Praktisk yrkesteori och praxisteori – Hur kan de förstås?

De modeller som redogörs för i detta avsnitt har som syfte att skapa en förståelse för hur en organisations praktiska yrkesteori kan gestaltas och göras synlig. Modellerna utgör idématerial till att kunna analysera och synliggöra praxisteorin som avses att studeras i studien och de har alla på sitt sätt bidragit till att ta fram den modell som används i studien (Praxistrapetzoiden, se 5.2 Forskningsperspektiv – delnivå, s.43). Det finns viktiga kännetecken som är relaterade till den praktiska yrkesteorin. Dessa är enligt Handal och Lauvås (2001) att:

- den praktiska yrkesteorin utgör en del av det vi vet om yrket och dess grundläggande förutsättningar. Denna del består av ”de värderingar och kunskaper som vi rent faktiskt lägger tonvikt på i det dagliga arbetet” (s.209).

- den praktiska yrkesteorin till stor del handlar om förtrogenhetskunskap och underliggande antaganden.

- den praktiska yrkesteorin utvecklas i tidig ålder.

- ”Skillnaderna mellan värderingar, erfarenheter och kunskaper är av analytiskt slag” (s.210). Att dessa är av analytiskt slag innebär att det redan finns en föreställning om subjekten i det som utsägs om subjekten i utsagan. Utsagan tillför därmed ingenting nytt om subjektet. (Lübcke, 2003)

- ”Den praktiska yrkesteorin utgör en individuell konstruktion” (Handal & Lauvås, 2001, s.211). Den individuella praktiska yrkesteorin är individens sätt att ha och organisera kunskaper, erfarenheter och värden.

- ”Även om vi betonar att den praktiska yrkesteorin är ett individuellt fenomen, är det uppenbart att den formas och utvecklas i ett kontinuerligt samspel med omgivningen” (a.a., s.211).

I denna studie betraktas av förklarliga skäl delar av den praktiska yrkesteorin, praxisteorin, ur ett kollektivt perspektiv eftersom det är den gemensamma värdebasen som efterfrågas. Handal och Lauvås (2001) använder sig av Praxistriangeln för att sätta reflekterad praktik i fokus. De teoretiska och praktiska grunderna motiveras och prövas samt vävs ihop med de etiska övervägandena. För att analysera praktiken är det enligt författarna viktigt att iakttaga de olika nivåerna (P3, P2 och P1) och dess aspekter:

P3: Etisk legitimering – värderingar

P2: Teoribaserade och praxisbaserade grunder/motiv – erfarenheter, överförd kunskap

P1: Handling – undervisningshandlingar ”Praxisteori” Undervisningspraxis P3 P2 P1 Figur 2. Praxistriangeln

Handals och Lauvås Praxistriangel är nästan identisk med den modell som Schein använder sig av för att förstå olika organisationskulturer, varpå denna beskrivs utförligast. Trollestad (2000) tar upp modellen som han direktöversatt från Schein (Organizational Culture and Leadership. A Dynamic View, 1985). Schein skiljer mellan tre observerbarhets- och medvetandenivåer. Nivån längst ner i modellen karaktäriseras oftast av en låg medvetenhet och det innehåll som existerar i densamma (motsvarar P3 i Praktiktriangeln). De grundläggande antagandena som utgör organisationens kärna finns alltså här och som tas för givna av individerna inom kulturen. ”De utgörs av t.ex. föreställningar om omvärlden, om människans natur och verksamhet och om vad som är gott och eftersträvansvärt” (Trollestad, 2000, s.280). Nästa nivå (P2 i Praktiktriangeln) utgörs av de värderingar som är rådande inom organisationen. ”Dessa återfinns på en högre medvetandenivå och är oftast uttalade och kända antaganden … det är sådana värderingar som man önskar ska prägla organisationen” (Trollestad, 2000, s.280). Exempel på detta är lokala arbetsplaner och visioner. Värderingar betyder i sammanhanget föreställningar om vad som är gott och rätt men även de antaganden som finns om exempelvis kunskap och människor.

I den översta nivån (P1 i Praktiktriangeln) finns de kulturella observerbara, explicita, uttrycken. Dessa visar sig genom den teknologi som används, beteenden, organisatoriska strukturer och så vidare.

Synliga men svårtolkade Strukturella uttryck och

manifestationer Ledarskapsstilar Organisationsstrukturer Beteende

Riter

Legender m.m. Värderingar

Möjliga att pröva och förändra i en social kontext

Högre grad av medvetenhet

Osynlig Självklara Oreflekterade Grundläggande antaganden

Föreställningar om världen

Människosyn Samhällssyn Värderingsmässiga antaganden Synen på organisationens uppdrag

Figur 3. Scheins organisationskultur (Trollestad, 2000, s.281)

Den egentliga kulturen för organisationen står att finna i den nedersta nivån. Här hittas den djupare förståelsen av kulturens grundläggande värden. För att förstå vad som händer inom en organisation måste dess värden göras synliga och medvetna enligt Schein. Förståelsen till handlingarnas orsak och organisationens struktur står alltså att finna i organisationens värdebas.

Den tredje modellen i sammanhanget för att förstå en organisations kultur, dess praxis, tar Bergem (2000) upp. Han lyfter fram de två rationalitetsformerna som finns i en lärares handlingsberedskap: didaktisk rationalitet och yrkesetisk rationalitet. Modellen för dessa två typer av rationaliteter kan liknas vid praxistriangeln, praxistrapetzoiden (som redogörs för i metoddelen) samt Scheins organisationskultur modell och innehåller samma antal nivåer:

Etiskt tänkande och teori Yrkesetisk rationalitet Didaktisk rationalitet Pedagogiskt tänkande och teori

Handling

Figur 4. Rationalitetsformer i lärares handlingsberedskap (Bergem, 2000, s.48)

Bergem (2000) anser att lärare genom att utveckla och använda en yrkesetisk rationalitet kan få ett instrument som stöd och korrektiv till den didaktiska rationaliteten. ”Resultatet kan bli en syntes baserad på effektivitet och ansvarsfullhet i yrkesutövningen” (s.49). Vid jämförelsen Praktiktriangeln och Bergems modell så motsvarar den översta nivån P3, den mittersta P2 och den understa P1.

Genom att granska, analysera och systematisera gjorda erfarenheter i en reflektiv process, och i denna process ta hjälp av teoretiska byggen, konstruerar läraren sin praktiska yrkesteori som har sitt ursprung i värdebasen. Det är på detta sätt som förhållandet praktisk yrkesteori och värdebasen ska betraktas. Den praktiska yrkesteorin är i detta avseende ett uttryck för, och en del av, den pedagogiska grundsynen vars existens å sin sida kan härledas till värdebasen enligt nedan:

Praktisk yrkesteori

Pedagogisk grundsyn

Värdebasen

Figur 5. Förhållandet värdebas, pedagogisk grundsyn och praktisk yrkesteori

Den praktiska yrkesteorin kan se olika ut beroende på kontext och är starkt knuten till de handlingar som sker. Den pedagogiska grundsynen, yrkesetiken och yrkesspråket är mer generella och ej lika bundna till den aktuella praktiken och dess kontext och har ej samma handlingsorienterade karaktär. Eftersom denna studie ej har studerat och analyserat de handlingar som sker går det bara att få syn på praxisteorin som är en del av den praktiska yrkesteorin. Praxisteorin avser den teori som framträder utifrån de samtal som sker mellan lärarna i studiens fokusgrupper.

In document Värdebasen i Den Tionde Dagen: om normer, praxisteori och värden i lokal skolutveckling (Page 41-45)