Undervisning om hållbar utveckling

Under följande avsnitt presenteras lärarnas och elevernas perspektiv på den undervisning som bedrivs om hållbar utveckling och således svarar mot forskningsfrågan ”Hur ser undervisningen ut för årskurs 1–3 om hållbar utveckling inom de samhällsorienterade ämnena?”. På samma sätt som nämnts tidigare kommer resultaten presenteras utifrån studiens två kategorier

miljöperspektiv och omfattande begrepp, som framgått av studiens analysmodell. 5.2.1 Lärarperspektiv

Undervisningen är, enligt samtliga lärare, övergripande och genomförs inte enbart inom de samhällsorienterade ämnena. De flesta beskriver hållbar utveckling som något genomgående i flera ämnen, därför framgår all undervisning som bedrivs inom de två skolorna rörande vad dessa lärare menar tillhör hållbar utveckling.

Miljöperspektiv

När lärarna berättar om deras undervisning som berör hållbar utveckling är det främst arbete utifrån ett miljöperspektiv. Madelene, Ida och Kajsa som alla arbetar på samma skola förklarar deras undervisning på liknande sätt. Ida berättar vad hon har gjort med sin klass:

Ja men plocka skräp har vi gjort. Vi har gått på så här skräpvandring och mina fastnade jättemycket för det och började plocka skräp på skolgården på rasten, det dom hittade och så. Senare ska vi ju också iväg till återvinningsstationen bland annat. Hm. Jo men vi har ju jobbat lite om sopbilen, sop, ja men yrket, sopgubbe, eller vad heter det? Renhållningsarbetare!

Madelene förklarar i sin tur att hennes undervisning bedrivs på ett liknande sätt som tidigare har involverat en del sopsortering. Hon fortsätter sedan med vad som har planerats inför framtiden:

Mm och så vi med ettorna har ju gått till återvinningsstationen, och då insåg man ju att det är ju inte alla som har varit där, som man tänker är så självklart. Men sen har vi ju också jobbat med vad man återvinner, var och liksom vad det blir sen igen. Sen i tvåan, vi brukar gå, eller är det i trean, när vi brukar gå till reningsverket. Lite intressant för de att se då med just vad man spolar ner i avloppet kanske, och vad som kommer där.

Vidare förklarar Madelene också hur undervisningen också involverar allemansrätten, ”allemansrätten brukar vi ju, ibland kopplar dom den på gympan och gör den som nån typ av tipsrundebana kring allemansrätten”. Hon berättar också att hon tar en del stöd i många läroböcker samt många filmer att titta på. Kajsa håller med om detta och belyser deras arbete med deras SO-böcker, att ”Det finns ju en uppsjö om man vill få material, men vi använder ju SO-böckerna”. Även här berättar lärarna om hur de önskar att deras undervisning skulle se ut om de fick chansen att välja fritt. Två av lärarna berättar att de gärna önskat att undervisningen bedrevs mer praktiskt i form av utflykter och studiebesök. Kajsa berättar att ”Jo man hade verkligen velat göra så många studiebesök som möjligt, så de får se allt”. Även

26

Madelene håller med om detta och poängterar att ”Det här med bruna tunnan, komposterbart, man kan förklara att det kan ju, men alltså bli jord. Man tänker ju vi hade inte kunnat åka dit och kolla då, det hade varit himla intressant”. Det framkommer dock inte vad det är som stoppar lärarna att göra detta.

Lärarna från den andra skolan, Hanna, Maja och Amelia, berättar om sin undervisning på ett liknande sätt, som också har störst fokus på miljön och klimatet när det kommer till undervisningen om hållbar utveckling. Hanna berättar att hon och klassen i sin dagliga rutin på skolan har som vana att alltid sopsortera.

Asså jag, jag har lite olika såna hära, jag har inte bara papperskorgen och komposten. Utan jag har även plast, och vad heter det, papper, ritpapper och metall. Och sen så går ju mina elever ut, dom har en dag i veckan, alltså en vecka i taget, och då tar dom de här skräpet och går till soprummet och häller dom i rätt sån där. Och så har jag haft lite sådär att dom har lite såhär sopsorteringsövningar, och så ska dom dra rätt sak till rätt sopgrej och så, mm så det funkar bra.

Maja beskriver hur hennes undervisning brukar se ut där hon berättar om tidigare utflykter hon brukar göra med eleverna, vilket hon även önskar kunna genomföra med sin nuvarande klass.

När jag jobbade på *namn på skola* så samlade jag bilen full, och då hade vi haft undervisning om sopsortering och sett olika filmer om det, och då var det ju nära, så då gick vi till återvinningen och sorterade där. Men även att prata, alltså hållbar utveckling, man pratar ju även om hur man tar sig till skolan, att man kan gå istället för att ta bilen.

Amelia förklarar också hennes undervisning som innehåller bland annat utflykter och praktiskt arbete utomhus.

Vi hade ju också mycket utflykter i höstas, då var vi ju, varje onsdag hade vi utflykt ut i naturen. Och då hade vi en gång, ja men då hade vi lite stationer ute som vi hade här i skogen och på den ena stationen så var det som att, vi gömde några saker där, ja men typ under stenar, mellan grenar, alltså lite så här, och så skulle eleverna gå söka på ett område och hitta någonting som inte tillhör naturen. Alltså det kunde vara plast, det var tejp, ihop-knölat papper och så vidare, och då skulle de gå hämta det och så pratade vi om, ja, varför tror du att den här inte tillhör i naturen, varför inte den ska ligga ute och ja. Då fick man mycket prat kring det.

Även dessa lärare förklarar en önskan om att ifall det var möjligt skulle de genomföra ännu mer praktiskt arbete. Hanna berättar att hon gärna skulle arbeta mer nyanserat samt mer praktiskt tillsammans med eleverna. Hon uttrycker också en önskan om att få chansen att själv få lära sig mer och inspireras, att ”Det kanske skulle komma någon och lära mig lite grann också!”. Hanna förklarar också att hon hört talas om något som heter ”skapa i skräp” och att hon gärna skulle vilja testa tillämpa det i sin undervisning. Hon berättar att:

Det finns ju det där ”skapa i skräp”, det är ju det där leksaksfabriken. Nä men det är ju skapa i skräp alltså att eleverna få samla ihop lite grejer och bygga sin egen leksak, det har jag hört ska ha varit jättelyckat, där de då sparat de här leksakerna i skräp och visa och så. Det hade varit så roligt!

27

För att dessa tre lärares arbete ska utvecklas uttrycker de en önskan och ett behov av mer kunskap och inspiration. De menar att det är lättare att motivera eleverna när de själva känner sig motiverade.

Omfattande begrepp

Amelia berättar att de egentligen inte har hållbar utveckling som ett specifikt ämnesområde i undervisningen. Samtliga lärare i studien håller också med om detta påstående där det förtydligas att undervisningen om hållbar utveckling inte enbart går att genomföra i ett specifikt område utan att beröra mycket annat, eftersom ”begreppet är så brett”. Maja förklarar också att det inte är något ”projekt man drar igång, men det finns ju i vardagen i skolan”. Maja menar således att mycket som de redan gör i skolan kan sammankopplas till begreppet hållbar utveckling utan att lägga in schemalagda pass som berör enbart detta. Madelene förklarar också att det inte går att särskilja undervisningen om hållbar utveckling så att den enbart berör de samhällsvetenskapliga delarna. Hon menar istället att denna formen av undervisning berör både de samhällsorienterade ämnena likväl som de naturorienterande ämnena.

Jag tänker på det här när man går in det här, hur det funkar i samhället och liksom, om man tänker sopbilen och de som jobbar med det där, så att det går väl lite hand i hand med SO:n. Ja men också automatisk med NO och natur då, att man ska ta vara på miljön.

Amelia och Kajsa som deltagit i olika intervjuer påpekar också att hållbar utveckling är ett brett begrepp och påpekar istället att det råder ett övergripande tänk på skolorna. Amelia menar att det bör vara sådant som de får beröra i deras dagliga liv, istället för enbart ett ämne i skolan. Hon förklarar sedan att ”Det är ju ett förhållningssätt som ska överlappa hela verksamheten. Svårt att beskriva den exakta undervisningen på så sätt”. Kajsa menar att hållbar utveckling bedrivs i SO, men påtalar också ett övergripande tänk, att ”Ja det ligger ju närmast SO:n. Men vi har ju ett tänk på skolan som övergripande som”. Flertalet lärare, Amelia, Maja, Madelene och Kajsa förklarar således detta på olika sätt där alla kommer fram till samma svar. Undervisningen bedrivs inte inom just de samhällsorienterade delarna som ett eget område, på någon av skolorna. Däremot framkommer det av alla lärare att det hela tiden finns ett övergripande tänk, att hållbar utveckling har en underliggande del i den allmänna undervisningen på båda skolorna. Maja förklarar exempelvis att hon i sin undervisning ofta värnar om hållbarhet, att uppmuntra eleverna att återanvända grejer som de redan har, istället för att bara köpa nytt.

Men sen också allt det som rör hållbarhet överlag, vi ska ju ha maskerad imorgon, och jag har sagt att, nu är det faktiskt såhär att man kan ju använda sånt man redan har. Man kan göra masker av toapappersrullar eller liknande, alltså återanvända grejer man har!

Maja menar att det ”hållbara tänket” ändå finns med i den dagliga verksamheten, vilket hon förklarar genom hennes exempel om den maskerad som ska äga rum på skolan. Eleverna uppmuntras att skapa sina egna masker genom att använda sådant som de redan har hemma.

28

5.2.2 Elevperspektiv

Alla elever som deltog i intervjuerna hade till en början oerhört svårt att beskriva den undervisning som de tror berör hållbar utveckling. Resultaten ur elevernas perspektiv kommer presenteras genom direktcitat från eleverna. Eleverna fick, på samma sätt som lärarna, nämna

all sorts undervisning som de tror kan höra samman med hållbar utveckling. Detta involverar

således inte enbart undervisning som bedrivs inom de samhällsorienterade ämnena. Resultaten i detta fall skiljer sig från tidigare, då denna del enbart visade svar utifrån ett miljöperspektiv och inte som ett omfattande begrepp. Eftersom totalt 17 elever intervjuades kommer inte alla elevers uppfattning och kunskaper att presenteras lika omfattande genom direkta citat. De elever som gett fylligare svar kommer att återges mer frekvent.

Miljöperspektiv

Eleverna blev under intervjutillfället tillfrågade om de tror att något de gör i skolan kan ha att göra med hållbar utveckling. Ifall eleven inte skulle förstå frågan då begreppet hållbar utveckling användes byttes detta ut mot ord som de verkar ha en större förståelse kring, som exempelvis miljön eller klimatet. Trots en liten förklaring om vad det kunde röra sig om menade flertalet elever, Sanna, Sara, Mattias, Martina, Emma, Amanda, Lisa, Angelica, Felix och Siv att de inte hade någon undervisning om hållbar utveckling eller om miljön och klimatet. Dessa elever visste inte heller om de gjorde något i skolan överlag som de trodde var bra för miljön. De andra eleverna däremot, Alicia, Magnus, Mimmi, Ylva, August, Kalle och Tom menar att de ibland pratar om hållbar utveckling och miljön på skolan. Dessa elever menar också på att de ibland på skolan brukar gå ut och plocka skräp på skolgården. Alicia berättar att ”Förut så vet jag, eh, så gick vi runt, vi fick såhär påsar och så hade vi plasthandskar och gick runt på gångvägar och nära skolan och plockade skräp”. Magnus berättar också att de brukar plocka skräp ”Vi har ju såhära årsstädning på sommaren och städar upp skräp som folk slänger ner”. Även Mimmi berättar om städningen de brukar göra på skolan, samt det hon själv ibland gör på fritids ”Jag tror det var då vi gick tvåan, då hade vi en sån här dag då vi plockade skräp från skolgården”. Hon fortsätter sedan med ”Sen så när vi hade fritids så brukade jag och en kompis plocka skräp vi hade hittat och då fyllde vi en jättestor påse med skräp när vi gick runt skolgården”. Kalle, Tom, August och Ylva pratar istället om att de ofta brukar gå ifall de ska någonstans istället för att åka buss, att de ska vara rädd om skolans saker eftersom det inte är bra för miljön att köpa nytt samt att de inte heller ska kastas så mycket mat i matsalen. Kalle förklarar att:

Eh ja men typ när vi ska på *namn på plats*-dagen så går vi alltid istället för att åka buss, och vi eh, ska vara försiktiga också, alltså att man inte ska ta sönder grejerna, då måste man köpa nytt och det är dåligt för klimatet.

29

Där måste vi också tänka till, för att eh, vi får ta först en liten portion, sen om vi är hungriga tar vi mer, lite mer. Och ja det är ju för att om man tar för mycket och sen orkar man inge mer, så slänger man allting och det är inte bra för miljön.

Tom berättar också att ”Eh ja, vi har ju *namn på plats*-dagen snart och då brukar, då ska vi gå”. Även Tom nämner reglerna som finns i matsalen och varför dessa finns ”Sen i maten ska man inte ta för mycket, eh jag brukar exempelvis ta så mycket som jag tror jag äter. Och det är ju det att, för det är inte bra alls att kasta maten”. Här tillfrågades Tom varför det inte var bra att kasta mat, vilket han svarade på ”Ja men det är ju från naturen vi får maten, så ja, det nöts ju annars på den i onödan då”. Även August berättar att det är viktigt att vara rädd om skolans saker samt att det är viktigt att äta upp maten:

Man har ju som lärt sig här att vara rädda om sakerna, alltså så att ja, inte köpa hela tiden. Och så att vi ska äta upp maten då vi kommer till maten, och ja, istället för att bara slänga allt för det är inte så bra miljön.

Ylva berättar också sin version där hon påpekar vikten av att vara rädd om skolans saker:

Alltså vi får ju lära oss att vi ska vara rädda om sakerna. Alltså typ om man har grejer, typ penna eller nåt, så ska man liksom inte sitta och bita och hålla på, och sitta och hålla på med skolsakerna för att annars måste de ju hålla på köpa in nytt och det är ju dåligt för miljön.

Ylva menar att de i skolan ofta påminns att vara rädda om grejerna så att de ska hålla längre, eftersom det är dåligt för miljön att behöva tillverka nytt hela tiden.

Eleverna tillfrågades i ett ganska tidigt skede under intervjun ifall de kände till Greta Thunberg och vad hon höll på med just nu för miljön. Alla elever visste vem hon var samt kunde kortfattat berätta varför hon var känd just nu. Däremot var det endast Kalle, Tom och Ylva som uppgav att de tidigare pratat om Greta Thunberg i skolan under någon lektion och att hon är relevant i miljödiskussioner. Resterade elever, Felix, Alicia, Siv, Magnus, Mimmi, Lisa, Angelica, Sanna, Sara, Mattias, August, Martina, Emma och Amanda kunde inte minnas att de talat om Greta Thunberg i skolan.

Omfattande begrepp

När samtliga elever tillfrågades om just undervisningen var det ingen av eleverna som talade utifrån hållbarhet utan att nämna att det som de gjorde i skolan var bra för miljön. Eleverna talade således enbart ur ett miljöperspektiv snarare än ur hållbar utveckling som ett omfattande begrepp.