Normer – Den kollektiva moralen

De preskriptiva normerna står för moraliska yttranden som är föreskrivande eller handlingsvägledande, det vill säga normer för handling. De askriptiva normerna tillskriver de preskriptiva normerna rätthet eller orätthet. Handlingens momentana natur kallas askriptiv, normer i handling. Normerna inom ramen för den lokala skolutvecklingen på Eriksdalskolan är flera. De normer som tydligast visar sig har nedan kategoriserats i preskriptiva (norm för handling) respektive askriptiva (norm i handling) normer.

6.1.1 Norm för handling – Preskriptiva normer

• Krav på tydlig pedagogisk medvetenhet och professionalitet

Att planera och genomföra ett skolutvecklingsprojekt är enligt kollektivet ”En inställningsfråga och organisationsfråga”. Den pedagogiska medvetenheten är central och behöver ständigt problematiseras: ”Vi måste fortsätta att ha det genomtänkt och strukturerat. Frågan, Vad är det eleverna lär sig för någonting?”, måste ständigt hållas aktuell och genomsyra verksamheten. Lärarna konstaterar att Den Tionde Dagen ”är en bra grundtanke fast vi kanske inte genomför den så bra alltid”.

• Samarbete och dialog är en nödvändighet – ett krav!

För att utveckla verksamheten är samarbete och dialog en nödvändighet. Den målstyrda verksamheten förutsätter detta: ”Grunden är väl att lärarkåren har en vilja till att genomföra någonting å att man har ett mål att nå”. Samarbete ställer krav på samverkansformer:

”Det viktiga är att vi får tiden tillsammans. Det ska inte vara: när kan vi klämma in en stund? Att få tid för varandra. Att lyssna av varandra. Hur är läget? Att pejla av varandra”.

• Ensamvargar gör sig icke besvär – läraren är en del av kollektivet

Denna preskriptiva norm hänger till stor del ihop med normen ovan men behöver lyftas ut för att tydliggöras. ”I ett spår ska man kunna uttrycka saker. Och man ska kunna jobba tillsammans i den formen det är. Och sen spelar det ingen roll vilken ämneslärare man är”. Oavsett ämnestillhörighet ska lärare samarbeta med varandra, som ett kollektiv, med elevernas bästa för ögonen. Ett uttryck för att kollegiet är ett kollektiv och inte isolerade individer visas tydligt i uttalandet: ”Förutsättningen är att majoriteten av personalen är med på det”. I planerings- och diskussionsfasen av det lokala skolutvecklingsprojektet konstaterade lärarna i fokusgrupperna att ”Alla var positiva ... alla var beredda på att satsa på det här”.

• Motivation till lärande finns hos alla elever och lärare

Ett lärande sker ständigt både hos lärare och elever. Motivation har med meningsfullhet att göra. Just meningsfullheten är ett genomgående tema inom Den Tionde Dagen.

För att vilja någonting måste du också se fördelarna i det. Är det bara eleven som får ut någonting utav det så tror jag nästan det är omöjligt att få med sig lärarkåren. Såvida det inte ligger någonting i det för alla va. Förstår ni? Att både lärare och elever får ut något.

• Specifika behov förutsätter specifik undervisning

De elever som är i behov av extra och mer individuellt anpassat stöd har blivit mer synliga i Den Tionde Dagen. ”Vår proffsighet är att se dom som inte lär sig”. Den Tionde Dagen skapar fler möjligheter att hjälpa eleverna att skapa sammanhang och helhet samt individanpassa för eleven som befinner sig på skolan den aktuella dagen. ”Elever som behöver oss ska få mer hjälp till att knyta ihop att dom känner att dom inte bara alltid hamnar på efterkälken.”

• Variation främjar lärandet

Den Tionde Dagen är en schemabrytande dag och en, till skillnad från de andra skoldagarna, annorlunda dag. Den skapar variation och förser med möjligheter att flytta lärandet utanför skolan. Den förser med chansen att ”Göra annat som kan locka elevernas lust”.

• Den traditionella skolan är förlegad – nytänkande ett måste!

Utveckling kräver en ny syn på skolan. På frågan varför det blev just Eriksdalskolan som bedriver skolutvecklingsprojektet blev svaret: ”Men att det blev just Eriksdalskolan ... beror väl på lärarna ganska mycket. Att vi tycker det är roligt att utveckla skolan och att göra saker på ett annat sätt, än ett traditionellt sätt”. Även eleverna behöver medvetandegöras att Den Tionde Dagen medför en annan syn på skolan och lärandet. Det finns ett speciellt tänkande i skolutvecklingsprojektet som behöver komma eleverna till del: ”Vi ska försöka förmedla hur vi har tänkt så att säga med tionde dagen, att det tänket ska gå igenom deras (elevernas) arbete. Det är mer så jag tänker i alla fall, tänket är”.

• Vilja, våga, vinn – utveckling

Om utveckling ska ske krävs det enligt lärarna att man vågar förändra och veta varför en förändring bör ske. För detta krävs det ”engagerade lärare”. Vidare: ”Det finns inte den här enorma rädslan att pröva nytt”. En viktig fråga i sammanhanget om att våga handlar om att kunna dela med sig av ansvaret till eleverna och att våga misslyckas. Moderator: ”Vad är det för tänk hos personalen som måste till för att kunna genomföra ett sånt här projekt från

början?” Lärare: ”Man måste våga släppa ansvar ... att våga släppa kontrollen. Man måste också våga låta dom misslyckas. Det gör även vi i vårt dagliga arbete”. En annan lärare uttrycker det på liknande sätt:

Sen är det ju samma med lärarna som det är för eleverna att man måste ju våga misslyckas och stöta på problem på vägen i processen så att ... Vågar man inte göra det då ska man nog hålla sig till den formen man bedriver skolan med.

6.1.2 Norm i handling – Askriptiva normer

• Vi ser eleven och bemöter eleven efter momentana/aktuella förutsättningar

Det gäller att vara lyhörd och observant på vad eleverna behöver för att utvecklas. ”Dom eleverna som kommer hit ska få bra arbetsro, att de får lyft och att de får hjälp”. Eleven blir mer synlig som individ då Den Tionde Dagen ”har gjort det enklare att se individen. Man ser individen för sig själv, och inte gruppen jämt”.

• Eleverna äger sitt eget lärande

Lärandet ska ägas av eleven, eleven ska få känna att den äger sitt eget lärande. ”Eleverna ska känna att vi inte bara kör på”. Det är inte läraren som ska forcera processen framåt. Huvudtanken är att det är eleven som ska driva sitt eget lärande framåt med hjälp av läraren. ”Tanken är ju att dom själva ska bli varse ... vad är det jag inte tagit igen, vad är det jag inte förstått, och jobba med det”. Lärarens pedagogiska handling skall i de situationer som uppstår få eleverna att driva sig själva framåt. ”Det ska vara ett eget driv, när eleven själv vet. Det är då man kommer som längst”.

• Använder tiden effektivt

En tanke med Den Tionde Dagen är att minska stressen för såväl elev som lärare. Genom skolutvecklingsprojektet kan eleven ”Utnyttja tiden bättre ... Vissa saker kan eleven göra på egen hand”. Den Tionde Dagen är tänkt att ”hitta tid till lärarna”. I utvecklingen av skolan och för att kunna bedriva den enligt de nationella styrdokumenten strävar lärarna ”efter att ha tid, att ha ett forum tillsammans”. Tiden upplevs dock som en bristvara även i Den Tionde Dagen: ”Här skulle vi skapa tid att få diskutera klart. Det var tanken i alla fall”.

• Backar upp varandra och ger stöd

Även om tiden ständigt upplevs som en bristvara har Den Tionde Dagen skapat utrymme för att ta tag i behov som uppkommer. Det är viktigt att backa upp och stödja varandra kontinuerligt i det dagliga arbetet. ”Vi har ju så mycket ensamarbete i vanliga fall så jag tror det är viktigt att man tar till sig, att man ventilerar lite med andra hur man kan tänka och att man hittar arbetsglädje i det”.