Resultat av förstudien – mot fas 2
En analys baserad på utvärderingen presenterades i Bengtsson och Eriksson (1998) och utgör en ytterligare bearbetning av förstudien. Det var också utifrån denna analys som den tentativa forskningsfrågan och syftet formulerades i en forskningsansökan och därefter en avhandlingsplan för att under projektets gång justeras mot ökad inriktning på branschinteraktionen och den institutionella förändringen. Med ”förstudien” avses såväl utredningen som denna analys. Förstudien visade att organiseringen av aktiviteter var viktig för att förstå omvandlingsprocesserna inom branscherna. Likaså var interaktionens variation viktig, i form av konkurrens och samarbete för olika aktiviteter.
Under bearbetningen av förstudien fastslogs vilka perioder som skulle studeras för mejeribranschen, framför allt med avseende på startpunkt. Inom mejeribranschen valdes perioden efter beslutet om avreglering eftersom
46 De Pestel, Scheirsen, Vandeweghe, & Verbeke (1996).
47 Baldwin & Dareblom (1998).
89 avregleringen satte igång en omfattande förändring i branschen med effekter för många aktiviteter. När startpunkten, 1990, var vald gällde det att hitta en motsvarande slutpunkt. Vid denna tidpunkt beräknades det empiriska arbetet avslutas någon gång 1999-2000. Därför valdes år 2000 som preliminär slutperiod, med möjlighet att justera beroende på vad som skedde i branscherna. Efterhand har detta fastställts till att utvecklingen under decenniet följts. Det slutliga valet av tidsperiodens längd beror på att just denna period möjliggör att skeendet efter avregleringen och EU-medlemskapet kan följas.
Studien avslutas när företagsstrukturerna börjar bli nordiska och vad som kan betecknas som en annan era inleds. Under perioden sker en förändring i synen på branschen och en viss förändring i interaktionen.
Organiseringen av aktiviteter inom enskilda företag
Förstudiens resultat satte fokus på organiseringen av aktiviteter. I nästa steg var det därför naturligt att försöka se mer av hur olika aktiviteter organiserades inom branschen. Den metod som valdes var att närmare studera ett företag i respektive bransch för att få en förståelse för olika aktiviteter samt att identifiera några för branschen viktiga aktiviteter. De urvalskriterier som ställdes upp var att företagen skulle vara av varierande storlek, men de borde inte vara bland de extremt små företagen inom varje bransch, eftersom en varierad produktion var att föredra. Produktionsinriktningens variation gav en viss komplexitet och belyste sambandet mellan produktion av olika produkter med olika typer av emballage, vilket har betydelser både i kundkontakter och för förekomsten av stordriftsfördelar. Dessutom söktes företag där det fanns engagemang i en rad olika aktiviteter, även utvecklingsaktiviteter.
Förfaringssättet med fokus på ett enskilt företag skulle kunna innebära att detta företag och för företaget speciella villkor tillmäts stor betydelse.
Emellertid har fördelarna med en djupare förståelse ansetts överväga. Valet av företag i fas 2 innebär troligen att några aktiviteter studerats djupare än vad de skulle ha gjort om ett annat företag valts, där eventuellt någon annan aktivitet stod i fokus. Då aktiviteten i nästa fas lyfts upp på branschnivån är det ändå branschutvecklingen som belysts. Eftersom alla aktiviteter i branschen aldrig kan beskrivas lika ingående har detta inte setts som ett problem, det viktiga är att aktiviteterna belysts från flera perspektiv, inte hur de först uppmärksammades.
Inom mejeribranschen valdes Skånemejerier. Företaget uppfyllde kriterierna och hade samtidigt inte deltagit i förstudien, vilket också fördjupade intresset för att studera just detta företag. Ett alternativ var dåvarande NNP som inte heller ingått i förstudien. Först genomfördes en introducerande intervju på företaget och därefter ytterligare fyra intervjuer, varav tre med
90 chefer för olika funktioner inom företaget och en med vd:n för samarbetspartnern Probi. De fyra sistnämnda intervjupersonerna valdes eftersom de hade insikt om aktiviteter som utifrån förstudien samt den första intervjun på företaget befanns särskilt intressanta. Studien av Skånemejerier innebar vidgade perspektiv på behovet av produktutveckling och vad det inneburit för branschen samt av de komplicerade processerna med stora inslag av förhandling i att lansera nya produkter. Geografisk belägenhet som grund för både möjligheter och problem framträdde också som viktigt.
Det bryggeriföretag som valdes ut blev det dåvarande Zeunerts bryggeri i Sollefteå. Företaget uppfyllde väl de uppställda kriterierna och var inblandande i många av de aktiviteter och trender som vid tidpunkten föreföll centrala i branschen. Detta gällde exempelvis alternativa emballage och emballagesystem, miljöfrågor och framväxten av nya bryggeriföretag. Företagets försök att använda alternativa lösningar på flera olika områden bidrog till en förståelse av branschen på ett sätt som troligen inte framkommit på samma vis om ett mer traditionellt företag valts. En nackdel med valet var emellertid att företaget primärt verkade på den norrländska marknaden, vilket riskerade att i detta skede begränsa förståelsen av branschen som helhet. Inget i den fortsatta studien har emellertid tytt på en sådan effekt. Istället gav förståelsen för de regionala skillnaderna i marknad en viktig input. En ytterligare orsak till valet av Zeunerts var att det där fanns en tidigare kontakt vilket underlättade accessen.
Denna intervjuserie skilde sig något från intervjuerna i mejeribranschen och ägde rum över lite längre tid. Först intervjuades en person med en central position inom företaget för att ge överblick över företaget såväl som branschen. Därefter intervjuades en delägare samt en dito, som tillika var leverantör. Även här var motiven deras kunskap inom speciella områden, främst emballagehantering samt lobbying och arbetet inom branschorganisationen. Parallellt genomfördes även tre intervjuer med representanter för branschorganisationen Svenska Bryggareföreningen för att bättre förstå utvecklingen och interaktionen inom branschen. Just betydelsen av gemensamma system var ett viktigt resultat i detta skede. Viktigt var också ägandet inom branschen och de olika fusionerna. Detta utgjorde en kontrast mot mejeribranschen och hade betydelse för hur både konkurrensen och samarbetet formade och formades av branschen. Arbetet i fas 2 satte också åter fokus på speciella institutionella förhållanden i de båda branscherna. Särskilda normer för interaktionen kopplat till både produktutveckling och försäljning med mera i mejeribranschen och till emballagesystem etcetera i bryggeribranschen lyftes fram.
Det var också först efter denna fas i datainsamlingen som det slutligen fastställdes att bryggeribranschen skulle bli det kompletterande fallet. Även i bryggeribranschen valdes 1990-talet som fokus. Startpunkten där är KF:s
91 försäljning av Wårby till Spendrups, en affär som förändrade och ”öppnade” en viktig försäljningskanal för konkurrens. En alternativ period hade varit tiden efter EU-inträdet 1995, men då hade bland annat starten av nya bryggerier, en av de viktiga trenderna under decenniet, redan påbörjats. Även där slutar fallet med övergången mot ytterligare koncentration via fusioner under 1999-2000.
På detta sätt kompletterar fallen varandra, ett fall följer endast en period fylld av politiska åtgärder, medan det andra fallet täcker in tiden närmast innan åtgärderna. Det diskuterade valet av tidsperiod avser den period där interaktionen inom branscherna lyfts fram. Därtill har branschernas historik beaktats eftersom en teoretisk utgångspunkt är just vikten av historik och institutionaliserade meningsstrukturer och interaktionsmönster.
Även i detta skede genomfördes insamling av sekundärdata. Denna insamling har varit mer intensiv i samband med datainsamlingsperioderna ett, två och tre och i samband med datasammanfattningsprocessen. Insamling har dock skett kontinuerligt under studiens gång.