Den Goda Skolan – det stora sammanhanget

”Den Goda skolan bör forma Det Goda samhället. Men vad är gott och eftersträvansvärt?” (s.1). Vad kommer det sig att skolans uppdrag, som är att undervisa och fostra, tar sig olika uttryck på olika skolor? Skolans funktion i dagens informationssamhälle blir bland annat att gynna ett aktivt lärande och att uppmuntra självständigt undersökande kompetenser där utbildningen ska förse med nödvändiga verktyg för att kunna bygga vägar till kreativt tänkande och utveckling av individuella talanger. Men vilka argument har enskilda skolor för den undervisning och fostran som sker?

Inledningsvis ställdes frågan om vilka de yttersta argumenten för att bedriva undervisningen i enlighet med Den Tionde Dagen är. I studien har denna fråga besvarats. De två värdediskurserna pedagogiska värden och etiska värden har identifierats. Värden i den pedagogiska gärningen och värden för den pedagogiska gärningen bildar den helhet som ger en alternativ beskrivning av vilka värden som fostrans- och undervisningsuppdraget innehåller på Eriksdalskolan, inom kontexten lokal skolutveckling. Men hur ser värdebasen ut i övriga svenska skolor? Varför gör lärare som de gör och hur skall det förstås? Värdefrågorna behöver lyftas, analyseras och problematiseras eftersom de är av avgörande betydelse för hur den pedagogiska verksamheten ser ut.

Studiens bidrag till forskningen kring skolutveckling är att den kan stå som ett exempel på hur praxisnära forskning kan bedrivas och hur en skolas kollektiva moral, praxisteori samt värdebas kan kartläggas. Detta kan i sin tur kopplas till styrdokumenten och vikten av en praktisk yrkesteori, yrkesetik och ett yrkesspråk. Utifrån de resultat som visar sig kan sedan den aktuella skolan fortsätta utvecklingen av sin verksamhet. Diskussionen kring den information, kunskap, som konstruerats i samarbetet skola och forskning kan därmed bära frukt för den fortsatta utvecklingen. Vad är det vi värderar högt på den här skolan? Hur vill vi att vår vision skall se ut? Hur ska vi bedriva vår verksamhet? Vilka förutsättningar har vi och hur går vi vidare? Stämmer lärarnas vision om det goda pedagogiska arbetet med ledningens? Vad är det som prioriteras och vad är det som borde prioriteras om vi skall leva som vi lär?

I aktuell skolutvecklingsforskning har värdefrågorna kommit i skymundan. Flertalet frågor och möjliga forskningsområden kring skolans utveckling ur ett värdeperspektiv finns. Uppdraget att fostra och undervisa kräver en etisk medvetenhet hos de professionella. Skolans utveckling och samhällets utveckling är två projekt som behöver förenas. I försöken att skapa den goda skolan finns även intentionen att skapa det goda samhället. Vad skall skolans egentliga uppdrag innehålla? Vad skall lärarens uppdrag och åtaganden innehålla sett ur ett värdeperspektiv? Lärarens uppdrag, dess innehåll, är idag oprecist och problematiskt. Utifrån en tolkning av de nationella styrdokumenten – vad bör ett värdebasarbete bestå i? Hur en skola organiseras och hur uppdraget genomförs påverkas av de grundläggande antagandena som finns på den aktuella skolan.

Vilka faktorer (värden) på organisationsnivå har betydelse för utvecklingsbenägenheten på en skola? Vilka faktorer på kommunnivå har betydelse? Vilka konsekvenser får en skolas värden på elevernas möjlighet att kunna påverka sin arbetssituation vad gäller innehåll och arbetssätt? Hur förhåller sig eleverna till lärarnas sätt att bemöta och agera? Vilka konsekvenser får värdebasen på lärarnas dagliga arbete, lärarnas lärande om elevaktivt arbetssätt samt lärarnas inflytande över sin egen arbetssituation? Vad betyder ett lokalt skolutvecklingsprojekt för lärarnas praktiska yrkesteori? Vilken betydelse får skolutvecklingsprojekt på lärares förståelse av sitt uppdrag och hur detta uppdrag på bästa sätt skall förverkligas? Lärarnas undervisningspraxis har betydelse för föreställningarna om vad som karaktäriserar en god undervisning och själva uppdragets natur. Vilka värden ligger till grund för de utvecklingsarbeten som sker nationellt och internationellt?

Skolans förutsättningar att möta de problem och utmaningar som uppkommer vid samhällsomvandlingen ser olika ut för olika skolor. Yrkesspråket ser olika ut på olika skolor och yrkesetiken tillämpas och förstås på olika sätt. Flertalet problem finns inom skolan. Alla problem har en gemensam nämnare – värden. Vissa problem värderas som viktigare att arbeta med än andra. Vad/vem avgör rangordningen? Vilka värden är viktigast i den svenska skolan och varför?

Scherp (2003) menar att skolutveckling är en fråga om problemlösning, en process som initieras av upplevda vardagsproblem. Problemen upplevs på något sätt som angelägna att lösa, det vill säga en viss värderingsprocess har skett. Scherp pekar på vikten av kunskap kring aktuella vardagsproblem. En framkomlig väg att lösa och förstå vardagsproblemen är att betrakta och analysera dem ur ett värdeperspektiv. För detta krävs en yrkesetisk medvetenhet samt ett utvecklat yrkesspråk. Skolans aktuella etik och dess praktiska handlande, moral, har betydelse för skolans utveckling och möjlighet till förverkligande av uppdraget.

Vi är enligt Dewey (1859-1952) dömda till att vara moraliska. Han ville göra gällande att utan reflekterande moral kan vi inte tala meningsfullt om personligt ansvar eller moraliska val i en social värld sammanhållen av traditioner och vanans makt. Ansvar förutsätter frihet och därmed reflektionsförmåga. Vägen till att förändra oss själva och andra är därför att tillsammans förändra samhället genom att skapa miljöer där vi lär oss att reflektera. Således blir detta skolans uppgift! Fria blir vi genom att praktisera reflektiv moral och att kommunicera. (Kroksmark, 2003). Det moraliska subjektet är det samma som en människa enligt tolkningen av Dewey. Mänsklighet enligt Kant (1724-1804) är att medlemmarna av arten Homo sapiens har förmågan att agera utifrån maximer (levnadsregler). Konkret handlar detta om ”att kunna bestämma vilka mål vi skall sträva efter att uppnå och att kunna resonera kring hur vi bäst uppnår dem.” (Brännmark, 2004, s.12). Det finns enligt Kant två målsättningar som vi i kraft av att vara människor har:

1. Vi vill vår egen lycka

2. Vi vill förverkliga våra talanger.

Dessa två målsättningar har människan med nödvändighet. En möjlig slutsats av dessa premisser är att vi kan bli lyckliga genom att utveckla och förverkliga våra talanger. En tolkning av Kant säger att om jag på allvar ska betrakta min mänsklighet som något som ger mening åt tillvaron och förnuftet förutsätts det också att jag konsekvent betraktar andras mänsklighet på samma sätt. ”Antingen tar jag allas mänsklighet på allvar som något som ger poäng åt tillvaron, eller så tar jag ingens mänsklighet på detta allvar.” (Brännmark, 2004, s.13). Mening i tillvaron är något som antas sökas av alla människor, kanske är det detta som gör oss till människor? Skolan bör vara meningsfull, om inte så har den inte längre någon funktion. I skolan finns det förhoppningsvis möjligheter att förverkliga talangerna och genom detta nå lycka.

Slutligen – finns det ett facit som talar om vad som är rätt respektive fel i olika situationer? Vilka värderingar som är de rätta? Vilka värden vi bör ansluta oss till? Svaret är enkelt utifrån denna studies ontologiska och epistemologiska bas – relationellt finns det svar som kan avgöra vad som är rätt eller fel i olika situationer. Därmed inte sagt att innehållet i svaret är enkelt. Komplexiteten i värdefrågorna är stor vilket studien förhoppningsvis har visat. Vilka intressen är det exempelvis som styr och bör styra skolans utveckling? Politiker har en stor makt och tar sig rätten att tala om vad som är det rätta att göra i och med skolan. På vilka grunder görs egentligen detta? Frågan är lika berättigad som frågan om forskarnas faktiska intressen. När allt dras till sin spets, vad återstår då? Vilka värden kan vi enas om för mänsklighetens och jordens bästa?