Elevernas uppfattningar och kunskaper om hållbar utveckling

Under detta avsnitt presenteras resultat ur både lärar- och elevperspektiv. Inledningsvis presenteras elevernas egna uppfattningar och kunskaper, följt av lärarnas föreställningar om elevernas uppfattningar och kunskaper om hållbar utveckling. Resultatet presenteras precis som

30

tidigare under kategorierna miljöperspektiv och omfattande begrepp i enlighet med analysmodellen. Detta avsnitt är avsett att ge svar på forskningsfrågan ”Vilka är elevernas uppfattningar och kunskaper om hållbar utveckling?”.

5.3.1 Elevperspektiv

Majoriteten av eleverna gav just i denna fråga mycket liknande svar. Dessa var ofta mycket korta. Eftersom totalt 17 elever intervjuades kommer inte alla elevers uppfattning och kunskaper att presenteras lika omfattande genom direkta citat. De elever som gett fylligare svar kommer att återges mer frekvent.

Miljöperspektiv

Alla elever som deltog i intervjuerna pratade om hållbar utveckling ur ett miljöperspektiv där de talade om vad som är bra respektive dåligt för miljön och klimatet. Samtliga elever, Magnus, August, Kalle, Tom, Mattias, Felix, Alicia, Lisa, Mimmi, Sanna, Amanda, Ylva, Emma, Angelica, Sara, Siv och Martina förklarar att det inte är bra att kasta skräp i naturen för att det är dåligt för miljön. Alicia säger exempelvis ”Typ inte kasta skräp och sånt där i naturen”. Lisa menar att ”Man ska ju försöka hålla miljön ren, alltså inte slänga saker i naturen”. Magnus förklarar det som ”Att man ska typ tänka på miljön såhär att inte kasta så mycket skräp överallt i naturen. Man kan stoppa skräpet i fickan tills man kommer hem och kan slänga det i soporna”. Även Mimmi och Sanna poängterar detta ”Att man ska tänka på miljön, typ inte försöka skräpa ner och sånt ute” (Mimmi), samt att ”Man kan sluta kasta skräp i naturen och slänga det i soptunnor istället” (Sanna). Ylva berör också detta att ”Det syns och hörs överallt att det är mycket plast i havet och att man hittat massa djur som har ätit det och ja”. Ylva menar att det talas mycket om miljön på många ställen i olika medier och att hon tycker synd om djuren som lider. Vidare talar många elever också om hur viktigt det är att sopsortera rätt. Ylva berättar exempelvis att:

Jag brukar, här i köket där vi ska kasta så har vi liksom hårdplast i en och mat i en, och skräp i en och så och hos mormor så är det som en för mjukplast, en för hårdplast, en för kartong, en för skräp och en för, ja vad heter det, mat, alltså kompost.

Mimmi belyser också detta att ”Vi har ju så här olika ställen vi kastar skräp, alltså olika saker i olika tunnor. Typ som kompost och plast och sånt”. Även Alicia förklarar ”Vi har så här lådor eh, i garaget, och där så är det en för plast, en för såhär glas, en för batterier, en för metall och typ en för gamla lampor och så. Sen när dom är fulla så tömmer vi dom”. Många av elever talade också om transport, att det är bättre att gå eller cykla än att åka bil och flygplan. Sanna menar att ”Man kan gå och cykla mer än att åka bil, eller buss, flygplan och ja”. Amanda berättar också att ”Man kan, inte ha vanliga bilar som vi har nu, man kan ha några andra, som vad heter det, går på el, alltså elbilar”. Magnus förklarar att det är bättre att gå och cykla eftersom:

Bil och flyg är inte så bra för miljön för bilar släpper ut en såhär, rök som inte är så bra. Och flygplan släpper ut såhär dålig gift ur baken. Och det är sånt som absolut inte är bra för miljön!

31

Samtliga elever uttrycker också vetskap om Greta Thunberg. Mimmi förklarar att ”Greta är ju en miljöaktivist och kämpar för klimatet”. Här poängterar exempelvis August hennes transportval, att:

Hon tog ju båten med för det är bra för miljön, alltså det är ju bra att hon åker båt när hon reser. Alltså segelbåt, att man seglar, det släpper ju inte ut någonting, det är inga motorer i segel.

August påpekar fördelarna med att åka segelbåt snarare än flyg, eftersom det är bättre för miljön. Även andra elever Siv, Mimmi, Ylva, Tom och Emma svarade detsamma, att det är bättre att cykla och gå än att köra bil och åka flygplan. Kalle förklarar det som att ”Eh, ja men flygplan, det som sliter ut miljön. Därför är det bättre med cykeln och ja”. Det rådde däremot en del ovisshet gällande tåg vidare det var bra eller inte. Flertalet elever, Tom, Emma, Sanna, Mattias, Sara och Martina menade på att det inte var bra att åka tåg, men att det ändå var lite bättre än att åka flyg. August förklarar det som att ”Ja alltså det bästa är ju att gå, men ska man långt kan man ändå ta tåget. Det är ju ändå bättre med att åka tåget än att åka flygplan”. Magnus säger också att:

Man kan gå, man kan cykla, man kan åka båt om man ska till ett annat land. Man kan faktiskt också, kanske när man ska åka en bit, alltså, åka tåg för de går på rälsen med elen och släpper inte ut lika så här dåligt gift.

Magnus menar alltså att båt och tåg är bättre alternativ om man ska resa långa sträckor, eftersom det inte har lika mycket utsläpp som bil och flyg.

Omfattande begrepp

Av alla elever som intervjuades var det enbart Kalle som hört begreppet hållbar utveckling förut och som inte behövde en vidareförklaring om vad det kunde handla om. Kalle berättade att hållbar utveckling kunde betyda så mycket. Han talade mycket om vad som är bra för miljön, men presenterade även en del kunskaper utifrån andra perspektiv där han talade utifrån hållbarhet och samhället, ”och allt annat såntdära som pågår i världen och så, jag tänker saker man pratar om ska typ eh, vara användbara längre”. Kalle berättar att ”ja men på mammas jobb eh, så pratar dom som om utveckling, eller alltså hon jobbar som, på med sånt hållbart, sånt som ska räcka länge, det kan som vara typ allt som hos företag på affären”. Kalle tillfrågades vid det här tillfället vad det heter, det som hans mamma arbetar som, men svarade ”jag vet faktiskt inte vad det heter haha, men det är ju som, eh alltså hon åker runt och så ibland till olika ställen och utvecklar deras som saker till bättre”. När Kalle tillfrågades om de gör något hemma som han tror kan vara hållbart så pratar han om deras växthus som de har hemma ”Vi planterar faktiskt mycket hemma istället för att köpa från affären och så eh, det är ju som billigare och mycket närmare för oss att få det och ja, man måste inte åka runt på affärerna och slösa pengar”. Här talar Kalle främst utifrån hållbarhet snarare än ur ett miljöperspektiv eftersom han noga påtalar hur onödigt det är åka runt på olika affärer. Kalle menar att det är mer effektivt, och mer hållbart, att istället odla saker hemma. En annan elev som är inne på detta spår är Ylva. Efter

32

att ha samtalat lite kring vad hållbarhet och utveckling kan betyda kom Ylva fram till några tankar hon haft kring hållbarhet. Ylva berättar exempelvis att hon gärna köper kläder och annat second hand eftersom hon kopplar samman detta med hållbarhet. Först inleds berättelsen med att det inte är bra för miljön att inte tillverka nytt, men sedan övergår detta mer hur bra det är för folk i allmänhet. Hon menar att hållbarhet handlar om sådant som räcker länge, ”typ så att mina barnbarn i framtiden kan få det bra länge liksom”. Ylva berättar:

Alltså jag tänker som det här alltså att det ska vara hållbart. Och då har jag bestämt mig för att jag ska använda dom kläderna jag har till dom har börjat nötas och så och att jag inte kan ha dom, och sen har jag också hört att det liksom är jättebra att folk liksom, köper second hand! Och det är jättebra för alla liksom, för att jag köpte lite kläder där en gång och dom är också såhär i väldigt bra skick och sånt. Och jag fick köpa för 100 kr och jag fick med mig typ åtta saker! Så det var ju som win-win för kläderna som var där tänkte ju ingen använda och jag fick ju som köpa det jättebilligt och kunna använda dom igen! Sen om dom är fina då jag har haft dom kanske jag kan lämna dom där igen så att en annan flicka kan kanske köpa dom, eller så. Det är ju snabbt och smidigt också då man inte måste vänta hundra år på sånt man skickar efter.

Ylva berättar således om de positiva aspekterna med att använda begagnade kläder som ändå inte använts. Hon pratar utifrån hållbarhet och återanvändning, i detta fall inte utifrån hur bra det är för miljön, utan istället hur det är bra för alla som individer. En annan elev som efter en del samtal om vad hållbarhet och utveckling kan vara, kom fram till liknande tankar som Kalle och Ylva. August berättar:

Alltså då håller det ju länge, typ att man kanske kan lära sig länge också. Eller alltså allt också som ska utvecklas eller ja, kanske att göra om typ och så igen. Jag tänker som när vi ska åka på affären har vi med oss, ibland då, alltså pantflaskor så man kan panta dom där och sen när man gjort det så händer det nåt för då används dom sen igen, med ny dricka i då alltså!

August berättar om att hållbar utveckling utifrån ordet hållbarhet, där han förklarar sina tankar om att det handlar om sådant som kan användas igen. I detta fall syftade han på att det är hållbart att panta.

5.3.2 Lärarperspektiv

Under detta avsnitt presenteras lärarnas föreställningar om elevernas kunskaper och uppfattningar av begreppet ”hållbar utveckling”. Eftersom mycket som lärarna berättade under intervjuerna var i diskussion mellan varandra presenteras även detta resultat i form av dialogsekvenser i texten nedan, samt urplockade direkta citat.

Miljöperspektiv

Hanna beskriver hur eleverna idag är mycket mer medvetna om miljön, samtidigt som hon menar att de också själva har större påverkan på miljön än tidigare. Hanna och Amelia samtalar mellan varandra om detta:

33

Hanna: Ja alltså nog är de ju mer medveten om miljön nu tänker jag än förut. Fast samtidigt har de ju också mer saker. Alltså de har ju jättemycket! Om jag tänker tillbaka till då jag började som lärare så hade de ju inte så mycket grejer barnen, men, så att det har ju blivit ett mer slöseri så…

Amelia: Alltså slöseriet ökar, men fokuset på att miljö, alltså bevara, alltså ökar ju samtidigt. Hanna: Jo men precis!

Amelia: Det blir ju som lite paradox. Alla ska ha mer, men vi ska också passa miljön och så. Det blir ju som lite dubbelmoral där.

Hanna: Jo så är det ju, håller helt med dig där.

Det framgår också ur diskussionen att eleverna tycks veta vad som är rätt eller fel, att det är viktigt att inte kasta skräp i vattnet eller ute i naturen. Hanna och Amelia tror däremot att läget inte är nog akut för att eleverna ska ta miljöhotet på allvar, samtalet lyder:

Amelia: Det har ju varit mycket med havet och så, alltså att det är mycket plast i havet och att det, det märks att det som är aktuellt just nu är ju det som barnen uppmärksammar, de pratar om det och frågar och ja.

Hanna: Ja men också ni vet det är ju klimat-hotet, att åh, men gud, lite panik sådär ibland. Men mycket är ju som inte här än. Så länge det är där och vi är här så njaa, då är det som…

Amelia: Ja det som är nära och det som de har i sitt dagliga liv, det är som åh, lite viktigare som. Jag tror inte de kan göra den där kopplingen riktigt än, förstå kanske konsekvenserna av allt de vill ha och köpa och så på miljön.

Diskussionen fortsätter och Maja håller med om detta där även hon belyser liknande uppfattningar. Lärarna förklarar däremot att det i elevernas låga åldrar inte heller är så lätt att förstå en sån lång koppling, utan att de istället hoppas eleverna tar till sig kunskaper om vad de själva kan begripa och påverka, som exempelvis att inte kasta skräp i naturen och sopsortera.

Omfattande begrepp

Några av lärarna resonerar också mycket kring föräldrarnas påverkan. De manar att elevernas engagemang och inställning till stor del beror på föräldrarna och deras inställning för allt som rör hållbar utveckling. Madelene, Kajsa och Ida diskuterar kring detta:

Kajsa: Nja deras kunskaper om just hållbar utveckling är nog inte världsbäst. Jag tänker allt som det kan vara.

Madelene: Nä. Men en del hör man ju, men det är som du sa Kajsa tidigare där, det hänger ihop med hur engagerade föräldrarna är. En del elever hör man ju har väldigt bra insikt.

Kajsa: Det är nog väldigt spridda skurar.

Ida: Ja alltså det är nog inte så många som vet vad just begreppet hållbar utveckling betyder, men kanske de vet mycket saker som går under begreppet. De är ju ändå också mer insatta överlag, jag tänker om man jämför då jag gick i skolan.

34

Flertalet lärare, Hanna, Amelia, Maja och Ida talar också om elevernas kunskaper, hur de har ökat under senare år. Hanna och Amelia menar att det främst beror på elevens omgivning och hur mycket eleverna utsätts för det som de tolkar som hållbar utveckling. Utöver föräldrarnas påverkan menar de att även läraren har som allt annat ett stort inflytande på elevernas inställning för hållbar utveckling. Amelia beskriver exempelvis att ”Eleverna är ju väldigt tacksamma i den här åldern egentligen, lätta att engagera. Så det har mycket med läraren att göra, att du smittar av på eleverna, liksom din syn och ditt intresse”. Amelia förklarar att hon tror att det inte enbart har att göra med elevernas situation hemma, utan att skolan och läraren har en påverkan också i hur eleverna uppfattar hållbar utveckling där även Hanna håller med om detta.