Effekter av spridning av främmande populationer

För att det ska vara möjligt att belysa eventuella effekter på naturligt förekomman- de genetisk variation när genetiskt främmande populationer sprids, behövs infor- mation av flera slag. Det är viktigt att ha en allmän bild av hur den genetiska varia- tionen är fördelad hos enskilda arter som är utsatta för genspridning, samt hur stabila dessa variationsmönster är över tiden. I arbetet har därför ingått att ta reda på vilken kunskap som idag finns vad gäller de arter som är utsatta för gensprid- ning.

Vidare behövs mer detaljerad information om mottagande och givande populatio- ners genetiska sammansättning för att kunna utvärdera eventuella effekter i specifi- ka fall av utsättningar. Principskissen i Figur 1 sammanfattar den kunskap som generellt behövs i en enskild situation. För det första behövs information om den genetiska sammansättningen av det mottagande beståndet innan utsättningen ut- förs. Därefter behövs kännedom om genetiken hos den/de populationer som sätts ut. Sedan ska den vilda, mottagande populationen följas efter utsättningen så att det blir möjligt att analysera huruvida gener från de utsatta populationerna sprids till och etableras i det mottagande beståndet.

För att i en enskild situation kunna avgöra huruvida etablering av främmande gener påverkar populationens ekologi och livskraft behövs ytterligare studier. Den här typen av systematiskt upplagda undersökningar av de eventuella effekterna av

utsättningar saknas i princip helt i Sverige idag. I denna rapport försöker vi utreda vilka möjligheter som finns för sådana framtida studier.

Figur 1. Schematisk illustration över den genetiska information som behövs för att kunna kartläg-

ga eventuella effekter av spridning av genetiskt främmande populationer.

1.4 Målsättning

Syftet med denna rapport är alltså en fördjupad granskning av den information som är möjlig att få fram när det gäller spridningen av främmande populationer – eller genotyper – i Sverige, samt i vilken utsträckning effekterna av sådana utsättningar kan kartläggas. Liksom i föregående rapport (Laikre & Palmé 2005) fokuserar vi här främst på fiske- och viltvården samt skogsbruket, eftersom det är inom ramen för dessa verksamheter som de mest omfattande utsättningarna äger rum. Under arbetets gång har det framkommit att även olika inhemska arter av gräs och vall- baljväxter är föremål för en betydande import och utsättning. Spridning av gräs med potentiellt främmande genetisk bakgrund sker främst för anläggning av grön- ytor samt för vallodling och till vägrenar. Vallbaljväxter sprids i samband med vallodling. Även gräs och vallbaljväxter behandlas därför i denna rapport. Målsättningen är att belysa följande frågor:

1. Vilken kunskap finns om den genetiska sammansättningen hos vilda, motta- gande bestånd av de arter som sätts ut?

2. Vilka populationer/stammar/provenienser används för utsättningar inom ramen för fiske- och viltvården samt skogsbruket?

3. Vilken kunskap finns om den genetiska sammansättningen hos dessa popula- tioner/stammar/provenienser?

4. Vilka arter av gräs och vallbaljväxter är föremål för spridning av främmande populationer?

5. Vilka möjligheter finns att utreda de eventuella effekterna på biologisk mång- fald av de utsättningar som utförs?

1.5 Definitioner

Flera definitioner av begreppen rörande främmande arter och populationer före- kommer. Här ges en kort överblick över de som kommer att användas i denna rap- port. För en mer utförlig presentation hänvisas till Centrum för Biologisk Mång- falds (CBMs) rapport "Sveriges genomförande av Konventionen av biologisk mångfald med avseende på främmande arter och genotyper" (2004) och Laikre & Palmé 2005 (Naturvårdsverkets rapport 5475 "Spridning av främmande populatio- ner i Sverige").

1.5.1 Konventionen om biologisk mångfald (CBD)

I arbetet kring främmande arter inom ramen för CBD har man internationellt enats om följande definitioner (Sixth Conference of the Parties to the Convention on Biological Diversity 2002, Decision VI/23):

Främmande art (Alien species): En art, underart eller lägre taxonomisk enhet som

introducerats utanför sin historiska eller nutida naturliga utbredning. Detta innefat- tar alla delar, gameter, frön, ägg eller andra enheter som kan överleva och reprodu- cera sig.

Invasiv främmande art (Invasive alien species): En främmande art vars introduk-

tion och/eller spridning hotar biologisk mångfald.

Introduktion: Direkt eller indirekt förflyttning av en främmande art till en plats

utanför dess nuvarande eller historiska utbredningsområde.

Etablering: Den process under vilken en främmande art i en ny miljö framgångsrikt

producerar livskraftig avkomma och når en hög sannolikhet för fortsatt överlevnad. Genetiskt distinkta populationer inom arter är alltså att betrakta som främmande

arter om de flyttas till områden utanför sin naturliga utbredning. Detta gäller även i

fall då de flyttas inom ett och samma land så länge flyttningen innebär att popula- tionen sprids till ett område i vilket den inte förekommer naturligt.

1.5.2 Definitioner i denna rapport

Förutom de ovan nämnda begreppen kommer vi i denna rapport att använda följan- de begrepp:

Främmande population: En population som har en annan genetisk sammansättning

än den hos naturligt förekommande populationer av samma art i utsättningsområ- det.

Motsvarande definition används även av Naturvårdsverket (1997, 2004) och Fiske- riverket (2003). Centrum för biologisk mångfald (CBM) använder motsvarande definition för begreppet främmande genotyper (CBM 2004). Individer som här- stammar från populationer med en annan genetisk sammansättning bär genotyper (genuppsättningar) som är skilda från dem som bärs av individer i de naturligt förekommande populationerna.

Det är inte nödvändigtvis så att bestånd av en art inom ett geografiskt område är genetiskt skilt från bestånd inom ett annat geografiskt område. Om tillräckligt stort genetiskt utbyte mellan de olika områdena äger rum och de lokala selektiva kraf- terna inte är påtagliga kan bestånd från olika geografiska områden tillhöra samma genetiska population. För att avgöra graden av genetisk skillnad mellan populatio- ner i olika delar av artens utbredningsområde är laborativa genetiska analyser nöd- vändiga. I avsaknad av resultat från sådana undersökningar bör bestånd som flyttas från ett geografiskt område till ett annat betraktas som genetiskt främmande popu- lationer – i enlighet med försiktighetsprincipen.

Vi använder begreppen främmande population och genetiskt främmande popula-

tion till stora delar synonymt. Med den senare termen vill vi understryka att konsta-

terade genetiska skillnader föreligger.

Utsättning/utplantering: Plantering/frisläppande av växt- eller djurindivider i mil-

jöer där de har möjlighet att reproduceras sig och sprida sina gener (ej inhägnader).

Genspridning: Innefattar den, ur människans synvinkel, aktiva handlingen att sät-

ta/plantera ut växt- eller djurindivider som har en annan genetisk bakgrund än de artfränder som finns i, eller i anslutning till, det område där utsättning-

en/utplanteringen görs (synonymt med spridning av främmande populationer). Innefattar även situationen då redan utsatta individer, eller ättlingar till sådana, reproducerar sig och sprider sina gener vidare.

Biologisk mångfald på gennivå: Ärftligt betingad variation med avseende på vari-

anter av gener (alleler) som fördelar sig dels mellan individer inom populationer och dels mellan populationer inom arter (synonymt med genetisk variation).

Den omfattande spridningen av tall med för utplanteringsområdet främmande bakgrund som sker i större delen av landet kan medföra störningar på den biologiska mångfalden. Förändrad gene- tisk sammansättning kan leda till sämre anpassningsförmåga, och till exempel ökad känslighet mot luftföroreningar och ett förändrat klimat. Bilden kompliceras av skogsträdens långa genera- tionsintervall och den långa tiden fram till slutavverkning. Detta innebär dels att det kan dröja längre än en mansålder innan eventuella effekter manifesteras, dels att frö och pollen kan spridas på naturlig väg under större delen av denna tidsperiod. Foto: Lars Hedlund.