Vi har valt att använda oss av två datainsamlingsmetoder, enkäter och interjuver. Bryman (2011) beskriver mixed methods, det innebär att två metoder används för att samla in data till undersökningen som görs. Bryman menar att när man använder mixed methods används två metoder, en kvantitativ och en kvalitativ. I vår undersökning kommer vi att använda oss av två kvalitativa metoder, interjuver och enkät. Detta kommer vi att göra för att
12
bland annat få flera deltagare i vår studie. I interjuver kommer en direkt kommunikation ske mellan intervjuare och informant, och detta menar Christoffersen och Johannessen (2015) kan påverka svaren, genom att informanten kan bli påverkad av den personliga kontakten med intervjuaren.
Till vår studie och den valda kommunen där studien genomförs, hade vi redan från studiens start, vetskap om att personlig kontakt fanns mellan oss och informanterna, och att detta kunde komma att påverka svaren. Därför valdes en ytterligare metod, enkäter. Genom att respondenterna svarade på enkäten via mail, fanns ingen direkt kommunikation med oss, det blev istället en envägskommunikation. Detta gör att vi inte kan påverka respondenternas svar.
I enkäten var respondenterna anonyma, detta gav respondenterna möjlighet till att fritt ge sina uppfattningar och tankar kring de frågor vi ställt. Insamlingen av datamaterialet kommer ske parallellt, men analyseras var för sig. Resultatet från varje metod kommer sedan jämföras för att undersöka om de styrker varandra. Vi kommer genom de valda metoderna samla in empiriskt material, genom respondenternas och informanternas svar utifrån deras uppfattningar och livsvärldar som tolkar fenomenet som undersöks. Genom att vi ställer dessa frågor undersöker vi fenomenet teknik ur ett fenomenografiskt perspektiv. Utifrån forskningar och tidigare egna erfarenheter hade vi kunskapen om att teknikämnet upplevs som allmänt svårt och skrämmande, det var en av orsakerna till varför vi valde två metoder som datainsamlingsmetoder.
Dahlgren och Johannessen menar att i kvalitativa intervjuer är det möjligt att få fylliga och detaljerade svar. Denna metod beskrivs även som flexibel då den kan användas och genomföras nästan överallt. Kvalitativa intervjuer står för ett strukturerat samtal mellan informant och forskare, där målet är att uppnå ett syfte. Resultatet av intervjuerna kan leda till att vi får en större förståelse för varandras olika livsvärld och tankesätt. Dahlgren och Johannessen menar på att det är viktigt att få så innehållsrika och detaljerade svar som möjligt på de frågor som forskaren ställer. Genom att man använder sig av semistrukturerade intervjuer ger man informanten möjlighet till mer frihet att besvara och formulera svaren på frågorna. Christoffersen och Johannessen menar på att personliga intervjuer bidrar till att skärpa informanternas uppmärksamhet, att de måste vara i nuet, detta är en fördel om det är komplicerade teman eller problematiska frågor i intervjun. Anledningen till att vi använde oss av enkäterna också var för att nå en större grupp individer, samt att vi ville se om det blev någon skillnad på svaren när vi hade personlig kontakt gentemot att deltagaren fick vara anonym.
Enkäter valde vi för att i den tid vi lever just nu är det lätt att fylla i en enkät via mail var än man befinner sig. Vi valde att enkäten inte skulle innehålla för många frågor att besvara, för att minska risken om det Bryman (2011)
13
beskriver om enkättrötthet. Det innebär att om det är för många frågor riskerar det att respondenten struntar i att svara alls. En annan orsak till varför vi inte valde allt för många frågor är med hänsyn till den tidsbrist förskollärarna arbetar under just nu.
3.3.1 Intervju
För att försöka få svar på studiens syfte har vi använt oss av semistrukturerade intervjuer. Detta för att få en större inblick i förskollärarnas uppfattningar om teknikbegreppet och teknikundervisning. Enligt Christoffersen och Johannessen (2015) så innebär semistrukturerade intervjuer att frågorna är öppna för att ge utrymme för informantens tankar och erfarenheter. På så sätt har forskaren mindre inverkan på deras svar, och informanten kan ge fylligare svar än om intervjufrågorna varit slutna. I vår undersökning har de slutna frågorna fasta svarsalternativ, där de enbart kan ge raka svar, tillexempel ja, nej eller ett årtal. I de öppna frågorna i vår undersökning kan informanterna ge friare och fylligare svar. Genom informanternas tankar och åsikter får vi inblick i deras egna livsvärld. Detta kan vi koppla till den fenomenografiska metodansats som vi använt i vår studie. Christoffersen och Johannessen menar att fenomenografin handlar just om att se och uppfatta omvärlden genom människor. I vår studie vill vi genom de öppna och slutna frågorna få en inblick i deltagarnas egna livsvärldar. Våra intervjufrågor blir fenomenografiska eftersom vi med de öppna frågorna får fram egna tolkningar från deltagarna.
3.3.2 Genomförande av intervjuer
Först kontaktades rektor i berörd kommun för att undersöka möjligheterna till att få genomföra studien. Då presenterades studiens syfte och frågeställning.
Med godkännande från rektor kunde undersökningen påbörjas. Vid denna kontakt gav rektorn förslag på tänkta informanter som skulle passa. Utifrån syfte och frågeställning har det utformats intervjufrågor (bilaga 1) med hjälp av Christoffersen och Johannessen (2015) intervjuguide. Vi utformade frågorna så att vi skulle få in så många egna tolkningar som möjligt. Vi hade även i åtanke att ställa frågor för att se om de kanske kan mer än de säger att de kan. Tillexempel som när vi frågade om deras miljö inkluderar vardagsteknik. Syftet med undersökningen var inte att undersöka Corona pandemin, men eftersom den präglar hela vår vardag just nu, var det ett gyllene tillfälle i undersökningen att ha med Corona pandemin för att se om den påverkat i förskolan. Därför kommer det att förekomma viss Corona pandemi kopplingar i studien. Efter att intervjufrågorna utformades, skapades ett informationsblad (bilaga 3), där det framgick information kring deltagande i studien. Samtyckesblanketten (bilaga 4) gjordes samtidigt. För att kunna informera informanterna om intervjuns tidsram genomfördes två test
14
interjuver. När alla förberedelser inför datainsamlingen var klara kontaktades sex tänkta informanter. Efter ett godkännande att delta i studien fick informanterna bestämma tid och datum inom ramen av 3 veckor. När tid hade bestämt skickades ett mail med informationsbrev (bilaga 3), samtyckesblankett (bilaga 4) och zoomlänk ut via vår studentmail. Intervjuerna varade ungefärligen i 20 minuter. På grund av pågående pandemi var intervjuerna tvungna att ske över zoom. Vid intervjutillfällena hälsades informant välkommen och vi gav en kort introduktion till studien och vi frågade om informanten tyckte det var okej att vi båda satt med, samt vilken roll vi skulle ha under intervjun. En frågade intervjufrågorna och den andra antecknade informantens svar. Vi frågade om intervjun kunde spelas in, för att sedan kunna transkribera materialet mer noggrant. När inspelningen börjat gav informanten sitt samtycke till att delta. När intervjun var färdig tackade vi för ett deltagande.
Efter att samtliga sex interjuver var genomförda påbörjades analysarbetet av det insamlade materialet.
3.3.3 Enkät som metod
Den andra metoden som har använts var enkäter. Metoden enkäter är en kompletterande metod som användes som ett komplement till våra intervjuer.
Detta gjorde vi för att vi av erfarenhet vet att teknik är ett svårt ämne, och därför ville vi vara säkra på att vi kunde få in nog med svar. Därför valde vi att använda två metoder. Enkäter har valts för att få en större kvalitet i undersökningen. När enkäten har utformats har det tagits stöd från Hjalmarssons (2014) kapitel: Enkät till förskollärare (s.157). Hjalmarsson menar att utgångspunkten för undersökningen är att ta reda på vad man vill undersöka. Hjalmarsson förklarar enkätkonstruktion genom att enkäter utformas utifrån studiens syfte. De öppna frågorna menar Hjalmarsson lämpar sig när man vill ha respondenternas svar som egna ord och reflektioner, samt områden som är outforskade. Slutna frågor menar hon lämpar sig för att få fram rena fakta. Hjalmarsson betonar vikten av att utforma enkätens frågor så att de blir relevanta för studiens syfte och frågeställningar. Vår studie består av tre slutna och tolv öppna frågor. I vår studie innebär slutna frågor att det är fasta svarsalternativ, och de öppna frågorna är för att respondenterna ska kunna ge sina tolkningar och fylligare svar. Vi är medvetna om den höga arbetsbelastningen och tidsbrist som förskollärarna arbetar under, och med detta i åtanke har vi använt några slutna frågor för att minska svarstiden på enkäten. Det är dock genom de öppna frågorna som respondenternas erfarenheter och tankar kommer fram, vilket är relevant för att försöka besvara studiens syfte och frågeställning. Genom att kombinera öppna och slutna frågor fördjupar frågorna varandra. Våra enkätfrågor blir fenomenografiska eftersom vi med de öppna frågorna ger deltagarna utrymme till att skriva sina egna tolkningar om fenomenet som vi undersöker.
15
3.3.4 Genomförande av enkäter
Samtidigt som vi hade kontakt med rektor om att få utföra intervjuer godkändes även att skicka ut enkäter till respondenter via deras intranät. Detta valde vi att göra som en kompletterande metod till våra intervjuer, för att skapa en större kvalitet i studien. Enkäten utformades på programmet Survey Reports, från Karlstads Universitet. Enkätfrågorna utformades utifrån intervjufrågorna, vi valde att göra dem ganska lika då vi ville se om vi kunde få in annorlunda svar när deltagarna kunde vara anonyma. Även här valde vi att vinkla frågorna för att se om de kunde mer än de säger. När vi hade utformat frågorna och fått godkännande från vår handledare så skickades enkäten till rektorn, som sedan skickade ut till kommunens alla förskollärare och barnskötare. I enkäten fanns informationsbrev (bilaga 3) och samtyckesblankett (bilaga 4) som var det första som kom upp när de öppnade enkäten. Totalt skickades enkäten ut till 96 respondenter, och 25 svar kom in varav fyra svar var från barnskötare. Enkäten kunde besvaras i en och en halv vecka. Eftersom barnskötare inte var relevanta för vår studie, fick vi föra över enkäterna i Excel där vi sedan kunde plocka bort barnskötarnas svar. Efter detta kunde analysarbetet av materialet påbörjas.