VALLBALJVÄXTER
10. UTREDNINGS OCH FORSKNINGSBEHO
Kunskapen gällande omfattning och eventuella effekter av storskalig spridning av genetiskt främmande populationer i Sverige är idag oacceptabelt bristfällig. Det finns ett stort behov av såväl ytterligare utredningsinsatser som forskning inom området. En central uppgift är att upprätta rutiner för dokumentation av utsättning- arna.
10.1 Dokumentation
All vidare utredning av effekter av spridning av genetiskt främmande populationer är beroende av dokumentation kring de utsättningar som genomförs. I dagsläget föreligger stora brister i samtliga fall då främmande populationer sprids i landet. Till övervägande del är det oklart och odokumenterat vilka utsättningar som görs, var de görs och vilket material som används. Endast vad gäller fiskutsättningar dokumenteras i en ökande grad de utsättningar som genomförs. Formerna för regi- strering diskuteras samlat av länsstyrelserna och en nationell databas över fiskut- sättningar är under utarbetande (Henrik C. Andersson, länsstyrelsen i Stockholms län, Anton Halldén, länsstyrelsen i Jönköpings län, personliga kontakter). Det är centralt att alla utsättningar av främmande populationer registreras på ett överskådligt, lättillgängligt och konsekvent sätt. Effektiva, datoriserade, system för sådan registrering behöver utarbetas av berörda sektorsorgan i samråd med Natur- vårdsverket och bevarandegenetiker/-ekologer.
Viktiga uppgifter att dokumentera omfattar bland annat i) exakt angivelse av var utsättningen görs (inklusive geografiska koordinater), ii) datum för när utsättningen görs, iii) hur många individer som sätts ut, iv) den utsatta populationens ursprung, genetiska karaktäristika och genetiska likhet med mottagande bestånd, v) beskriv- ning av spridningsmöjligheter i det aktuella området och vi) så detaljerad informa- tion som möjligt om eventuella naturligt förekommande populationer i utsättnings- området. Systemen för registreringen bör följa samma mall inom alla länsstyrelser och andra registerförande organisationer, och föras på ett sådant sätt att informatio- nen är lätt tillgängligt för exempelvis tjänstemän och forskare (även utanför den egna organisationen).
10.2 Utredningsbehov
Det har under arbetet med föreliggande rapport och dess föregångare (Laikre & Palmé 2005) framkommit att det är mycket svårt och tidskrävande att få fram upp- gifter som ger en heltäckande bild av de utsättningar som genomförts.
Fisk: Ur de datoriserade register som åtminstone 13 av landets 21 länsstyrelser idag
för över fiskutsättningar (jämför Tabell 9a) är det möjligt att mer detaljerat utröna vilka stammar som använts i olika län och vattendrag (jämför detaljstudie av tre län i Laikre & Palmé 2005). Sådana sammanställningar är angelägna – först när vi vet vilka stammar som satts ut på vilka platser är det möjligt att närmare utreda even- tuella effekter.
Eftersom länsstyrelsernas register i dagsläget inte kan samköras är dock dessa sammanställningar ytterst tidskrävande. Olika datorprogram används i olika län (Tabell 9a) och databaserna har även olika struktur. Det är centralt att en enhetlig- het skapas så att informationen från landets alla län kan samköras och uppgifter om vilka stammar som planterats på vilka geografiska platser vid vilken tidpunkt en- kelt kan tas fram. Det är vidare angeläget att den nationella databas som nu skapas av länsstyrelserna över fiskutsättning inkluderar tidigare tillstånd för fiskutsätt- ningar.
Det framgår i föreliggande kartläggning att den kunskapen om naturliga populatio- ners genetiska sammansättning är förhållandevis god för framför allt öring och lax. För dessa arter finns även kunskap om den genetiska sammansättningen hos flera av de stammar som används för utsättning (Tabell 5, Tabell 6 och Tabell 11). Det är viktigt att vi får en klar bild av i vilka vatten de stammar som är genetiskt under- sökta har planterats. I den utsträckning bestånden i dessa vatten är genetiskt under- sökta finns en utgångspunkt för vidare analyser av genetiska effekter av utsättning- ar (jämför redovisningen för gran avsnitt 6.3). Det är utifrån sådana data bland annat angeläget att framgent utreda vilken grad av inflöde av den utsatta stammens gener i det vilda beståndet som är möjlig att upptäcka med utgångspunkt från den typ av genetiska data som finns. Det är också viktigt att utreda i vilken utsträckning vävnadsmaterial från stammar och populationer som berörs av utsättningar finns lagrade på olika institutioner. Sådant vävnadsmaterial kan i vissa fall användas för genetiska analyser och därmed bidra med information kring genetiska effekter av utsättningar.
Fågel: Registrering av de fågelutsättningar som görs saknas fortfarande till klart
övervägande del (Tabell 14). Totalt 14 av länsstyrelserna för register över de an- läggningar som har tillstånd att föda upp fågel, men endast i Jönköpings och Kro- nobergs län registreras hur många fåglar som sätts ut. I dagsläget är det i stort sett endast möjligt att erhålla uppgifter om hur många gräsänder, rapphöns och fasaner som släpps ut på olika platser via de enskilda uppfödarna. Det är viktigt att de 19 länsstyrelser som ännu inte dokumenterar utsättningar inom länet begär in uppgif- terna från de aktiva uppfödarna i respektive län.
Det har visat sig svårt att få fram information om importer av ägg för kläckning och efterföljande utsättning. Från Jordbruksverket har endast uppgifter över antal importerade ägg per år gått att få. Arterna separeras heller inte, utan antalsuppgif- ten gäller en blandning av ägg från två eller alla tre arterna. Uppgifter om ur-
sprungsland sparas visserligen men är så tidsödande och komplicerade att ta fram att vi inte kunde få ta del av dem för denna sammanställning. Sådana sammanställ- ningar behövs. Det behövs också ändrade rutiner så att lättillgängliga register över äggimporter skapas. I dessa register bör grundläggande uppgifter som art, antal ägg, exporterande land och äggens ursprung i landet (till exempel en viss produ- cent) föras. Först i ett nästa steg är det möjligt att gå vidare med att försöka utröna fler detaljer kring bakgrunden hos de ägg som importeras.
Statistiska metoder som rutinmässigt används för att bestämma genetisk sammansättning hos fiskbestånd i bland annat USA skulle kunna tillämpas på granbestånd i Sverige. Foto: Lars Hed- lund.
Skog: Det har under arbetet med denna rapport framkommit att informationen om
vilket material som används vid skogsföryngring inte finns samlat utan endast går att nå via enskilda skogsodlingsföretag. Systemen för registrering av uppgifterna varierar starkt mellan företag (Tabell 17). En mer detaljerad utredning av vilka uppgifter som går att få fram från enskilda företag behövs. Det behövs också änd- rade rutiner så att dessa uppgifter förs vidare till Skogsstyrelsen som upprättar en central databas över informationen.
Det finns en metod för att bestämma ett granbestånds genetiska härkomst på basis av genetisk sammansättning i 14 proteinkodande loci som undersökts hos ett stort antal populationer (Lagercrantz & Ryman 1990). Möjligheten att använda denna och liknande tekniker i praktiska situationer bör utredas närmare.
Gräs och vallbaljväxter: Stora mängder frön från olika gräsarter och vallbaljväxter
importeras storskaligt till Sverige för massutsättningar i samband med anläggning av olika typer grönytor och för vallodling (Tabell 19 och Tabell 20). I dagsläget
finns ingen information utöver mängden importerad frö. Det är nödvändigt att ruti- nerna för registrering av dessa importer utreds och att användningen kartläggs. Jordbruksverket är troligen det sektorsorgan som bör hantera frågorna kring dessa importer och den storskaliga spridningen av genetiskt främmande gräs- och vall- baljväxtpopulationer i landet.
10.3 Uppföljning av och forskning kring
genetiska effekter
För att utröna effekterna av spridning av främmande populationer krävs insatser som bland annat omfattar:
x Genetisk beskrivning av den/de naturliga populationerna i området där ut- sättningen ska göras.
x Genetisk beskrivning av den/de populationer som ska användas vid utsätt- ningen.
x Upprepade genetiska studier av den mottagande populationen efter utsätt- ningen.
För flera arter som berörs av spridning av främmande populationer finns genetiska data avseende åtminstone de första två punkterna ovan. Detta gäller framför allt öring, lax och gran. Det är angeläget att mer detaljerat utreda några fall där sådan information finns för dessa tre arter. I detta arbete bör alltså identifiering av några fall där genetiska data från mottagande och utsatt population finns ingå. Dessa fall bör sedan detaljstuderas och följande frågor belysas:
x Föreligger genetiska skillnader mellan givar- och mottagarpopulation? x Vilken grad av genetisk inblandning är statistiskt möjlig att upptäcka? x Vilken typ av provtagningsstrategi behövs för att upptäcka olika grader av
inflöde av främmande genetiskt material?
För huvuddelen av de arter som omfattas av storskaliga utsättningar saknas dock fortfarande basal genetisk kunskap. Här är det viktigt att grundläggande forskning utförs som kartlägger dessa arters spatiala och temporala populationsstrukturer. Då medel för grundforskning av denna typ är begränsad behövs sannolikt någon form av insats för att prioritera sådana genetiska kartläggningar.
För att de genetiska effekterna av spridning av främmande populationer ska kunna upptäckas är det viktigt att känna till den naturliga genetiska förändringstakten i naturliga bestånd. Det är centralt att genetiska förändringar som beror av helt natur- liga orsaker (genetisk drift, naturligt genflöde, genetiska förändringar som beror på överlappande generationer, etc.) kan särskiljas från sådana som beror av inflöde av främmande gener.
Idag saknas nästan helt empiriska långtidsstudier av den takt med vilken naturliga populationers genetiska sammansättning förändras (Laikre & Ryman 1997; Laikre 1999; Laikre et al. 2008). Även för dessa typer av studier är det idag svårt att erhål- la forskningsanslag – som vanligen ska kopplas till tidsmässigt korta projekt (en normal anslagsperiod är 1–3 år) och med frågeställningar som i minskande grad berör direkt grundforskning. Därför behövs även i detta avseende särskilda insatser som möjliggör att denna typ av forskning kan bedrivas.
De fröblandningar som används för att skapa grönytor av olika slag, till exempel vägrenar, kom- mer till stor del från importerade gräsfrön. Foto: Lars Hedlund.