Utifrån vårt resultat kan vi dra slutsatsen att den största delen av informanterna och en liten del av respondenterna anser att teknikbegreppet upplevs som svårt att definiera, vårt resultat stärks genom att Sundqvist m.fl. (2015), Hellberg och Elvstrand (2013) samt Elvstrand m.fl. (2018) också har sett att förskollärarnas förståelse för teknik är begränsad. Det vi kunde se i vårt resultat är att en stor del av respondenterna beskriver teknikbegreppet på ett utvecklande sätt som enligt DiGironimos (2011) dimensioner visar på god förståelse för teknikbegreppets karaktär. En slutsats vi kan dra genom resultatet är att samtliga informanter och den största delen av respondenter nämner att förskolans verksamhet har påverkats av Corona pandemins restriktioner. Det framkommer att de inte tycker att teknikundervisningen specifikt har påverkats i någon större omfattning, men samtidigt nämner de att materialtillgången har begränsats. Detta tolkar vi som att teknikundervisningen ändå till viss del har påverkats av den rådande pandemin då de ser begränsningar i materialtillgången på förskolan. Genom resultatet kan vi dra slutsatsen att det inte bedrivs så mycket planerad teknikundervisning på förskolan, då samtliga informanter och den största delen av respondenter nämner att de inte genomför planerad teknikundervisning varje vecka. Genom att det finns en del av respondenterna som har planerad teknikundervisning varje vecka, medan andra inte har det, kan det innebära att alla barn kanske inte får likvärdiga förutsättningar att arbeta med teknikämnet. Samtidigt framgår det att informanterna och största delen av respondenterna anser sig ha kompetens för att bedriva teknikundervisning, och då får vi anta att de följer och uppfyller de mål som finns i förskolans läroplan inom ämnet teknik. Sammanfattningsvis kan vi säga att teknik är ett svårt ämne som behöver få ta mer plats i verksamheten, samt att det finns en stor del respondenter som visar på djupare kunskaper i ämnet. Dessa behöver få bekräftelse på sina kunskaper genom
28
ytterligare fortbildning, så att de erbjuds rätt förutsättningar för att kunna bedriva teknikundervisning i förskolan.
5.1.1 Uppfattningar om begreppet teknik
Studiens resultat gällande förskollärares uppfattningar om teknikbegreppet har analyserats utifrån DiGironimos (2011) fem dimensioner. Sundqvist m.fl.
(2015) och Elvstrand m.fl. (2018) påvisar att förskollärarna har svårt att definiera begreppet teknik. Även i vårt resultat framgår det att största delen av informanterna upplever att det är svårt att definiera begreppet. Hellberg och Elvstrand (2013) kunde i analysen av pedagogers svar tyda tre teman, problemlösning, något som finns överallt i vardagen och verktyg. Genom dessa tre teman kunde Hellberg och Elvstrand se att pedagogerna hade begränsad förståelse för begreppet teknik. Detta framkom också i våra resultat, där den största delen av våra informanter visar på en mycket begränsad förståelse utifrån DiGironimos (2011) fem dimensioner. Genom resultatet har vi också sett att en stor del av respondenterna beskriver begreppet utvecklande. De visar på en förståelse utifrån de fem dimensionerna som DiGironimo menar att man måste förstå för att ha en förståelse för teknikbegreppets innebörd. I resultatet kunde vi se att några få av respondenterna hade svårt att skilja på naturvetenskapliga ämnen och teknik. De beskriver teknik utifrån fysikbegrepp. Detta är även något som Sundqvist m.fl. (2015) har sett i sin forskning, att förskollärare tycker att det är svårt att skilja på vilket begrepp som hör till vilket område. Axell (2013) menar att om förskollärarna har olika syn på ämnet så gör det att de blir förvirrade i arbetslaget, vilket leder till att de fastnar och inte vet hur de ska ta sig vidare. Axell hävdar att detta kommer göra att barnens lärande inom ämnet teknik inte vidareutvecklas.
5.1.2 Teknikundervisning
Informanterna och till största del respondenterna påvisar att den pågående pandemin har påverkat verksamheten på ett eller annat sätt. De påverkningar som nämns är restriktionerna från folkhälsomyndigheten (2020), såsom personalbrist på grund av att personal och barn ska stanna hemma vid minsta symptom, samt att vikarier ska undvikas och att undervisning i största möjliga mån ska ske utomhus. Öckert (2021) har i sin forskning sett att om förskollärarna blir frånvarande från verksamheten så försvinner undervisningen helt för barnen. Han har även sett i sin forskning att barnens möjlighet att närvara på förskolan har en betydande roll för deras utveckling och lärande, vilket också påverkar förskollärarnas möjlighet att genomföra planerad undervisning. Genom Öckert kan vi i vår studie tolka att de restriktioner som informanter och respondenter påpekat, kan påverka barnens
29
lärande negativt. Det som Pramling-Samuelsson m.fl. (2020) har undersökt är hur Corona pandemin har påverkat barnen och dess lärande i förskolan. De nämner att Corona pandemin har påverkat barnens lärande och utveckling men det är fortfarande oklart i vilken grad. I vår studie har dock informanter och till största del av respondenterna uttryckt att själva teknikundervisningen har påverkats av Corona pandemins restriktioner i mindre omfattning än verksamheten som helhet. Det som respondenter och informanter nämner är att genomförande av all undervisning i förskolan har fått ändra tankesätt.
Genomförandet har ändrats utifrån materialbegränsningar och restriktioner.
Utifrån detta har vi sett ett annat resultat än vad Pramling-Samuelsson m.fl.
(2020) har sett.
5.1.3 Upplevelser av teknikundervisningen
Förskolans läroplan är ett av de styrdokument som förskolan bygger sin grund på, och 2018 var året som den reviderades. Samtliga informanter upplever att kraven på teknikämnet inte har blivit högre. De anser att kraven har blivit tydligare. Respondenterna lyfter vikten av att vara flexibel, att kunna anpassa målen efter den barngruppen de har. Elvstrand m.fl. (2018) undersökte vilken inställning pedagoger har till ämnet teknik, samt vilka kunskaper de har.
Elvstrand m.fl. kunde i studien tyda att förskollärare hade dåliga erfarenheter med sig och det kan vara därför de hade dålig inställning till ämnet. Det vi kan se i vårt resultat är att förskollärarna ändå ser möjligheter att utifrån läroplansmålen bedriva teknikundervisning, och hur viktigt det är att vara flexibel i sin roll som pedagog för att få till en undervisning för alla. Det vi kan se i resultat är att i respondenternas svar finns det en självsäkerhet hos förskollärarna. De upplever att de nya läroplansmålen skapar utrymme för att vara flexibla och kreativa inom ämnet teknik. Sundqvist (2016) har i delstudie fyra sett att de som har goda kunskaper inom ämnet är de som törs erbjuda barnen utmanande aktiviteter, som erbjuder möjligheter, att förstå ämnet teknik mer på djupet. Detta överensstämmer med hur vissa respondenter kunde beskriva begreppet teknik utvecklande utifrån DiGironimos dimensioner. Ett resultat som framkommit är att informanterna inte bedriver teknikundervisning varje vecka, de hävdar att det är för att de hela tiden utgår från barnen och deras intresse. En tredjedel av respondenterna nämner att de inte bedriver planerad teknikundervisning varje vecka, för att de utgår också från barnens intressen.
Detta visar på en mycket begränsad förståelse för teknik, då de inte kan se och planera teknikaktiviteter utifrån barnens intressen. En tredjedel av respondenterna har planerad teknikundervisning varje vecka, detta för att de belyser hur viktigt det är för barnen att få möta tekniken. Axell (2013) framhåller i sin avhandling att det är viktigt att låta barnen komma i kontakt med teknik redan i tidig ålder, och på så sätt bidra till ett mer rättvist och jämställt samhälle och likvärdiga kunskaper. Det vi kan se i analysen är att en
30
del barn blir erbjudna teknik varje vecka men en del barn blir inte det. Detta kan leda till att alla barn inte får en likvärdig utbildning inom teknikämnet. För Axell menar på att genom att erbjuda barnen teknikundervisning i tidig ålder, så hinner barnen att skapa sig en egen uppfattning och ett självförtroende kring ämnet. Genom att erbjuda alla barnen teknik tidigt så kanske vi så småningom kan få bort stämpeln om att teknikämnet är mansdominerat. Den sista tredjedelen av respondenterna nämner att de inte bedriver planerad teknikundervisning varje vecka men att de i stället tar vara på vardagsteknik i verksamheten, och gör något av den tillsammans med barnen. Andersson och Gullberg (2012) belyser genom det feministiska tillvägagångssättet att lärarna tillsammans med barnen ska vara närvarande och upptäcka nuet. Genom att de är närvarande tillsammans med barnen så menar Andersson och Gullberg att kraven på lärarnas ämneskunskaper minskar, för att fokuset blir i stället på utforskandet tillsammans med barnen, vilket en tredjedel av respondenterna i vår studie gör. Samtidigt kan vi se i vårt resultat att informanterna och till största del respondenter uppger att det varit personalbrist i verksamheten. Vi ställer oss då frågan hur och om det är ens möjligt att vara närvarande pedagoger för alla barn, i de stora barngrupper som i nuläget är en verklighet ute i verksamheten. Detta kan ses tillsammans med den tidsbrist och höga arbetsbelastning som finns hos förskollärarna. Att det är sådan tidspress i förskolan är väldigt synd då det skulle ge både för barn och personal positiva effekter av att få tid till att utforska tillsammans. En forskare som framhåller de positiva effekterna med detta är Hallström m.fl. (2015), de poängterar att det är viktigt att ge barnen tid till att utforska ämnet på djupet.
5.1.4 Materialets begränsningar
Det som framgick i resultatet var att samtliga informanter och respondenter upplever att materialet utgör begränsningar för att kunna bedriva teknikundervisning i verksamheten. Sundqvist (2016) har i delstudie två sett att artefakter har en central roll i förskolans undervisning, hon lyfter vikten av rikligt material som barnen får utforska med. Hallström m.fl. (2015) har sett att genom att erbjuda barnen mycket lekmaterial så bjuder det in barnen till att utforska materialet. I vår studie framgår det att informanter och respondenter uppger att de allmänna restriktionerna under Corona pandemin har inneburit att lekmaterial har behövt plockas bort på grund av smittorisken. Trots att respondenterna ser begränsningar så lyfter de att man som förskollärare behöver vara flexibel och kreativ kring det material man har att tillgå, de poängterar att det gäller att se nya vägar och möjligheter inte bara begränsningarna. Det som framgår i resultatet är att deltagarna i studien fått plocka bort material, vilket gör att de inte heller har kunnat plockat med det ut.
Detta gör att miljön på förskolan inte har varit så lockande till lust och lärande under pandemin. Björklid (2005) poängterar hur viktigt det är att miljön på
31
förskolan både inomhus och utomhus är lockande och kreativ, och uppmanar barnen att utforska för ett lärande. Björklid (2005) menar även på att det är miljön som sänder budskap om man känner sig välkommen eller inte, att känna sig välkommen är mycket viktigt. För att om barnen känner sig välkomna, bidrar känslan till trygghet. Genom att återkoppla detta till vår studie genom Björklid, så kan barnens lust till lek och lärande ha blivit hämmade av saknaden av material samt att genom miljön har upplevts som fattig, detta kan ha påverkat barnens trygghetskänsla. Att känna sig trygg på förskolan för ett barn är avgörande för lärande och utveckling, vilket belyses i förskolans läroplan.
Den största saknaden i material som samtliga informanter och respondenter uppger är ett fungerande wifi. De uppger att det ställer till hinder för att bedriva teknikundervisning utomhus. Detta vågar vi påstå är ett ansvar som ligger hos rektorn att se till att materialtillgången för förskollärarna fungerar för att de ska kunna bedriva undervisning så att de uppnår målen enligt förskolans läroplan.
Bristen på material har inget med pandemin att göra, då detta problem var något som fanns även innan pandemin bröt ut.
5.1.5 Teknikkompetens och fortbildning
I resultatet kunde vi tyda att samtliga informanter anser sig ha kompetens till att undervisa teknik i förskolan. Vi kan även se att den största delen av respondenterna anser sig ha kompetens för att bedriva teknikundervisning.
Eftersom informanterna och den största delen av respondenterna anser sig har den kompetens som krävs, så ska de enligt Gustavsson och Thulin (2017) kunna se tekniken överallt. Då Gustavsson och Thulin menar på att om man har kunskap om ämnet så finns det överallt. Genom detta resultat kan vi tyda att förskollärarna kan följa de mål och uppdrag de har i ämnet teknik enligt förskolans läroplan. När följdfrågan ställdes om de önskar fortbildning i ämnet kunde vi se att samtliga informanter och till största delen respondenter önskade detta, i form av workshops, inspirerande föreläsningar samt fortbildning inom digitalisering. De poängterar att de önskar detta då förskollärare aldrig kan bli fullärda.