6. Diskussion
6.5 Förslag till fortsatt forskning
Inom denna studie genomfördes intervjuer samt en webbenkät för att belysa undervisningen i relation till hållbar utveckling, både ur lärar- och elevperspektiv, inom de samhällsorienterade ämnena. Eftersom många av lärarna som deltog ansåg att hållbar utveckling inte enbart tillhör de samhällsorienterade ämnena utan även tillhörde exempelvis naturorienteringen presenterades all undervisning som lärarna anser sig röra hållbar utveckling. Eftersom lärarna främst ser hållbar utveckling utifrån ett miljöperspektiv samt ur den ekologiska dimensionen har de andra dimensionerna, som egentligen rör de samhällsorienterade delarna mer, inte använts i lika stor grad. Intressant hade varit att komplettera denna forskning genom att studera den undervisning som främst tar den ekonomiska och sociala dimensionen i utgångspunkt. Om möjligt undersöka ifall dessa dimensioner berörs mer i äldre årskurser. Internet och andra medier får dessutom större och större plats i dagens samhälle och således också inom undervisningen vilket gör det möjligt att undersöka vidare detta kan ha en påverkan på elevernas intresse och inlärning samt vilka möjligheter som går att finna genom att arbeta mer digitaliserat. Vad kan digitaliseringen erbjuda undervisningen för hållbar utveckling?
Intressant hade också varit att undersöka vidare kring hoppet och dess betydelse i relation till hållbar utveckling. Som komplement till denna studie skulle djupintervjuer kunna genomföras och söka svar på vad det betyder att se hoppfullt på framtiden hos unga elever. Det framkom också i studien att de elever som hade störst medvetenhet och kunskap också mötte hållbar utveckling mer i hemmet. Detta är en aspekt som också skulle kunna studeras. Hur stor påverkan har hemmets betydelse för intresse och kunskap gällande hållbar utveckling? Greta Thunberg är dessutom en stor anledning till att eleverna idag har en större medvetenhet gällande klimatet och sådant som rör hållbar utveckling. En studie som berör ”Greta-effekten” och dess påverkan på kommande generation hade varit mycket intressant att genomföra. Tänker dessa elever annorlunda kring framtiden? Varför?
Referenser
Backman, Y., Gardelli, T., Gardelli, V. & Persson, A. (2012). Vetenskapliga tankeverktyg – till
grund för akademiska studier. Lund: Studentlitteratur AB.
Barraza, L. (1999). Children’s drawings about the environment. Environmental Education
Research, 5(1), 49–66. doi:10.1080/1350462990050103.
BBC News. (2017). Trump pulls US out of Paris climate deal. Hämtat (2020-02-05) från:
https://www.youtube.com/watch?v=jP55meWlLt4
Björneloo, I. (2007). Innebörder av hållbar utveckling: en studie av lärares utsagor om
undervisning. Diss. Göteborg: Göteborgs universitet, 2007. Göteborg.
Björneloo, I. (2011). Hållbar utveckling: att undervisa utifrån helheter och sammanhang. (2., [uppdat.] uppl.) Stockholm: Liber.
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. (Upplaga 3). Stockholm: Liber.
Denscombe, M. (2009). Forskningshandboken. För småskaliga forskningsprojekt inom
samhällsvetenskaperna. (2.a uppl.). Lund: Studentlitteratur AB.
Denscombe, M. (2018). Forskningshandboken. För småskaliga forskningsprojekt inom
samhällsvetenskaperna. (4.e uppl.). Lund: Studentlitteratur AB.
Esaiasson, P., Gilljam, M., Oscarsson, H., Towns, A.E. & Wängnerud, L. (2017). Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad. (Femte upplagan). Stockholm: Wolters Kluwer.
Graneheim, U.H., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24(2), 105-112. doi:10.1016/j.nedt.2003.10.001.
Hedenus, F., Persson, U.M. & Sprei, F. (2018). Hållbar utveckling: nyanser och tolkningar. (Upplaga 1). Lund: Studentlitteratur.
Hein, H.H. (2012). Motivation: motivationsteorier & praktisk tillämpning. (1. uppl.) Stockholm: Liber.
Hjerm, M., Lindgren, S. & Nilsson, M. (2014). Introduktion till samhällsvetenskaplig analys. (2., [utök. och uppdaterade] uppl.) Malmö: Gleerup.
Holme, I.M. & Solvang, B.K. (1997). Forskningsmetodik: om kvalitativa och kvantitativa
metoder. (2., [rev. och utök.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Johansson, A. & Carlsén, O. (2019). Klimatfrågan ur barns perspektiv: En litteraturstudie om
elevers uppfattningar om klimatförändringen, dess orsaker, konsekvenser och åtgärder för att minska dess effekter. Jönköpings universitet.
Leahy, T., Bowden, V. & Threadgold, S. (2010). Stumbling towards collapse: coming to terms with the climate crisis. Environmental Politics, 19(6), 851–868. doi:10.1080/09644016.2010.518676.
NASA. (2010). How is Today’s Warming Different from the Past?. Hämtat (2020-01-27) från:
http://earthobservatory.nasa.gov/Features/GlobalWarming/page3.php
NASA. (2019). Global Temperature. Hämtat (2020-01-27) från:
https://climate.nasa.gov/vital-signs/global-temperature/
NASA. (2020). Carbon Dioxide. Hämtat (2020-01-27) från: https://climate.nasa.gov/vital-signs/carbon-dioxide/
Naturskyddsföreningen. (2016). 6 frågor om Parisavtalet. Hämtat (2020-01-31) från:
https://www.naturskyddsforeningen.se/faqparisavtalet
Naturskyddsföreningen. (2017). Den globala uppvärmningens konsekvenser. Hämtat (2020-01-27) från:
https://www.naturskyddsforeningen.se/vad-vi-gor/klimat/konsekvenser-global-uppvarmning
Ojala, M. (2012). Hope and climate change: the importance of hope for the environmental engagement among young people. Environmental Education Research, 18(5), 625-642. doi:10.1080/13504622.2011.637157.
Ojala, M. (2014).
Emotional Awareness: On the Importance of Including Emotional Aspects in Education for Sustainable Development (ESD). Journal of Education for Sustainable
Development, 7(2), 167-182. doi:10.1177/0973408214526488.
Ojala, M. (2015). Hope in the Face of Climate Change: Associations With Environmental Engagement and Student Perceptions of Teachers’ Emotion Communication Style and Future Orientation. The Journal of Environmental Education, 46(3), 133–148. doi:10.1080/00958964.2015.1021662.
Ojala, M. (2017). Hope and anticipation in education for a sustainable future. Futures, 94, 76– 84. Hämtat (2020-03-02) från:
https://reader.elsevier.com/reader/sd/pii/S0016328716301422?token=9FDBE3ED82BAC3A4 CE328C1ED6910684B86D714C174E2307D157A194368A9D7C60F2095BB05AF344073B 2FFD224DFE2C
Pettersson, A. (2014). De som inte kan simma kommer nog att dö!: En studie om barns tankar
och känslor rörande klimatförändringarna. Sverige: Uppsala.
http://uu.diva-portal.org/smash/get/diva2:736129/FULLTEXT01.pdf
Regeringskansliet (2016). Parisavtalet. Hämtat (2020-02-03) från:
https://www.regeringen.se/regeringens-politik/parisavtalet/
Schreier, M. (2012). Qualitative content analysis in practice. Los Angeles, [Calif.]: SAGE. Skolverket. (2012). Utbildning för hållbar utveckling: Redovisning av nyttan av det
internationella arbetet för utbildning för hållbar utveckling. Hämtad (2020-03-02) från:
https://www.skolverket.se/publikationsserier/regeringsuppdrag/2012/utbildning-for-hallbar-utveckling
Skolverket. (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011:
reviderad 2019. (sjätte upplagan). [Stockholm]: Skolverket.
Stake, R.E. (1995). The art of case study research. Thousand Oaks, Calif.: Sage.
Säljö, R. (2015). Lärande: en introduktion till perspektiv och metaforer. (1. uppl.) Malmö: Gleerup.
The Daily Show. (2019). Greta Thunberg – Inspiring Others to Take a Stand Against Climate
Change. Hämtat (2020-02-03) från: https://www.youtube.com/watch?v=rhQVustYV24. Trost, J. (2005). Kvalitativa intervjuer. (3.e uppl.). Lund: Studentlitteratur.
United Nations (2019). UN Climate Acton Summit Opening. Hämtat (2020-02-06) från:
https://www.unmultimedia.org/tv/unifeed/asset/2452/2452824/
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
WCED (World Commission on Environment and Development). (1987). Our Common Future. London Oxford University Press.
Whitmarsh, L. (2008). Are flood victims more concerned about climate change than other people? The role of direct experience in risk perception and behavioural response. Journal of
Bilaga 1
Intervjuguide – elevintervjuer
Beroende på svar och kunskap från eleverna ställs olika följdfrågor som inte följer några specifika steg och därför inte står med i intervjuguiden. Eftersom vissa elever inte visste vad hållbar utveckling betydde byttes begreppet i vissa fall ut till ”Miljön” eller ”Klimatet” som eleverna är mer bekanta med.
*Bild för att fånga elevernas intresse*
1. Vad ser du på bilden? / Vad tänker du på när du ser den här bilden? 2. Har du hört talas om något som kallas ”hållbar utveckling”?
3. Berätta, vad tror du hållbar utveckling kan betyda? / Vad tänker du på när du hör det? 4. Har du hört talas om Greta Thunberg?
Om eleven svarar ”Ja”: Berätta, vad vet du om Greta?
5. Jo hållbar utveckling handlar också mycket om miljön. Vad tror du man kan göra för att få en bättre miljö/klimat? (vad kan du göra, hemma, i skolan, osv).
6. Vad får ni lära er i skolan om hållbar utveckling? (eller Miljön/Klimatet) 7. Hade du önskat få lära dig mer om hållbar utveckling i skolan?
8. Om du fick välja, vad hade du då velat göra för att lära dig? (om de inte kommer på något: ex. testa göra saker, se film, prata, utflykt osv.)
9. Tycker du det är viktigt med hållbar utveckling? Miljön/Klimatet? 10. Vad tror du kommer hända i framtiden?
Bilaga 2
Intervjuguide – lärarintervjuer
Lärarens bakgrund:
• Hur länge har du arbetat som lärare? • I vilken årskurs undervisar du just nu? • I vilka årskurser har du behörighet? • I vilka ämnen undervisar du?
Arbetet om hållbar utveckling:
1. Inom vilket eller vilka ämnesområden undervisar du om hållbar utveckling? 2. Vad betyder begreppet ”hållbar utveckling” för dig?
3. Vad tycker du det är viktigast att undervisa om inom hållbar utveckling?
4. Hur ser undervisningen ut om hållbar utveckling? (inom de samhällsorienterade ämnena).
5. Finns det några skillnader i hur undervisningen ser ut och hur du önskar att den såg ut? Om ja, på vilket sätt önskar du att den skulle se ut?
6. Hur arbetar din skola med att informera eleverna om hållbar utveckling överlag? 7. Involveras vårdnadshavare om arbetet om hållbar utveckling? På vilket sätt då?
8. Har du under dina verksamma år som lärare genomgått någon form av fortbildning om hållbar utveckling?
9. Vad är din uppfattning om de rådande klimatförhållandena?
10. Har rådande klimatförändringar påverkat din undervisning eller din syn på hållbar utveckling?
11. Tycker du att hållbar utveckling bör ha ett större utrymme i undervisningen? 12. Hur upplever du att elevernas kunskaper är kring hållbar utveckling?
13. Har initiativet samt intresset hos eleverna för hållbar utveckling förändrats under senare år?
14. Hur tycker du man bör bemöta elevernas intresse/ointresse om hållbar utveckling? Dvs. tankar, funderingar osv.
15. På vilket sätt tror du undervisningsformen kan påverka elevernas förståelse och fortsatta intresse för hållbar utveckling?
Bilaga 3
Samtyckesblankett till vårdnadshavare
Namn: Julia Viklund | Adress: D*** 2*B, 9**** P*** | Mejl: julia-viklund@hotmail.com
Hej på er!
Mitt namn är Julia Viklund och jag läser just nu min sista termin på Grundlärarprogrammet åk F-3 på Luleå Tekniska Universitet. Jag håller på att skriva mitt examensarbete med syfte att beskriva undervisningen om hållbar utveckling inom de samhällsorienterade ämnena för elever i åk F-3. Ett delsyfte är också att sprida kunskap gällande hur en undervisning kan eller bör bedrivas för fortsatt intresse och lärande. Forskningsfrågorna för detta arbete lyder därför:
• Hur tolkar lärarna begreppet hållbar utveckling?
• Hur ser undervisningen ut för årskurs 1–3 om hållbar utveckling inom de samhällsorienterade ämnena?
• Vilka är elevernas uppfattningar och kunskaper om hållbar utveckling?
• Vilken betydelse har undervisningen om hållbar utveckling för fortsatt intresse och lärande?
För att få svar på mina forskningsfrågor kommer jag att samla in svar från intervjuer och enkätundersökningar med lärare samt intervjuer med elever. Detta arbete sker under sekretess, vilket gör att alla deltagare kommer att avidentifieras och svar som samlas in kommer att anonymiseras. Elevernas namn kommer bytas ut eller ersättas med ”elev A, elev B, elev C” och så vidare, samt att skola eller område ej kommer namnges. Jag kommer dessutom att tillämpa ett etiskt förhållningssätt under insamlingen. Det är tillåtet att när som helst avbryta sitt deltagande då detta sker frivilligt. Jag önskar att få intervjua elever på *-skolan* gällande deras uppfattningar och kunskaper om hållbar utveckling som stoff till mitt arbete. För att inte missa något kommer dessa samtal att spelas in. Svaren som genereras kommer enbart
användas i denna studie och inspelningarna kommer efter studien att raderas. Resultat presenteras sedan i mitt slutliga examensarbete i form av en rapport, tillgängligt för alla på Diva-portalen.
Jag samtycker att mitt barn (elevens namn:)_______________________ får delta i en intervju för denna studie.
JA NEJ
___________________________________ ________________________________
Vårdnadshavarens underskrift Vårdnadshavarens underskrift
___________________________________ ________________________________ Vårdnadshavarens namnförtydligande Vårdnadshavarens namnförtydligande Datum för underskrift: ___________ Datum för underskrift: ___________
Bilaga 4
Intervjuguide – webbenkätsundersökning
Bakgrundsfrågor:
• Hur länge har du arbetat som lärare? • I vilken årskurs undervisar du just nu? • I vilka årskurser har du behörighet? • I vilka ämnen undervisar du?
Arbetet om hållbar utveckling:
1. Vad betyder hållbar utveckling för dig?
2. Vad tycker du är viktigast att undervisa om inom hållbar utveckling?
3. Tycker du att hållbar utveckling har fått mer, mindre eller oförändrat utrymme i SO-undervisningen under senare år?
4. Hur upplever du att elevernas intresse och kunskap är kring hållbar utveckling?
5. Hur har initiativet samt intresset från eleverna om hållbar utveckling förändrats under senare år?
6. Har rådande klimatförhållande påverkat din undervisning om hållbar utveckling? 7. På vilket sätt tror du undervisningsformen kan påverka elevernas förståelse samt