Cecilia Axell (2013) framhåller hur viktigt det är att låta barnen komma i kontakt med teknik i tidig ålder, då detta bidrar till ett mer rättvist och jämställt samhälle med likvärdiga kunskaper. Axell skriver i sin avhandling att teknik är mer ett mansdominerat ämne samt att det i tidig ålder syns vilken inställning
6
barnen har till ämnet teknik. Axell menar på att genom att erbjuda barnen teknikundervisning tidigt hinner barnen skaffa sig en egen uppfattning och bygger upp ett självförtroende. Det kommer att göra att barnen vågar fortsätta med sitt intresse. Genom att erbjuda detta kan det bidra till att så småningom få bort stämpeln om att teknik är ett mansdominerat ämne. Axell nämner hur viktigt det är att förskollärarna har den kompetens som krävs för att ge barnen kunskaper i ämnet teknik. Hon ser i undersökningens resultat att förskollärare tycker att de inte har den kompetens som krävs, och önskar mer utbildning inom ämnet. Axell anser att om kompetensen inte finns kan pedagogerna inte nämna vardagliga begrepp och ge barnen det som krävs för ett bra och utvecklande lärande. Hon lyfter också problemet om att förskollärarna har olika syn på teknik, vilket gör att förskollärarna blir förvirrade och fastnar då de tycker det är svårt att urskilja teknik och naturvetenskap. Axell hävdar att det gör att barnens lärande om teknik försämras, eftersom pedagogerna inte har kompetensen, som i sin tur leder till att det blir didaktiska och pedagogiska konsekvenser.
Andersson och Gullberg (2012) har i sin åtgärdsforskning problematiserat och synliggjort varför man ska ha naturvetenskaplig undervisning i förskolan. De har även undersökt förskollärares kompetenser som krävs och behövs för att undervisa naturvetenskapliga ämnen. Undersökningen är grundad på fem förskollärare och grundskollärare. Undersökningen har gjorts genom två epistemologiska perspektiv. De har valt att undersöka flera naturvetenskapliga aktiviteter genom dessa två perspektiv. Detta genom att samla in empiriskt material genom stimulerad återkallelse. I det första perspektivet lades fokus på utvecklingen av barns konceptuella förståelse. Det andra perspektivet studerades genom att läraren skulle ha ett feministiskt tillvägagångssätt i undervisningen. Den feministiska undervisningen innebar att lärarna ska vara närvarande och vara i nuet och upptäcka tillsammans med barnen. Syftet med det perspektivet var att bland annat främja inkludering hos barnen.
Åtgärdsforskningen gjordes för att förbättra lärarnas undervisningsmetoder och kunskaper, samt att synliggöra barnens lärande för att kunna utmana barnen vidare. I resultatet framgår det att i det första perspektivet med fokus på konceptuella förståelse, upplever barnen att de misslyckades då de inte hade någon förståelse eller kunskap om begrepp. Läraren lyckades alltså inte att stötta barnen i deras konceptuella lärande. Resultatet visar på att när det feministiska tillvägagångssätt tillämpas i undervisningen så upplever barnen att de har en makt över sitt lärande, och att de fick en positiv känsla som bekräftades av närvarande pedagoger. En viktig aspekt som framgår i resultatet är att det ställs höga krav på förskollärarna att ha kunskaper om naturvetenskapliga ämnen. Men genom att vara en närvarande pedagog och utforska tillsammans med barnen menar Andersson och Gullberg att det inte
7
ställs lika höga krav på förskollärarnas ämneskunskaper. De kan istället utforska tillsammans med barnen och fokuset på förskollärares bristande ämneskunskaper minskar skriver Andersson och Gullberg.
Gustavsson och Thulins (2017) forskningsstudie bygger på en kompetensutvecklingsinsats. Målet med studien är att stärka arbetslagets arbete kring naturvetenskap och teknik i förskolan. I början av studien undersöktes lärarnas kunskaper av naturvetenskap som lärande objekt, samt naturvetenskap som undervisningsmetod. Gustavsson och Thulin lyfter hur viktigt det är att pedagogerna tar till vara på de naturvetenskapliga fenomenen som finns i den vardagliga verksamheten. Om man har den kunskap som krävs för att skilja på de naturvetenskapliga ämnena så finns naturvetenskap överallt.
Gustavsson och Thulin framhåller vikten av att använda naturvetenskapliga begrepp i vardagen med barnen. I undersökningen har det setts att pedagoger väljer att förenkla begreppen i stället för att förklara innebörden för barnen.
Genom dessa förenklingar missgynnas barnens begreppsbildning. Resultatet som framkommer av denna kompetensutvecklingsinsats är att de har sett att lärarnas kunskaper om naturvetenskap både som metod och som lärande objekt har förbättrats efter studien. Lärarna påpekar även vikten av att ha goda kunskaper och att vara förberedd på de uppdrag de har genom förskolans läroplan.
Sundqvist (2016) har forskat om tekniken i förskolan och syftet var att ta reda på vilka kunskaper samt vilken syn förskolepersonalen har på ämnet. Hennes studie bygger på fyra delstudier, gjorda av henne själv tillsammans med andra forskare. Teknikundervisningen undersöks genom de didaktiska grundfrågorna, vad hur och varför. Varje delstudie har egna frågeställningar som besvaras i studien. Den första delen handlar om förskolepersonalens uppfattningar, och frågeställningen lyder följande Hur beskriver förskolepersonal vad teknik är? Hur påverkar olika bakgrundsfaktorer beskrivningar av teknik? I den andra delstudien så kommer förskolepersonalen svara på vad de inkluderar i teknikämnet och hur ämnet undervisas. Frågorna lyder inkluderar förskolepersonal i förskolans teknikämne med avseende på vad som kan/bör undervisas och hur det kan/bör undervisas? Den tredje delstudien besvarar förskolepersonalen varför det ska undervisas i teknik på förskolan. Där frågeställningen är hur beskriver förskolepersonal syftet med att undervisa teknik i förskolan? I den fjärde och sista delstudien har Sundqvist genom intervjuer gjort en fördjupning av frågorna vad och hur.
Frågeställningen är följande Hur beskriver förskolepersonal den förekommande teknikundervisningen på den egna förskolan? Hon använde enkäter i delstudie 1 till 3 och intervju i delstudie 4 för att få svar på sina frågeställningar. Intervjupersonerna valdes ut genom enkäten där hon ställt
8
frågan om de kunde tänka sig att ställa upp på en intervju. Studien riktar sig till både barnskötare och förskollärare. Det resultat man kunde tyda i delstudie 1 var att det fanns stor variation i hur frågan, vad är teknik? hade besvarats.
Några kunde inte svara något alls på frågan, medan några kunde svara men på ett mer begränsat sätt, medans några gav mer utvecklande svar på frågan vilket visar på en god kunskap inom ämnet menar Sundqvist. I delstudie 2 kunde resultatet tydas att artefakter har en central roll i förskolans teknikundervisning. Resultatet visar även på vikten av att kunna erbjuda material som barnen får möjlighet att skapa och utforska med. I resultatet framgår det även att aktiviteter med problemlösning var något som förskolepersonalen använde, barn fick alltså lösa problem med olika artefakter.
Resultatet som framgår i delstudie 3 är att de flesta som deltog i studien hänvisade till läroplanens riktlinjer kring ämnet teknik i förskolan. Där det nämns att personalen ska väcka intresse för teknik hos barnen, samt att göra dem medvetna om den teknik som finns runt omkring dem. De ska även skapa en förståelse för vad tekniken har för funktion och hjälpa barnen att bli förberedda för framtiden menar Sundqvist. I delstudie fyra var svaren på frågeställningen varierande, där några kunde beskriva hur de kan utmana barnen inom ämnet teknik, medan några gav begränsade och ytliga svar om teknikundervisningen. Resultatet visar på att de som har goda kunskaper inom ämnet teknik är de som formulerar sig bra och med säkerhet. Det är också de som kan erbjuda barnen de aktiviteter som utmanar dem att lära om ämnet teknik på djupet. Beskrivningen av att vara en närvarande pedagog varierar också menar Sundqvist.
Hallström m.fl. (2015) har forskat om ämnet teknik i förskolan, syftet var att undersöka hur pedagogerna utmanar och uppmuntrar barnen till ämnet teknik på förskolan. Metoden de använde för att undersöka detta var informella samtal med barn och pedagoger, samt observationer som spelades in. Resultatet visar att båda förskolorna som studien genomfördes på erbjuder rikligt med byggmaterial som exempelvis lego. Detta bjuder in barnen till att använda sig av ämnet teknik. Det framkom även att barnen hela tiden använder sig av teknik i sina liv, både i den fria leken men även i styrda aktiviteter. Inomhus kunde man se att det centrala för just teknik var att bygga och konstruera av olika slag. I resultatet framgick även att pedagogerna utmanade barnen i ämnet teknik på olika sätt. Pedagogerna var ibland aktiva och satt med barnen och lekte med tillexempel tågbanan. Under lekens gång diskuterades tillsammans hur de skulle göra och hur de skulle ta sig vidare. Det förekom också att pedagogen var passiva och stod bakom, så när barnen bad om hjälp så gav pedagogerna tips och utmanande frågor, så att de tillsammans kunde lösa problemet som uppstått. De gav alltså inte barnen raka svar. Hallström m.fl.
nämner att en viktig aspekt som kom fram i resultatet var tiden, man behöver
9
få tid för att utforska. Trots att de två avdelningarna erbjöd samma material kunde man ändå se skillnad, då den ena förskolan var mer fri. Barnen fick röra sig hur de ville. Men på den andra skulle man stanna i det rummet man valt att leka i en viss tid. Detta menar Hallström m.fl. kan rubba barnen då rummet kanske inte erbjuder någon teknik som lockar barnen.
Björklid (2005) har sammanfattat en kunskapsöversikt över olika forskningsprojekt, som handlar om miljön i förskolan, för att påvisa vilka stora potentialer som finns för utomhusmiljön som ska bidra till barns lärande och utveckling. ”Syftet med denna kunskapsöversikt är att dokumentera den fysiska miljöns betydelse för lärandeprocesser, som de i huvudsak behandlas i olika forskningsprojekt” (2005, s.10). Björklid menar att miljön sänder tydliga budskap om man är välkommen eller inte. Miljöestetiken det vill säga miljöns utformning enligt Björklid har betydelse för barnens psykiska och fysiska välbefinnande och på så sätt påverkar det lärandets möjligheter hos barnet.
Björklid menar på att utemiljön har stor betydelse för barns lärande, men att den också behöver vara inbjudande och rolig för barnen. Björklid menar på att ofta är utemiljöerna tråkiga och innehållslösa, därför bedriver vi ofta undervisning i inomhusmiljön.
Pramling-Samuelsson m.fl. (2020) har undersökt hur Corona pandemin har påverkat barnen och dess lärande i förskolan. Undersökningen har gjorts i Sverige, Norge och en stat i USA. Pramling-Samuelsson m.fl. såg skäl i att undersöka coronapandemins påverkan hos barnen och deras lärande, eftersom annan tidigare forskning har visat på hur viktig förskolan är för barnen i tidig ålder för utveckling och lärande. Det var när pandemin började sprida sig i hela världen och förskolor började stänga, som Pramling-Samuelsson m.fl. började fundera på effekter av en pandemi på förskolor. Pramling-Samuelsson m.fl.
såg genom undersökningen att det har påverkat barnens lärande och utveckling, men det är fortfarande oklart hur mycket det har påverkat.
Förskolor i Sverige förblev öppna med mindre förändringar, som tillexempel att plocka bort leksaker, bli hårdare med handhygien, större fokus på hälsa, och lägga största delen av undervisningen ute. Den största förändringen som egentligen gjordes var att föräldrar inte fick gå in och lämna eller hämta barnen, det skulle ske utomhus.
Öckert (2021) nämner att tidigare forskning har visat på att förskolan har en betydande roll för barns utveckling och lärande, därför är det viktigt att barnen får vara på förskolan så länge de är symtomfria. Öckert skriver i sin rapport om förskollärarnas ökade frånvaro på grund av Corona pandemins biverkningar. Öckert poängterar att om förskollärarna blir frånvarande från förskolans verksamhet, försvinner undervisningen helt för barnen. Enligt
10
Öckert upplever förskollärarna mycket högre arbetsbelastning sedan pandemin kom.
3 METODANSATS & METOD
Under denna rubrik kommer det att redogöras för vilka metoder som har valts för att möjliggöra studiens syfte, samt för urval, datainsamling och genomförande. Analysmetod och de etiska överväganden som har tagits i studien kommer att presenteras. Syftet med vår studie är att undersöka hur förskollärare uppfattar teknik och hur de upplever teknikundervisningen i förskolan.