Intresset för ekologisk produktion i mejeribranschen uppstår under 1990. I mars 1990 uppger tidningen Fri Köpenskap att Konsum Örebro vill att Arla ska leverera Krav-mjölk. Inom Arla råder tveksamhet; är trenden mot magrare produkter är vad kunderna efterfrågar istället för ekologiska produkter? Istället blir det Milko som levererar den ekologiska mjölken. 1991 når ekologisk mjölk även Stockholm och Skåne, med Skånemejerier som producent. Hösten 1991
135 lanserar Arla sin första ekomjölk enligt Krav-kriterierna. Trots att många av medlemmarna, bönderna, protesterade beslutande Arlas styrelse om rekrytering av Eko-bönder. Opinionen vänder och Arla tar 1993 över Konsums Änglamarksmjölk som då produceras av Milkos dotterbolag Svensk Ekologisk Mjölk. Änglamarksmjölken är resultatet av Milkos samarbete med Konsum och säljs över hela landet under den period när ekologisk mjölk inte ingår i alla mejeriföretags standardsortiment.
Cirka 1994 startar produktion av ekologisk mjölk på allvar i de flesta mejerier och samtidigt tar Arla in ekomjölken i samma typ av förpackningar som standardsortimentet (Norberg 1999). Milko väljer istället att profilera sina ekologiska produkter som en del av ett särskilt sortiment. Den ekologiska mjölken produceras enligt Krav-organisationens (Kontrollföreningen för ekologiskt odling) regler71. För mindre mejerier är volymerna ofta små och snart sedan Gefleorten 1995 beslutar att satsa på Krav-produktion i egen regi väljer man att förlägga produktionen av ekologisk mjölk till annat mejeri på grund av låga produktionsvolymer.
Från och med att den ekologiska produktionen får ett bredare genomslag lyfts den hela tiden fram som ett viktigt område, men mejeriföretagen för fram en svag efterfrågan på dessa produkter som ett problem. Omfattningen av den ekologiska produktionen av dryckesmjölk ligger länge på någon procent av marknaden. Avräkningspriset påverkar även böndernas vilja att till exempel anpassa sig till en ekologisk produktion. Är denna mer kostsam så är det viktigt att bonden erhåller merbetalning. Även för mejeriföretaget krävs det att kostnaderna för ekologisk produktion inte blir för stora i form av extra bidrag till bonden, separata förädlingsprocesser, förpackningar, etcetera. Då måste betalningsviljan hos konsumenten kompensera kostnadsökningarna.
1995 rapporteras att Arla har svårt att leverera ekologiska produkter i önskad takt. Det samma gäller Skånemejerier som temporärt slutar göra reklam för ekologiska produkter. I storstäderna och universitetsorterna säljer generellt sett den ekologiska mjölken bättre. Milko rapporterar till exempel 1998 att deras ekologiska sortiment inte utvecklats som förväntat och ser en förklaring i att invånarna upplever mjölk i sig som nyttig och miljövänlig. De flesta svenska bönder har ännu inte anpassat sig till ekologisk Krav-produktion.
Utbredningen kan illustreras av att den ekologiska mellanmjölken 1998 uppgår till 6,5 procent av Arlas totala försäljning av mellanmjölk (Arla
71 Krav bildades 1985 för att “skapa ett enhetligt kontrollsystem och varumärke inom det ekologiska lantbruket.” (Palsander & Wiman 1997: 6) Krav-produktion innebär bland annat att ekologiskt odlat foder ska svara för 95 procent av fodret och hälften av fodret måste vara odlat på gården. Det finns dock inga direkta belägg för stora skillnader mellan traditionell mjölk och ekomjölk i näringshänseende. (Björck 2001).
136 1997/1998: 8). Under verksamhetsåret 1997/1998 rekryterar Arla ungefär 100 nya Kravleverantörer vilket då var den största rekryteringen dittills. Ändock motsvarade ekomjölken endast 2,2 procent av invägningen (Arla 1998: 14).
Samtidigt som intresset bland bönderna att ställa om till ekologisk produktion påverkas av konsumenternas intresse tar det tid att ställa om till ekologisk produktion. Ett skifte till att följa Kravs regler kräver ett års produktion enligt reglerna innan märkningen får användas. 72 Ökningen av ekologisk produktion och konsumtion av ekologiska produkter har därför gått i otakt och ibland skapat potentiella konkurrenssituationer mellan företagen. Avvägningen står mellan att undvika överskott av ekologisk råvara som mejeriföretag betalat merpris för eller att producera mycket små serier och att riskera att inte kunna leverera tillräckligt mycket råvara och riskera att konkurrenterna anlitas istället.
Periodvis säljs ekomjölken som vanlig mjölkråvara vid överskott och/eller på grund av den naturliga säsongsvariationen i tillförseln. Konkurrenssituationer mellan företag uppstår då lätt. Detta sker både i relationen NNP och Milko samt Skånemejerier och Arla;
Om det finns en efterfrågan på en marknad på en av de färskaste produkterna som finns i systemet, i livsmedelssystemet, så blir det en oerhört stark strategisk situation, nämligen att du kan inte driva verksamhet utan att ha den här typen av produkter i verksamheten. Då har Skånemejerier ett problem i förhållande till Arla, därför vi har [färre]
Krav-bönder än vad de har. Då måste vi utveckla fler bönder, men det beror ofta på marknadsmässiga förhållanden, att det inte går att få fram mer mjölk. Men vi måste ändå få tag på mer mjölk. (Jan Persson, Skånemejerier, 1998).
För att stimulera ökad konsumtion av ekologisk mjölk sänker Arla 1998 priset med tio öre per liter. Samtidigt ökar efterfrågan på ekologisk mjölk och ett tidigare överskott av ekologisk mjölkråvara hos flera mejeriföretag vänds till ett underskott.73 Det råder brist på mjölkbönder med en ekologisk profil och mejeriföreningar med ekologisk produktion försöker få medlemmar att gå över till ekologisk produktion. 1997 börjar Skånemejerier satsa på en så kallad miljöbonus som ska stimulera miljöintresset och förhoppningsvis få bönder att ta steget över till att bli Krav-bönder.
När produktionen av ekologisk mjölkråvara ökar blir hanteringen mindre kostsam, vilket leder till prissänkningar. Detta ökar i sin tur intresset bland
72 Bland annat omfattar föreskrifterna att utsädet inte för innehålla kemiska bekämpningsmedel vid bete, djurhållningsregler som anger hur korna ska utfodras, hur avel bör ske, etcetera (Palsander & Wiman 1997). Eko-mjölken har även fått problem med EU-regler. Reglerna säger att bönderna måste bygga om till så kallade lösdriftsladugårdar, vilket innebär strukturella problem då ca 80 procent av dagens eko-kor står i bås. Ett temporärt undantag har beviljats
73 Ca 5 procent av den mellanmjölk som såldes 1998 var ekologisk mjölk.
137 konsumenterna. Även Hemköpsbutikerna försöker öka intresset för eko-mjölk, i detta fall genom att hålla ett lägre pris oavsett inköpspris. Ett annat intressant faktum är engelska butiker tidvis är Arlas största kund på ekologiska produkter.
Även Skånemejerier satsar på England med sin ekologiska mjölkråvara.