Effects from spreading of genes
5. KUNSKAP OM UTSATTA FÅGELSTAMMAR
De fågelarter som berörs av omfattande utsättningar är gräsand, rapphöna och fa- san. Gräsanden (Anas platyrhynchos) anses vara den vanligaste anden i en stor del av Sverige och den senaste inventeringen uppskattar beståndet till 135 200 par (108 000–179 500; Leif Nilsson och Ulf Ottosson, Lunds universitet, personliga kontakter). Rapphönan (Perdix perdix) har minskat kraftigt sedan 1950-talet och kvarvarande stammar i södra Sverige är svaga och mycket lokalt utbredda (ArtDa- tabanken 2006). Den totala populationen uppskattas till 6 700 par (5 000–8 500; Ulf Ottosson, Lunds universitet, personlig kontakt).
Fasanen (Phasianus clochicus) är inte en inhemsk art men den etablerades mer permanent i Sverige i slutet på 1800-talet. Den senaste populationsuppskattningen är cirka 45 000 par (Ulf Ottosson, Lunds universitet, personlig kontakt). Under perioden 1999–2004 sköts 25 000–52 000 per år. Högst var avskjutningen av fasan under 1950-talet, 1954 sköts 172 000 fasaner (Fig 4; Svenska Jägareförbundet 2006).
Uppgifter om antal fåglar som sätts ut årligen saknas eftersom vare sig tillstånd eller rapporteringsskyldighet föreligger för dessa utsättningar. Ej heller finns sam- lade uppgifter om var utsättningarna görs (Laikre et al. 2006). Det står däremot klart att det handlar om tiotusentals eller hundratusentals individer som sätts ut av respektive art varje år. Enbart i Skåne län släpptes exempelvis 90 000 fasaner, 50 000 gräsänder och 20 000 rapphöns ut under 2005 (f.d. länsveterinär Carl- Gustaf Kolmodin, personlig kontakt). I Södermanland samma år släpptes 18 000 fasaner, 21 000 gräsänder och 9 000 rapphöns ut (länsveterinär Per Johnsson, per- sonlig kontakt). I Jönköpings län finns en anläggning för fågeluppfödning varifrån endast 15 rapphöns släppts ut under 2005. Detaljerade uppgifter av detta slag har dock inte varit möjlig att erhålla från samtliga berörda län. För att komma vidare i denna problematik redovisar vi i denna rapport ett antal uppgifter som är kopplade till utsättningarna av dessa fågelarter.
5.1 Avskjutningsstatistik
Utsättningarna sker för att öka mängden jaktbar fågel och avskjutningsstatistiken för dessa arter kan ge en viss vägledning om storleksordningen av denna verksam- het. I Figur 4 visas Svenska Jägareförbundets uppgifter om antalet skjutna gräsän- der, fasaner och rapphöns de senaste 70 åren (Kindberg 2006, Jonas Kindberg, Svenska Jägareförbundet, personlig kontakt). Här framgår att ca 100 000 gräsänder skjuts årligen, medan siffran för fasan ligger runt 30 000 och under 10 000 för rapphöna.
Figur 4. Antalet skjutna gräsänder, rapphöns och fasaner per år.
Antalet skjutna fåglar är alltså väsentligt lägre än det antal som sätts ut. Under år 2005 sköts cirka 10 000 rapphöns totalt i landet medan cirka 20 000 individer sattes ut enbart i Skåne och Södermanland. Vad gäller gräsand sköts cirka 120 000 indi- vider totalt medan dryga 70 000 släpptes ut enbart i Skåne och Södermanland. Över 100 000 fasaner släpptes i samma län år 2005 medan endast cirka 30 000 individer sköts totalt i landet.
Det är oklart vad som händer med de utsatta fåglar som inte skjuts. En stor andel dör självfallet innan jakten, men om endast en bråkdel av de utsatta fåglarna över- lever och fortplantar sig kan detta leda till ett omfattande inflöde av genetiskt mate- rial till de naturliga bestånden av dessa arter.
5.2 Uppfödningsanläggningar
Tillstånd krävs för att hålla vilt i hägn och detta gäller även gräsand, fasan och rapphöna. Någon övergripande sammanställning över anläggningar som innehar sådana tillstånd existerar inte. Tillstånd kan utfärdas under en kortare tidsperiod eller "tills vidare" vilket gör det svårt att få grepp om exakt hur många uppföd- ningsanläggningar som är aktiva i dagsläget. I Tabell 12 anges det ungefärliga antalet aktiva (kring år 2004) anläggningar för respektive art i olika län. Totalt finns fågelhägn i 17 län, och 31 av dem håller gräsand, 52 rapphöna och 67 fasan. Uppgift om det antal fåglar som respektive anläggning får hålla saknas i majorite- ten av fall.
Tre veckor gamla gräsänder som planterats ut. Foto: Johan Elmberg.
5.3 Import av ägg av gräsand, rapphöna och
fasan
De fåglar som sätts ut härrör till stor del från importerade kläckägg. Importörer av sådana ägg ska vara registrerade hos Jordbruksverket och till detta verk även anmä- la de importer som görs. Endast för senare år kan sammanställda uppgifter om antalet importerade ägg erhållas från Jordbruksverket (Tabell 13). Totalt har när- mare 700 000 ägg importerats under perioden 1998–2005. Av de uppgifter som kunnat erhållas framgår varken det exakta antalet för de tre olika arterna eller från vilket land importen skett. Sådana uppgifter finns hos Jordbruksverket men är inte lätta att få fram (Tomasz Dzieciolowski, Jordbruksverket, personlig kontakt).
5.4 Sammanställning av enkät till
länsstyrelserna
Enkäten rörande fågelutsättningar (Bilaga 2) har besvarats av 20 av landets 21 länsstyrelser (Tabell 1). Sammanställning över erhållna svar finns i Tabell 14. Här framgår att i 14 län finns register över de anläggningar som har tillstånd att föda upp fågel för utsättning. I samtliga fall är registret datoriserat i Excel, Word eller Access. Endast i två län (Jönköping och Kronoberg) registreras antalet utsatta fåg- lar. Effekterna av utsättningarna följs inte i något län, men i Södermanland planeras sådan uppföljning.
5.5 Genetisk information om svenska bestånd
Endast två genetiska studier av svenska bestånd av de fågelarter som är berörda av storskaliga utsättningar har genomförts (Tabell 2 och Tabell 3). Båda studierna rör rapphöna och resultaten sammanfattas kortfattat i Tabell 3. En intressant observa- tion som gjorts vad gäller rapphöna i Finland är att de vilda beståndens mitokond- riella DNA skiljer sig från den hos fåglar som används för utsättning (Liukkonen- Anttila et al. 2002). Det vill säga främmande genetiska stammar används för utsätt- ningar i Finland. Genetiska studier av gräsand och fasan saknas helt i Sverige.
5.6 Genetisk information om icke-svenska
bestånd
Ett par genetiska studier av fasan är gjorda i USA. Där har påtagliga genetiska skillnader konstaterats mellan populationer med kort avstånd från varandra (10–30 km). Det är oklart vad som orsakar dessa skillnader. En tänkbar förklaring är att relativt stora skillnader förelåg mellan individer som planterades ut (arten är intro- ducerad i USA) och att det genetiska utbytet mellan populationer är starkt begrän- sat (Scribner et al. 1989; Giesel et al. 1997).
Gräsänder importeras bland annat från Danmark och sprids storskaligt i Sverige. Foto: Johan Elmberg (beskuren bild).
Gräsanden har studerats vad avser variationer i mitokondriellt DNA över västra Ryssland, norra Asien, Aleuterna och Alaska. Påtagliga skillnader mellan kontinen- ter men relativt låg grad av differentiering inom kontinent observerades (Kulikova et al. 2005; Williams et al. 2005). Hybridisering mellan andarter förekommer och inflöde av gener från gräsand anses hota bestånd av exempelvis fläckand (Anas
5.7 Möjlighet att utreda genetiska effekter
Genetiska studier över de fågelarter som är utsatta för storskaliga utsättningar näs- tan helt och kunskapen om de genetiska variationsmönstren och graden av struktu- rering över Sverige är i det närmaste obefintlig. Därmed saknas idag grunden för att kunna utreda eventuella effekter på genetisk mångfald av dessa massutplanter- ingar. Det är angeläget, framför allt vad gäller rapphöna och gräsand, att sådana studier prioriteras och att grundläggande information om dessa arters genetik tas fram.
Det är också centralt att regelverket kring fågelutsättningar ses över. Den nuvaran- de bristen på dokumentation kring var, när och hur många fåglar som släpps på olika platser i landet är inte acceptabel. Likaså krävs en översyn av registreringen av ursprung hos såväl de kläckägg som importeras som de fåglar som senare släpps.
Genetiska studier över de fågelarter som sätts ut storskaligt saknas nästan helt. Kunskapen om de genetiska variationsmönstren och graden av strukturering över Sverige är i det närmaste obefintlig för exempelvis gräsanden som här föds upp för utsättning. Foto: Sten Christoffersson.