Empiri

5.4.1 De kvalitativa pilotstudierna: fokusgrupp och enkät

Två pilotstudier har genomförts, den ena med fokusgrupp som teknik och den andra en enkät konstruerad som ett öppet frågeformulär. Fokusgruppen utgjordes av den referensgrupp som finns kring Den Tionde Dagen, det vill säga delar av personalen. För att få en utförlig förståelse av skolutvecklingsprojektet ansågs det viktigt att få en så heltäckande bakgrundsbeskrivning som möjligt. Förståelsen av bakgrunden uppnåddes genom de dokument (bl.a. syfte och mål med Den Tionde Dagen samt dess kärna och intentioner, timplanefri skola) som existerar i Den Tionde Dagen men även nämnda fokusgrupp.

Den analys som skett av Den Tionde dagens utgångspunkter har övergripande använt sig av de verktyg som Värdetrapetzoiden och Praxistrapetzoiden bidrar med och som tillsammans bildar Värdepraxistrapetzoiden. Ett sammanfattande resultat av denna analys står att läsa i 3.5.2 Den Tionde Dagens utgångspunkter och syftar till att ge en förförståelse av de utgångspunkter som skolutvecklingsprojektet från början ansågs vila på. Nämnda avsnitt skulle därmed kunna ses som en del av resultatet. Det tillhör dock inte det huvudsakliga resultatet, på samma sätt som de fokusgrupper som genomförts, eftersom pilotstudierna endast fungerat som en slags sondering av områdets terräng.

5.4.1.1 Fokusgrupp – Referensgruppen Urval

Representanter från arbetslagen (3st), resursteam (1st) samt skolledning (1st). Referensgruppen är en grupp som sen tidigare bildats för att diskutera, utvärdera och fortlöpande utveckla och förbättra Den Tionde Dagen.

Genomförande

Fokusgruppen fick samtala med utgångspunkt i fyra frågor. Frågorna presenterades i nummerordning. Mötet spelades in med diktafon och stödanteckningar fördes kontinuerligt i med fokus på essensen och variationsvidden i det som sades. De fyra frågorna sammanställdes efter mötet och en sammanfattande analys av det som framkommit genomfördes. Fokusgruppintervjun tog cirka 45 minuter och utgångspunkten för fokusgruppen var:

1. Varför och Hur drogs projektet igång?

2. Vilken är den pedagogiska grundsynen som ligger bakom? 3. Hur har projektet fortlöpt? Reflektioner…

4. Viktigaste frågan? (för studien)

Analysförfarande

På grund av att ljudupptagningen varierat i kvalitet (vissa passage saknas) användes enbart de anteckningar som kontinuerligt förts på varje fråga. För att skapa en så tydlig helhet som möjligt gjordes anteckningarna i form av mindmaps, en mindmap per fråga. Dessa mindmaps sammanfattades och analyserades med utgångspunkten i normer och värderingar. Vilka värderingar gavs det explicit och implicit uttryck för?

5.4.1.2 Öppet frågeformulär – En nulägesrapport av Den Tionde Dagen Urval

16 av 21 berörda lärare deltog i enkäten. Urvalet föll sig naturligt eftersom tillfället låg på en gemensam konferens. Samtliga ämnen inom skolan var representerade.

Genomförande

Varje lärare ombads att skriftligen svara kortfattat på fem frågor. När så var avklarat genomfördes smågruppsdiskussioner kring frågorna och utifrån de individuella svaren. Varje grupp utsåg en sekreterare som sammanfattade de synpunkter och funderingar som uppkom. De tre dokumenten som uppkom användes som ett referensmaterial till de resultat som visat sig på de enskilda enkäterna. På så vis kunde validiteten i de svar som framkommit stärkas och delvis utvecklas. Gruppdiskussionerna genomfördes i tre grupper. Inga svar ändrades på den enskilda enkäten under diskussionens gång eftersom samtliga blivit ombedda att ej tillägga eller stryka eventuella svar. De kategorier, resultatet som visat sig, jämfördes med det resultat som framkom vid fokusgruppen, referensgruppen för Den Tionde Dagen, som

genomfördes 2004-11-09. De fem frågorna som ställdes och tillhörande resultat finns att läsa i Bilaga 2. Enkäten hade tre syften:

1. En nulägesrapport: Var befinner sig Den Tionde Dagen? Hur ser den enskilde läraren på projektet? Syfte och mål med Den Tionde Dagen enligt den enskilde? Fördelar och nackdelar med Den Tionde Dagen? Förväntningar på Den Tionde Dagen? Hur ser organisationen ut? Hur fungerar, respektive fungerar den inte?

2. Underlag för genomförandet av fokusgrupper: med utgångspunkt i de svar som givits görs en analys av vad som kan tänkas ligga bakom. Vilka frågor och problem ser lärarna som viktigast att diskutera?

3. Att förhoppningsvis ge svar på vilka normer och värderingar som ursprungligen anses gälla för Den Tionde Dagen.

Varje enskild lärare gavs i denna öppna enkät chansen att utifrån sin egen uppfattning ge en bild av Den Tionde Dagen. Utrymmet för egna tankar, värderingar och attityder kunde sedan användas för att, i dialog, skapa en gemensam förståelse av Den Tionde Dagen.

Analysförfarande

Analysen genomfördes i två nivåer:

Nivå 1

1. Sammanställning av aktuella svar på ett papper 2. Markering av svar som faller inom samma område

3. Namngivning av de områden som visat sig, det vill säga aktuella kategorier

Nivå 2

En reducering av kategorier som lett till kategorier innehållande det mest framträdande och essentiella i svaren (implicit och explicit). Denna nivå motsvarar en sammanslagning av flertalet underkategorier till så kallade huvudkategorier. Avsikten och därmed analysens fokus var att få syn på den kollektiva medvetenheten i gruppen kring dess värderingar som ett underlag för den huvudsakliga studiens genomförande (se Bilaga 2 för de kategorier som visat sig).

5.4.1.3 Resultat av pilotstudien – en förståelsegrund

Varför skolutvecklingsprojektet drogs igång framgår av Bilaga 1. Här följer ett par korta punkter kring det som framkommer av den pedagogiska grundsynen och dess värderingar i Den Tionde Dagen:

- Alla elever är medvetna om sin egen förmåga, sina intressen och kunskaper. - Alla kan ta ansvar för sitt eget lärande och sin egen utveckling.

- Alla är motiverade på något sätt, Den Tionde Dagen kan vara ett sätt att öka motivationen, alla kan! (vissa behöver bara mer tid eller hjälp för att visa detta).

- Alla skall få möjlighet till det stöd de behöver och alla ska få chansen att genomföra dagen.

- Initialt behöver vissa elever mer stöd vid planering och genomförande än andra.

- Resultatet, den personliga utvecklingen och ansvarstagandet, är långsiktigt och kan först skönjas när en viss tid har gått – viktigt med tålamod, det är tillåtet att det tar tid. - Individens rätt att kunna påverka sin egen utveckling är viktig (individanpassning). - Det ska finnas möjlighet till olika lärandemiljöer (tid, rum, människor, miljö).

- Målet är själva vägen och inte en statisk slutpunkt, utvecklingen och den process som äger rum blir avgörande för elevernas framtida liv och kan ses som ett sätt att lära känna sig själv.

- Vikten av reflektion, lärande sker överallt – det livslånga lärandet!

De värdediskurser som framträder ovan, i jämförelse med Lpo94 och skollagen, är: • människolivets okränkbarhet,

• individens frihet och integritet, • alla människors lika värde samt • solidaritet med svaga och utsatta.

Elevens integritet och frihet är starkt framträdande samt de grundläggande dragen inom en demokrati, och som hänger ihop med elevernas rätt till inflytande över sin egen utbildning. Värderingarna i Den Tionde Dagen stämmer väl med de värderingar som framkommer i principerna för Lärares yrkesetik där det under rubriken Eleven i centrum framgår att läraren i sitt arbete alltid skall sätta eleverna och deras lärande i centrum. ”Läraren skall vägleda eleverna till den kunskap som kan hjälpa dem i deras olika val och prioriteringar” (Colnerud & Granström, 2002, s.206). Vidare så förbinder sig lärare att i sin yrkesutövning ta ansvar för elevernas kunskapstillväxt, stödja elevernas personliga utveckling, skapa goda betingelser för varje elevs lärande samt hjälpa dem med att utveckla en kritisk förmåga. Läraren skall inte diskriminera någon elev på några grunder. Dessutom ska läraren stödja elevernas rätt till inflytande över sin egen utbildning samt stärka deras ansvarstagande.

Anledningen till att dessa resultat presenteras här är att de utgör den förståelsegrund som är nödvändig för att förstå studiens huvudresultat som syftar till att synliggöra de värdediskurser, det vill säga den värdebas, som utgör grunden för projektet och därmed den lokala skolutvecklingen. Hur stämmer det lärarna ger uttryck för med fostrans och undervisningsuppdraget? Hur ser värdebasen ut? Vilka värdediskurser visar sig vara mest framträdande?

5.4.2 Fokusgrupp – huvudstudie

5.4.2.1 Urval

Tre grupper konstruerades utifrån följande kriterier:

• Spårtillhörighet: att de tre arbetslagen och resursteamet fanns representerade vid de tre tillfällena.

• Tillgänglighet: tid för intervju

• Kommunikation: kommunikationsförutsättningar

• Ämne: majoriteten av skolämnen representerade vid varje tillfälle • Deltagare med liknande auktoritet och status

Avsikten med kriterierna var att skapa grupper där gruppmedlemmarna kunde känna ett öppet och tillåtande klimat och där gruppmedlemmarna själva kunde föra processen, samtalet, framåt. Totalt deltog 19 pedagoger som fördelades jämnt i de tre grupperna. För att fånga upp mångfalden i normer, värderingar och attityder blev uppdelningen i enlighet med spårtillhörighet och ämne viktig. Detta var ett sätt att skapa en så bred utsagogrund som möjligt eftersom vald analysnivå avsåg variationsvidden i gjorda utsagor.

5.4.2.2 Genomförande

Biträdande rektor informeras om tänkt genomförande och godkänner detta. Varje enskild lärare kontaktades om plats och tid via ett elektroniskt konferenssystem (First Class), vilket gjordes tolv dagar innan själva genomförandet. Gemensam information om gruppsammansättning och frågor för förberedelse lades ut på konferenssystemet samt sattes upp på den gemensamma anslagstavlan i personalrummet. Förberedelsefrågorna användes för att göra deltagarna mentalt förberedda på kommande ämne och diskussionsperspektiv. Den information som tilldelades finns att läsa i Bilaga 3. Varje fokusgrupp tog cirka 45 minuter på

sig att samtala kring de fyra frågorna. Innan själva intervjun startade informerades grupperna om att intervjun skulle spelas in på diktafon (vilket även tidigare informerats om) samt att avsikten var att gruppen skulle driva samtalet framåt och att moderatorn (forskaren) skulle fungera som i vissa fall frågeställare men främst lyssnare. Variationsvidden i utsagorna antecknades i mindmapformat. Vid själva intervjutillfällena användes fyra huvudfrågor som utgångspunkt. Frågorna avhandlades i nummerordning genom att en fråga i taget separat tilldelades gruppens medlemmar (se Bilaga 3). Vid varje avslutad fokusgrupp antecknades korta reflektioner kring essensen i det gruppen talat om samt för studien intressanta frågor som dykt upp.

Efter sammanställningen av det empiriska materialet (mindmaps) ägde en presentation, av de mest centrala och generella frågorna som visat sig, rum. Tillfället inträffade cirka tre veckor efter genomförd fokusgrupp och lades i samband med en gemensam konferens. 13 lärare ur personalen närvarade vid detta tillfälle. Tre frågor presenterades:

1. Hur bedriva undervisning för att nå deltagarstyrning? 2. När vet man om en elev lär sig?

3. Vilken ska skolans roll vara för det framtida samhället? Samhällsbevarande VS Samhällsförändrande?

Dessa frågor kan ses som en del av det samlade resultatet. Av tidsskäl valdes efter gemensamt beslut fråga 2 och 3 som föremål för samtal i gruppen vilket således fick karaktären av en fokusgrupp. Tillfället spelades in på band och anteckningar enligt tidigare förfaringssätt ägde rum. Fråga två samtalades fritt medan fråga tre styrdes mer genom att låta var och en få fundera över den, enligt dem själva, mest centrala aspekten av skolans roll i samhället. En i taget fick yttra sig och möjlighet till frågor samt eventuella inlägg gavs efter varje yttrande. Tillfälle för samtal och synpunkter gavs och en kollektiv medvetenhet kring resultatet kunde skapas vilket således kan betraktas som en typ av validering och mättnad av det empiriska materialet. Ovan beskrivna motsvarar punkt tio av forskningsdesignens totala tolv.

5.4.2.3 Analysförfarande

De framträdande explicita och implicita svaren sammanställdes i mindmapform för att tydligt visa helheten. Varje fråga avhandlades tre gånger eftersom fokusgrupperna till antalet var tre. Samtliga svar för respektive fråga skrevs ner på, för frågan, specifik mindmap. En mindmap för fråga 1, en för fråga 2 och så vidare. Utifrån de fyra mindmap som framkommit plockades det gemensamma ut för att bilda en mindmap som visade de samlade delarnas gemensamma helhet. Detta reduktionistiska förfaringssätt kan liknas vid att måla en tavla där konstnären endast vill förmedla det högst essentiella i sitt objekt (jmf Picassos tjurar). På detta sätt var förhoppningen att kunna få syn på skolutvecklingsprojektets (skolans) värdebas. Analysen gjordes enligt:

1. Urval av, för studien, relevant information genom lyssnade och antecknande under samtalets samt lyssning på det inspelade bandet och nytt antecknande. Vad kan klassificeras som normer? Explicita uttalanden nedtecknas och kategoriseras utifrån likheter och skillnader. På denna nivå används begreppet norm som analysinstrument och mindmaps konstrueras.

2. Vad ligger bakom normerna? Vad visar sig explicit och implicit? Det vill säga vad kan tänkas tillhöra den kollektiva praxisteorin? Kategorisering och analys sker utifrån begreppen värdering och praxisteori.

3. En analys av praxisteorin görs med hjälp av begreppet värde som verktyg. Analysen riktar sig mot att få fram vad som ligger bakom den kollektiva praxisteorin.

Detta förfaringssätt kan liknas vid förståelsen av förhållandet etik och moral respektive praktisk yrkesteori med avgränsningen praxisteori. Värdetrapetzoiden och Praxistrapetzoiden kan alltså ses synonymt med ovanstående reduktionistiska förfaringssätt där steg 1 motsvarar normer och handlingar, steg 2 värderingar och planering. Steg 1 har använts för att få fram den kollektiva moralen. Praxisteorin i sin tur, är lokaliserad genom steg 1 och 2, och har fungerat som utgångspunkt i framtagandet av de olika värdediskurserna, lokaliseringen av värdebasen motsvarande steg 3.