Exempel på pågående större projekt 3R-projektet 3R-projektet

Under 2014 inleddes ett samarbete mellan Västra Götalands-regionen, Stockholms läns landsting och Region Skåne för att ta fram ett nytt informationssystem för hälso- och sjukvården. Utredningen har haft ett flertal möten med 3R-projektet där syftet inledningsvis beskrev som att utveckla en gemensam vårdinform-ationsmiljö för de tre landstingen och regionerna.

I ett pressmeddelande från januari 2015 beskrivs syftet däremot som att ett nytt informationssystem ska tas fram. Effekter av systemet såväl som dess gemensamma kostnader ska delas mellan

och användarvänlig it-miljö för medarbetarna, ge utökade möjlig-heter för patienter att vara delaktiga i sin egen vård, effektivisera arbetssätten och medge nödvändigt utbyte av vårdinformation mellan vårdenheter.52

G4-projektet

Parallellt med 3R-projektet pågår det så kallade G4-projektet där de tre landstingen och regionerna från 3R-projektet ingår tillsam-mans med region Östergötland. Såvitt vi kan bedöma har 3R-pro-jektet och G4-pro3R-pro-jektet dock inte haft kontakter med varandra. G4-projektet drivs på uppdrag av respektive landstings- eller region-direktör. Syftet med G4 är att de involverade landstingen och regionerna ska harmonisera sina regelverk för informationssäkerhet och utveckla ett ledningssystem för informationssäkerhet som kan tillämpas på gemensamma tjänster. Den långsiktiga ambitionen med projektet, som också förankrats i Nätverket för informations-säkerhet (NIS) är därmed att G4 på sikt ska bli G21, det vill säga att alla landsting och regioner har harmoniserat sina regelverk för informationssäkerhet.53

Journal och Läkemedel

Under våren 2014 föreslog Inera AB att för att uppnå målen 2018 enligt den gemensamma handlingsplanen så måste flera utveck-lingsaktiviteter samordnas. Ett program under ledning av Inera AB har inrättats för 2014–2015 i syfte att samordna insatserna avseende bland annat Journal på nätet, Nationell patientöversikt, Samlad läkemedelslista och olika infrastrukturkomponenter.

Det övergripande syftet är att tillgängliggöra strukturerad information för både individer och professioner i högre utsträck-ning och på enklare sätt än i dag.

En viktig del av samordningen är enligt Inera AB att förstärka och samordna den underliggande infrastrukturen. Det görs genom 52 Pressmeddelande (2015-01-14), Gemensam vårdinformationsmiljö,

www.sll.se/verksamhet/halsa-och-vard/nyheter-halsa-och-vard/2015/01/Gemensam-vardinformationsmiljo/, hämtat 2015-01-15.

en utveckling av den gemensamma tjänsteplattformen och de tjänstekontrakt som ingår där. Utvecklingen sker inom ramen för Inera AB:s arkitektur och innebär en standardisering av både teknik och informatik. Projektet är egentligen två, ett som drivs av Inera AB och ett som drivs av Stockholms läns landsting (som redan driver flera nationella tjänster på uppdrag av Inera AB) men det finns en gemensam styrgrupp. Avsikten är att tre pilotprojekt ska vara genomförda i december 2015. Ett pilotprojekt inleddes i januari 2015 i Region Skåne.54

Inera AB konstaterade i sin verksamhetsplan för 2015 att utvecklingen på e-hälsoområdet kräver omfattande omställnings-investeringar kommande år. Samtidigt påtalar Inera AB att utrym-met i landstingens och regionernas gemensamma budget för utvecklingsprojekt minskar beroende på ökade drifts- och förvalt-ningskostnader. Under 2015 återstår därför enligt Inera AB inget utrymme för nyutveckling, om inte genomgripande effektivi-seringar och alternativa modeller för finansiering genomförs.55

5.2.11 Beslutsstöd

E-hälsomyndigheten har låtit göra en kartläggning av beslutsstöd i Norge, Danmark, Finland, Kanada, USA och Australien. Kartlägg-ningen visar att förekomsten av kunskapsstöd är större än av beslutsstöd. Det är enligt kartläggningen mer ovanligt med besluts-stöd som är integrerade i exempelvis journalsystem än att använ-daren har tillgång till olika kunskapsstöd genom olika närliggande informationssystem.

I kartläggningen konstateras att i Sverige är system för läkemedelshantering är den vanligaste typen av besluts- och kunskapsstöd i hälso- och sjukvården. En möjlig förklaring skulle kunna vara förekomsten av strukturerad data inom läkemedels-området och av en nationell hantering av e-recept. Den nationella användningen av övriga besluts- och kunskapsstöd är däremot begränsad, även om det finns flera exempel på att enskilda landsting 54 Inera AB (2014-03-24), Utredning – Samordnad utveckling av Journal på nätet, NPÖ, Pascal/NOD och samtal med Inera AB.

55 Inera AB, Verksamhetsplan 2015 – Landsting och regioner i samverkan för e-hälsa och samtal med Inera AB.

eller kliniker utvecklar egna beslutsstöd anpassade till den egna verksamheten. Kartläggningen visar att besluts- och kunskapsstöd inte används i någon större utsträckning inom socialtjänsten. De stöd som finns avser dessutom planering, drift och administration medan det i princip saknas besluts- och kunskapsstöd för kärnverk-samheten, till exempel för handläggning inom socialtjänsten.56

Exempel på befintliga beslutsstöd

Det finns i dag ett antal beslutsstöd som professionerna i hälso- och sjukvården inklusive apoteken och socialtjänsten i olika utsträckning har tillgång till.

Elektroniskt expertstöd (EES) är ett amerikanskt system utveck-lat av Medco Health Solution som Apoteket AB köpte in och ansvarade för. I samband med omregleringen av apoteksmarknaden överfördes EES till Apotekens Service AB. I dag är det E-hälso-myndigheten som förvaltar och utvecklar EES samt tillhandahåller det kostnadsfritt för alla apotek. EES bygger på amerikanska informationskällor och systemet innehåller en interaktionsmodul och ger även signaler för dubbelmedicinering, hög dos, specifika regler för barn och äldre, samt regler för könsspecifika läkemedel och regler för läkemedel som påverkar annan sjukdom. EES finns tillgängligt på cirka 90 procent av apoteken men används i liten utsträckning. Under första halvan av 2014 fick ungefär 2 000 patienter per vecka en analys av sina läkemedel med hjälp av EES. Det kan jämföras med antalet expedierade recept, som under 2012 uppgick till cirka 220 000 per vecka.57

Svensk informationsdatabas för läkemedel (SIL) är en landstings-gemensam databas med kvalitetssäkrad läkemedelsinformation. SIL är sedan 2012 infört i samtliga landsting via journalsystemen. Inera AB förvaltar, utvecklar och tillhandahåller SIL till hälso- och sjukvården.58 SFINX (Swedish Finnish Interaction X-referencing) är en interaktionsmodul som har utvecklats i ett samarbete mellan Stockholms läns landsting och företaget Medbase i Åbo. SFINX 56 PWC (2015-01-23), Internationell utblick (Slutrapport),

57 Mer information finns på www.ehalsomyndigheten.se, i Läkemedelsverket (2011), Jäm-förelse av interaktionsmodulerna i EES och SFINX, i Linnéuniversitetet (2012), Recept-expeditionssystem i Sverige samt i Sveriges Apoteksförening, Branschrapport 2013. 58 Mer information finns på www.inera.se

tillgängliggörs dels via Janusinfo och webbtjänsten Janusfönster (se nedan), dels via SIL sedan 2010 då Stockholms läns landsting ingick avtal med dåvarande CeHis (numera Inera AB). Via en webbappli-kation kan användaren också mata in läkemedel ”on line”. Detta innebär att uppgifter om de aktuella läkemedlen matas in via webb-applikationen till interaktionsmodulen som sedan utför analysen och ger information om det föreligger risk för läkemedelsinter-aktioner.59

Janusinfo är en webbplats som drivs av hälso- och sjukvårdsför-valtningen vid Stockholms läns landsting. Janusinfo innehåller kommersiellt obunden läkemedelsinformation riktad till läkare och sjukvårdspersonal samt en portfölj med olika beslutsstöd, evidens-baserade riktlinjer och rekommendationer från landstingets läke-medelskommitté. Utöver SFINX finns NjuRen tillgängligt via Janus-info, i journalsystemet via Janusfönser eller via webben. NjuRen är ett beslutsstöd som ger ordinatören tillgång till information om patientens beräknade njurfunktion samt evidensbaserade praktiskt applicerbara rekommendationer för dosering av läkemedel.60

Ett beslutsstöd för läkemedelsdosering till barn är ePed, som utvecklats vid Astrid Lindgrens barnsjukhus. Det saknas ofta kliniska prövningar för att värdera läkemedels säkerhet (biverk-ningar) och effekt hos barn, vilket gör att det också saknats en samlad kunskap om dosering och administrering av läkemedel till barn. Grunden för ePed är en databas som byggts upp för att samla erfarenhetsbaserad kunskap från professionerna om läkemedels-behandling av barn. Inera AB har, på uppdrag av Socialdeparte-mentet och SKL, genomfört en förstudie angående förutsättning-arna att tillhandahålla ePed nationellt. Inera AB har också tagit fram en genomförandeplan med sikte på att ePed ska kunna till-gängliggöras via SIL under 2016.61

BBIC (Barns behov i centrum) är ett beslutsstöd för den sociala barn- och ungdomsvården som Socialstyrelsen utvecklat på upp-drag av regeringen. BBIC bygger på det engelska Integrated 59 Mer information finns i Läkemedelsverket (2011), Jämförelse av interaktionsmodulerna i EES och SFINX.

60 Mer information finns på www.janusinfo.se/Om-oss1/Om-Janusinfo/ och i NjuRen, broschyr, augusti 2014.

61 Inera AB (dnr. 201406-015), Förstudie – Kunskapsstöd vid läkemedelsordination till barn, Inera AB (201407-001), Genomförandeplan för nationellt införande av ePed.

ren´s System (ICS) som är framtaget efter ett omfattande forsk-nings- och utvecklingsarbete. Utifrån detta har en serie formulär utvecklats som följer hela ärendegången i barnavårdsärenden. Syftet är att BBIC ska åstadkomma ett enhetligt system för handläggning och dokumentation samt kopplas till kommunernas ledningssystem för kvalitetsarbete. I februari 2015 presenterade Socialstyrelsen en uppdaterad version av BBIC som ska lanseras tillsammans med en handbok, utbildningsmaterial och en kravspecifikation som stöd till kommunernas utveckling av it-system.62

En variant på BBIC är beslutsstödet ÄBIC (Äldres behov i cent-rum) som också utvecklas av Socialstyrelsen. Syftet med ÄBIC är att äldre ska få hjälp och stöd utifrån sina behov i större utsträck-ning. Satsningen på ÄBIC kombinerades med statsbidrag till de kommuner som utbildat personal i ÄBIC. Under 2014 fördelade Socialstyrelsen cirka 70 miljoner kronor i statsbidrag till kom-munerna, som utbildat en eller flera processledare.63

Socialstyrelsen har också utvecklat beslutsstödet BAS (Behov av stöd) med tillhörande manual och stödmaterial. BAS är ett fråge-formulär som kan användas av biståndshandläggare i samtal med personer som ansöker om äldreomsorg, eller vid uppföljning av redan beslutade omsorgsinsatser. Syftet med BAS är att handläg-garen ska få en nyanserad bild av den äldres egen uppfattning om sin situation och sitt behov av hjälp och stöd i den dagliga livs-föringen, som underlag för beslut om insatser enligt socialtjänst-lagen (2001:453).64

BPSD (Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens) är, såvitt utredningen kan bedöma, en blandning mellan nationellt kvalitetsregister och beslutsstöd. Processen går kortfattat till så att personalen först gör observationer av BPSD med hjälp av en skatt-ningsskala. Skalan gör det möjligt att bedöma hur ofta BPSD före-kommer och hur mycket det påverkar personen med demenssjuk-dom. Därefter görs en analys av eventuella orsaker med hjälp av en checklista. En vårdplan med åtgärder utformas och när man provat åtgärderna under en bestämd tidsperiod, gör man en utvärdering 62 www.socialstyrelsen.se/barnochfamilj/bbic, hämtat 2015-02-09.

63 www.socialstyrelsen.se/aldre/boendeochstod/abic, hämtat 2015-02-09.

64 Socialstyrelsen (2013), BAS – Behov av stöd: Manual för biståndshandläggare i äldre-omsorgen.

med hjälp av en ny NPI-skattning. Huvuddelen av kommunerna har någon enhet ansluten till BPSD.65