Teorin Känsla av sammanhang (Antonovsky 2007), förkortat KASAM, förklarar vad som behövs för att människan ska må bra. För att känna denna känsla av sammanhang behöver begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet uppnås. Dessa tre begrepp leder till välbefinnande och förmåga att kunna hantera stress och missöden. Det skapar hos människan en motivation och vilja till att besegra utmaningar som sker.
Då människan begriper sin situation och vad som händer, upplevs situationen som en del av ett sammanhang och blir på så vis mer meningsfull. Upplevs en utmaning eller ett hinder som något förväntat, blir händelsen även mer begriplig och då skapas en känsla av sammanhang (Antonovsky 2007, 44). Att våra respondenter förstod varför de har praktik förklarar, utifrån denna teoretiska begreppsram, att de uppfattar praktiken som användbar. Eleverna berättade att praktiken förberedde dem för att kunna arbeta efter skolan, vilket gjorde att de uppfattade praktiken som viktig för dem. Eleverna uttryckte bland annat att utan praktik hade det blivit svårare för dem efter skolan. Det var för dem begripligt att de utan praktik hade gått miste om både kunskap om hur arbetslivet fungerar, samt insikter om vad som passar dem eller inte. Utav vårt empiriska material gick det att utläsa att eleverna förstod att det fanns ett, för dem, tilltalande syfte med praktiken och detta i sin tur kan förklara varför de uppfattade den som positiv.
Dessutom framkom det att för att arbetsuppgifterna skulle bli begripliga, behövdes det ett socialt stöd för eleverna. Detta sociala stöd benämns av Antonovsky i samband med att han redogör för begreppet hanterbarhet, vilket innefattar vikten av att känna sig inneha resurser till ens hjälp. Dessa resurser kan vara individuella, eller resurser i form av stöd från omgivningen, vilket på så vis gör att situationer upplevs hanterbara. Upplever människan att hon har tillgång till resurser, leder det till en känsla av att inneha flera förutsättningar för att göra sin situation mer hanterbar (ibid. 45). I vårt examensarbete har vi av våra intervjuer uppmärksammat att handledaren och arbetskollegornas insatser var en viktig komponent för elevernas uppfattning om praktik. Stödet från handledaren ansågs av våra respondenter som betydelsefull för att eleverna skulle kunna hantera sin praktik och lära sig sina arbetsuppgifter. Vi kunde uppmärksamma att detta stöd ledde till att eleverna trivdes på sin praktikplats. Däremot ledde inte alltid det sociala stödet till att eleverna kunde genomföra arbetsuppgifterna på önskvärt sätt. Det kunde handla om att arbetstempot var för högt för individen, vilket skedde i Per och Gustavs fall. I dessa fall trivdes inte eleverna lika bra på sina praktikplatser. Det behövdes alltså individuella resurser, som till exempel skicklighet och personlighetsrelaterade kunskaper för att uppnå känslan av att kunna hantera sin situation, vilket inte handledarens stöd kunde komplettera. Detta förtydligar KASAM:s begrepp hanterbarhet då vi av vårt empiriska material får fram att det inte alltid räcker med resurser bara i form av det sociala stödet, för att människor ska trivas. Det behövs dessutom för uppgiften relevanta personlighetsrelaterade resurser.
Inom begreppet meningsfullhet ryms begreppet delaktighet, även kallat
motivationskomponent. Antonovsky ansåg att för att uppnå känslan av sammanhang och
således en känsla av välbefinnande, behövs känslan av meningsfullhet. Denna meningsfullhet berikas av att ha ett livsområde som individen värderar känslomässigt, alltså som de trivs med och tycker är roligt. Detta livsområde är således av betydelse och skapar för individen en känslomässig tillhörighet. Då det uppkommer svårigheter inom dessa områden uppfattas de snarare som utmaningar att övervinna, eftersom individen anser att situationen är värd engagemang och uppmärksamhet (ibid. 45-46, 50). Utifrån detta kan vi förstå de känslor eleverna uttryckte kring sin praktik. I intervjuerna förklarades praktiken både som viktig, rolig och stärkande för eleverna. Praktiken blir därav ett betydelsefullt livsområde där de ger sitt engagemang, med vetskap om att det kan leda dem till ett arbete i framtiden. Men det framkommer även att det inte bara handlar om att ha ett arbete, det handlar också om att få vara delaktig i
ett socialt sammanhang, samt känslan av att kunna tillföra något. Det är ett tydligt mönster i vår empiri att eleverna anser att ett arbete efter studenten betraktas som viktigt och eftersträvansvärt. Det är ett tydligt mål som praktiken har för avsikt att möjliggöra. Att få ett arbete kan förklaras bli till motivation för eleverna att ha praktik och förklarar en av anledningarna till varför våra respondenter uppfattar praktiken som något bra. Antonovsky värderar i sin teori KASAM motivation som något mycket viktigt. Finns motivation, leder det i sin tur till att individen får styrkan att sträva efter att uppnå begriplighet och hanterbarhet. Bland våra respondenter uttrycker Gustav inte samma entusiasm över sin praktik, då han inte fått praktisera inom de yrken som intresserar honom. Således har han inte samma motivation för sin praktik, men trots detta anser han att praktiken har ett betydelsefullt värde för honom då han får erfarenheter om hur det är att ha ett arbete.
Elevernas motivation till praktik kan alltså baseras på målet att bli anställningsbar, vilket gör att eleverna uppfattar praktiken som meningsfull för dem. Men vi kan också av uppsatsens empiri utläsa mönstret att eleverna uppskattar och värderar praktiken på grund av det sociala sammanhang som praktiken bidrar med. I flera fall benämns att det sociala sammanhanget är en betydelsefull faktor som leder till att praktiken uppfattas som både trivsam och rolig. Således framkommer det att det sociala sammanhanget är en viktig komponent för att göra situationen meningsfull. Likväl att eleverna uppfattade delaktigheten i ett socialt sammanhang som en av vinsterna med att vara delaktig på arbetsmarknaden.
I teorin KASAM sägs att människan behöver makten att bestämma kring det som individen anser vara socialt värdesatt. Antonovsky (2007, 130-131) kallar detta
medbestämmande, och poängterade vikten av att vara delaktig i utformningen av ens
egna liv. Då vi av vår undersökning finner att eleverna skattar praktiken som socialt värdesatt så förklarar det uppskattningen eleverna visar, då deras önskemål om val av praktikplats uppfylls. Till exempel kunde Emma få ha samtliga praktikperioder på en arbetsplats som kunde tillgodose precis det Emma önskade få arbeta med. Emma beskrev att hon trivdes mycket väl på sin praktikplats. I de fall det inte gick att uppnå önskemålen resulterade det i olika negativa känslor, exempelvis hos Tova och Gustav, även om den känslan varade mycket kort hos Tova. Vi kunde även av intervjuerna utläsa de positiva känslorna kring medbestämmande och att få uppnå sitt mål. Att få ett arbete beskrevs kunna leda till flera vinster: att få en inkomst, kunna ta körkort, få vara socialt delaktig, flytta hemifrån eller bilda familj.