• No results found

Av intervjuerna framkom det även att praktiken hjälpt respondenterna att konkretisera vad de vill respektive inte vill göra efter skolan: ”Förr så visste jag inte så mycket. Nu är det bättre… vad jag kan tänka mig och så.” (Filip). Ett mönster som tydligt framträdde var att det hos gymnasiesäreleverna fanns en strävan efter att få börja jobba på någon av praktikplatserna direkt efter studenten. För eleverna blev praktiken ett sätt att få ett arbete. Otto var den av respondenterna som lyckats få en anställning på en av praktikplatserna, även för Oskar och Tova fanns det stora möjligheter att få stanna kvar på praktikplatsen efter studenten. Bland eleverna vi intervjuat fanns det dessutom en vilja att efter studenten fortsätta utbilda sig. Linn planerar att söka in till kurser inom personlig assistans. För henne kom praktikerfarenheterna spela en stor roll till detta. Under praktiken fick hon nämligen testa på olika arbetsuppgifter inom vårdverksamheten. Hon fick mata vårdtagarna, hjälpa dem att klä på sig och duscha dem etcetera. Det var något hon tyckte väldigt bra om och hon började då kolla upp lämpliga vårdkurser för att kunna jobba med detta efter studenten.

Utifrån svaren på de intervjufrågor som rörde tankar om elevernas yrkesframtid har ett tydligt mönster kunnat uppmärksammas, nämligen att praktiken har kommit att bekräfta tidigare yrkestankar. Det blir inte minst tydligt för Emma som länge drömt om att arbeta med att skriva eller fotografera. Hon sökte till gymnasiesärskolans medieprogram och under praktikperioderna kom Emma att praktisera på en tidningsbyrå, vilket hon trivdes bra med. Praktikerfarenheterna stärkte hennes uppfattningar om att hon valt rätt utbildning och att ett arbete där hon får skriva och fotografera är rätt för henne. Även för Filip har praktiken resulterat i känslan av att vara på rätt spår. Vid valet till gymnasiesärskolan valde han hotell, restaurang och bageri för

att han tyckte om att laga mat. Filip har praktiserat på olika lunchrestauranger och där ansåg han att det fungerade bra för honom. Han tyckte det var roligt och han trivdes med arbetsuppgifterna, mycket tack vare att han upplevde att han klarade av dem. Efter studenten vill han få ett arbete inom restaurangbranschen.

6.4.1 Fler valmöjligheter

Men praktiken har även väckt nya tankar om yrkesframtiden hos eleverna. I intervjuerna framkom det att praktikerfarenheterna kan resultera i att yrkesalternativ framträder, som tidigare inte har uppmärksammats. Ett exempel på detta är Tova som ville arbeta inom förskolan, men som istället blev tilldelad en praktikplats i en livsmedelsaffär. Med praktiken kom hon att upptäcka att arbetet i livsmedelsaffären var något hon trivdes med och som passade henne, vilket hon inte kände till innan praktiken påbörjades. Hon ville fortfarande arbeta på en förskola men sade sig även vilja jobba på nuvarande praktikplats efter studenten. Oskar och Filip hade tydliga tankar om vad de skulle vilja arbeta med och under intervjuerna redogjorde de för sina förstahandsval. För Oskar var det vaktmästare och för Filip köksarbete på restaurang. Genom praktiken kom de att få testa på dessa yrken, men de kom också att genomföra sin praktik inom andra yrkesområden. Filip praktiserade på en livsmedelsaffär och Oskar på en biltvätt. På frågan om vilka yrken de skulle kunna tänka sig att ha som andrahandsval nämner Filip och Otto dessa yrken.

6.4.2 Att kunna välja bland olika alternativ

Av intervjuerna framgick att praktikerfarenheterna hjälpt gymnasiesäreleverna att välja mellan två alternativa vägar efter skoltiden. Linn hade två tydliga alternativ innan hon påbörjade sin praktik, antingen ville hon arbeta med barn på en förskola eller arbeta på ett äldreboende efter studenten. Genom praktiken insåg hon att det var arbetet med äldre som passade henne bäst. Otto hade även han tydliga valalternativ. Under intervjun berättade han att han skulle kunna tänka sig att arbeta med bilvård, truckförare eller på en bilverkstad. För honom framstod de två sistnämnda som de bästa alternativen. På bilvårdsfirman fick han polera och vaxa bilar och det tyckte han inte var lika roligt, men det är på denna praktikplats han har blivit erbjuden en anställning. Otto betonade särskilt att han ville börja jobba efter praktiken och han kom därför att välja detta alternativ.

6.5 Sammanfattning

Att ha praktik har enligt eleverna varit uppskattat och bidragit med förberedelse inför arbetslivet. Eleverna har kunnat skapa sig en bild av hur det är att arbeta och lärt sig yrkesspecifika- och personlighetsrelaterade kunskaper. De har också uppmärksammat normer och hur de bör bete sig på en arbetsplats, däremot framstår reglerna som mindre tydliga enligt eleverna. Trivsel på en praktikplats har berott på att eleverna har trivts med kollegor och det sociala sammanhanget, samt att de har gillat sina arbetsuppgifter. Om arbetsuppgifterna inte passade eleven ledde det till otrivsel. Val av praktikplats hade betydelse för elevernas tänkbara yrkesalternativ. Då elevernas önskemål genomfördes kunde det leda till att tidigare yrkesdrömmar bekräftades som rätt, eller att eleven kom till insikt om begränsningar som blev till ett hinder för att välja det tänkta yrket. Praktikplaceringen kunde även leda till att eleverna fick upptäcka nya yrken, vilket både kunde resultera i nya möjliga alternativ eller att yrket inte uppskattades av eleven och blev då inte tänkbart. Det mest framträdande målet för eleverna är att få ett arbete efter studenten och i några fall uttrycks önskan om att få stanna kvar på nuvarande praktikplats.

7 Analys

I detta kapitel analyseras det empiriska materialet med hjälp av de teoretiska begrepp och modeller som presenteras i teorikapitlet. Kapitlet har tematiserats utifrån våra frågeställningar och inleds med en analys av elevernas praktikuppfattningar. Till denna frågeställning används huvudbegreppen inom KASAM. Därefter analyseras de kunskaper eleverna menar att de tillägnat sig under praktiken utifrån Arnell Gustafssons begrepp. Slutligen används Parsons modell och begreppet handlingshorisont för att besvara den sista frågeställningen, som behandlar kunskap om sig själv och elevernas tankar om sin yrkesframtid.

Related documents