda.

Flertalet av de intervjuade menar att de frågor som tas upp i Ungdoms-forum är betydelsefulla för kommunens ungdomar. Överlag är de nöjda med hur deras frågor blir bemötta, de känner sig lyssnade på och tycker att politikerna tar dem på allvar.

alla frågor som tas upp som jag minns har varit relevanta. När vi ställer frågor så får vi snabbt svar från berörd sektorschef. debattfrågorna ventileras. Viktigt att ungdomarna skall få veta vad som gäller. Ibland kan det förstås vara frågor som jag inte har så mycket kännedom om, så då har jag inte haft något att tillföra. då rekar jag mer och håller öron och ögon öppna. (Nuvarande elevrepresentant) Vi tyckte det var livsviktigt för oss att driva våra frågor vidare. det var ju där det startade. det var ju det som speglade sedan. det var de frågorna som vi tog upp sedan. Vi såg ju många saker i vår vardag, små saker. Varför la vi ned så mycket energi på det? Varför då kan man ju undra nu, men det var ju det som var vår vardag då. det var ju stora saker för oss då, men förmodligen småsaker för dem. ändå blev ingenting förkastat bara för att det kom från oss. (Tidigare elevrepresentant)

Jag tycker de bemött oss väldigt bra. Om det kommer frågor som man verkligen kan göra något åt och som många har synpunkter på, så kan det verkligen bli bra. (Nuvarande elevrepresentant)

det finns dock också en viss kritik mot att vissa av frågorna ibland är lite

för lokala.

det är ju inte precis så att man känner att ”shit nu händer grejer”! Från hög-stadiet kommer ibland ganska ogenomtänkta frågor och då blir det mest prat. (Nuvarande elevrepresentant)

Från politikerhåll poängteras att nästan lika viktigt som frågornas innehåll är att den demokratiska processen får ha sin gång. därför är det angeläget att som vuxen inte försöka använda sin egen mall för vilka frågor som är värda att ta upp eller inte. de frågor som diskuteras i klassråd och elevråd, stora eller små och oavsett vad de handlar om, är de frågor som skall tas upp i Ungdomsforum.

det går nästan alltid att lyfta frågorna. Kommer de med något som de upplever som ett missförhållande, så skall vi prata om det. Ingen fråga är fel. de får inte vara det. (Politisk representant)

För att kunna ha bra diskussioner påpekar flera av ungdomarna vikten av att man lär känna varandra och att det finns en tillitsfull stämning i gruppen. Just för att kunna uppnå ett sådant tillstånd samt skapa utrymme även för en mer informell dialog är fikarasten ett viktigt inslag, och i Ungdomsforum är denna därför extra lång.

det som har varit mest viktigt, tycker jag, har varit frågor kring fikabordet, de informella samtalen. (Nuvarande elevrepresentant)

Vi har ju alltid extra lång fika. då brukar de säga att de tycker det är roligt att träffa oss politiker. Man kan ju prata om vad som helst. de ser att vi inte bara är politiker utan även vanliga personer. (Politisk representant)

Ett önskemål från elevrepresentanterna har varit att diskussionerna i Ung-domsforum skall vara fria från partipolitik. En fundering som kan anses berättigad i detta sammanhang är – Går det? Finns det verkligen frågor som inte har någon partipolitisk laddning överhuvudtaget? är det inte i själva verket essensen i politiken att man faktiskt tycker olika? I intervjuerna med politiker och ungdomar förklaras att det inte är detta man menar med neu-tralitetstanken. Istället handlar det om att man vill att politikerna i första hand skall ha rollen som lyssnare och att de inte skall få möjlighet att agitera för en viss partipolitisk ståndpunkt i Ungdomsforum. Som ungdom vill man i första hand prata med lyhörda politiker i egenskap av makthavare, någon som har rätten att bestämma, och inte någon som förespråkar en viss linje. Frågorna får gärna intressera något parti mer än ett annat, men politikerna får inte börja debattera med varandra, och absolut inte försöka plocka politiska poäng i Ungdomsforum.

Så länge politikerna inte börjar tala ideologi så är det okej. Vissa frågor tas upp av vissa partier för att de har ett visst intresse av – alltså blir det en partipolitisk koppling. det skulle ju vara löjligt om socialdemokraterna och moderaterna bör-jade debattera en viss fråga i Ungdomsforum. alla frågor har ju en partipolitisk laddning i ett demokratiskt samhälle, men det är viktigt att de inte börjar tala ideologi. det fungerar bra, tycker jag. det har inte känts som att de har gått över gränsen. (Nuvarande elevrepresentant)

Tanken är att ungdomarna skall prata mer och politikerna lyssna. Politikerna har lätt att ta över. Men man kan känna av lite grand. Folk är olika som personer. (Nuvarande elevrepresentant)

det finns dock också ungdomar som gärna skulle se lite mer livaktiga diskus-sioner, att det inte behöver vara en fullt så snäll ton som det är idag.

det är ju mest frågor som handlar om hur kommunen skall skötas. Fast det skulle nog vara lite roligare om det var lite mer politiska diskussioner. Man vet inte riktigt om man får en inblick. de försöker hålla det lite neutralt. det är lite snällt. Men det är nog inte så jättehätska diskussioner i härryda överhuvudtaget. Frågor om potatisen är god eller inte är svår att göra partipolitik av. (Nuvarande elevrepresentant)

I många fall möttes vi ju av olika åsikter. det kommer man inte ifrån, men oftast blev det att politikerna vek sig väldigt lätt. det blev inte så mycket diskussioner. de ville bara lyssna och var inte riktigt med i diskussionerna så som vi ville. Vi ville ju diskutera med dem som beslutade. (Tidigare elevrepresentant)

In document Främjande pedagogik (Page 194-199)