E-hälsoområdet – många aktörer och stort engagemang engagemang

I kommuner och landsting, i hälso- och sjukvården och social-tjänsten och nationellt inom Sveriges Kommuner och Landsting samt inom Inera AB har man länge bedrivit utveckling på e-hälso-området med stor innovationskraft och en vilja att med nya möj-ligheter förbättra verksamheterna.

Många initiativ har tagits för att höja kvaliteten, säkerheten och effektiviteten i hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Staten har stöttat och samordnat arbetet på nationell nivå, främst inom ramen för den nationella e-hälsostrategin och i överenskommelser mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting. De senaste åren har flera statliga utredningar tillsatts och regeringen har även ombildat Apotekens Service AB till E-hälsomyndigheten.

5.1.1 Nationellt e-hälsoarbete

Nationell it-strategi för vård och omsorg1

Inom ramen för den så kallade Dagmaröverenskommelsen hösten 2004 startades ett samarbete som resulterade i att Socialdeparte-mentet i mars 2005 tillsatte den nationella ledningsgruppen för it i vård och omsorg. I gruppen ingick representanter för Social-departementet, Sveriges Kommuner och Landsting, Socialstyrelsen, Läkemedelsverket, Apoteket AB och Carelink. I början av 2006 1 Skr. 2005/06:139, Nationell IT-strategi för vård och omsorg, beslut i bet. 2005/06:SoU30, rskr. 2005/06:281.

presenterade regeringen sedan en nationell it-strategi för vård och omsorg, i form av en skrivelse till riksdagen.

De viktigaste behoven som låg till grund för strategin var att kunna möta vårdens utmaningar, lägga mer fokus på patienten, öka it-användningen och öka nyttan av att använda it. I strategin lyfter regeringen fram sex insatsområden:

1. Harmonisera lagar och regelverk med en ökad it-användning. 2. Skapa en gemensam informationsstruktur.

3. Skapa en gemensam teknisk infrastruktur.

4. Skapa förutsättningar för samverkande och verksamhetsstöd-jande it-system.

5. Möjliggöra åtkomst till information över organisationsgränser. 6. Göra information och tjänster lättillgängliga för medborgarna. Tre målgrupper pekas ut som centrala; medborgare, personal och ansvariga för vård och omsorg. Regeringen konstaterade i skrivel-sen att det saknas en av alla känd och accepterad beskrivning av vårdens olika processer och informationsflöden som kan ligga till grund för en samordnad utveckling och användning av informat-ionssystemet. Vidare betonades vikten av att de svenska process- och informationsmodellerna så långt möjligt följer de principer och modeller som finns och övervägs inom EU och det internationella standardiseringsarbetet.

Från it till Nationell e-hälsa2

Den nationella it-strategin omarbetades 2010 och bytte namn till Nationell eHälsa – strategin för tillgänglig och säker information inom vård och omsorg. Detta markerade en ny inriktning samtidigt som socialtjänsten inkluderades. Bakom denna nya (och nu gäll-ande) strategin står fler parter än tidigare; Socialdepartementet, Sveriges Kommuner och Landsting, Socialstyrelsen, Vårdföre-tagarna och Famna. Informationsteknik (it) beskrivs som en naturlig del i hälso- och sjukvårdens och socialtjänstens 2 Nationell e-hälsa – strategin för tillgänglig och säker information inom vård och omsorg.

hetsutveckling. Fokus i strategin ligger därför på införandet, användningen och nyttan av tekniken. Värderingsskiftet från it till Nationell eHälsa innebär i korthet att man

1. ökar fokus på process- och verksamhetsutveckling,

2. utgår från individens behov och önskemål av sammanhållen information och personliga e-tjänster,

3. inkluderar socialtjänsten för samordnad utveckling inom vården och omsorgen,

4. möter behoven hos alla huvudmän och offentliga, privata och idéburna utförare,

5. säkerställer kontinuitet mellan olika huvudmän och utförare och undanröjer organisatoriska hinder,

6. ger beslutsfattare bättre underlag att planera och utveckla vård och omsorg,

7. skapar ökade möjligheter för både offentlig och privat forskning och utveckling, samt stärker individens integritet i alla beslut och verksamheter.

Arbetet inom Nationell eHälsa inriktas på att skapa synliga och konkreta förbättringar för tre huvudsakliga målgrupper:

1. Individen i sin roll som invånare, patient, brukare och anhörig ska ha tillgång till lättillgänglig och kvalitetssäkrad information om hälsa, vård och omsorg samt åtkomst till dokumentation från sina tidigare insatser och behandlingar. Hen ska erbjudas individuellt anpassad service och interaktiva e-tjänster för att kunna utöva delaktighet och självbestämmande utifrån sina egna förutsättningar.

2. Vård- och omsorgspersonal ska ha tillgång till välfungerande och samverkande elektroniska beslutsstöd som säkerställer en hög kvalitet och säkerhet samtidigt som det underlättar deras dagliga arbete. Nödvändig och strukturerad information ska finnas tillgänglig som underlag för beslut om insatser och behandlingar.

3. Beslutsfattare inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska ha ändamålsenliga verktyg för att fortlöpande följa upp

verk-samheternas kvalitet och säkerhet samt få ett aktuellt och hel-täckande beslutsunderlag för verksamhetsstyrning, planering och resursfördelning. Offentlig och privat forskning ska ha enkel tillgång till data av hög kvalitet, med full respekt för individens integritet.

Strategin betonar infrastruktur, i form av lagstiftning, infor-mationsstruktur och teknisk infrastruktur. I strategin pekas sex insatsområden ut för att skapa en struktur för hur det gemen-samma arbetet ska bedrivas. Det är i princip gemen-samma sex insatsom-råden som i den tidigare strategin men med något utvecklat innehåll. Områdena är:

1. eTjänster för tillgänglighet och medbestämmande: stödja, enga-gera, motivera och underlätta för individer.

2. Användbar och tillgänglig information: beslutsstöd till personal. 3. Kunskapsstyrning, innovation och lärande: förbättrat underlag

för forskning, uppföljning och beslutsfattande.

4. Teknisk infrastruktur: grundförutsättningen för att säkert och effektivt dela information.

5. Informationsstruktur, terminologi och standarder: grundförut-sättningen för strukturerad och entydig information.

6. Lagar och regelverk: regelverk som kombinerar integritet med säkerhet och effektivitet.

5.1.2 Översiktlig karta över e-hälsoområdet

E-hälsoområdet präglas av en stor innovationskraft, som bland annat kommer till uttryck i ett flöde av nya e-tjänster, tekniska lösningar och it-baserade funktioner. Denna innovationskraft har lyft e-hälsoarbetet till den prioritet det har i dag. Många aktörer (landsting, kommuner, företag, organisationer, professioner, forsk-are, myndigheter, departement etc.) är aktiva och engagerade. Informationshantering inrymmer därtill många komplexa juridiska, praktiska och tekniska frågor som kräver nära samarbete mellan många olika aktörer.

E-hälsomyndighetens kartläggning3 av e-hälsoarbetet i Sverige belyser innovationskraften på e-hälsoområdet. Ett stort antal aktörer driver hundratals projekt och initiativ utifrån sina olika uppdrag och intressen, alla i syfte att utveckla vård och omsorg. Enligt kartläggningen involverar e-hälsoområdet minst fyra depar-tement, fler än 20 statliga myndigheter, fler än 350 regionala och lokala huvudmän samt samarbetsorganisationer, fler än 20 bransch- och intresseorganisationer, fler än 20 forskningsinstitutioner och fler än 1 000 företag. Kartläggningen visar också på en viss obalans. Det finns många aktörer som är starkt pådrivande av e-hälso-utvecklingen utan att ha formella mandat att styra, samtidigt som de aktörer som har formella mandat att styra inte är de som är mest pådrivande. E-hälsoområdet har också såväl lokal och nationell som europeisk och internationell prägel.

5.2 Myndigheter och andra organisationer på