Validitet i en fenomenologisk studie söks genom att förståelseprocessen tyglas och hålls tillbaka i syfte att skapa en forskande hållning. Att ha en sådan hållning är att försöka närma sig och undersöka fenomenet med ett öppet och följsamt förhållningssätt, för att upptäcka det som är nytt eller annorlunda (Dahlberg m.fl., 2008). Det är dock lättare sagt än gjort! I arbetet med den inledande studi-en strävade jag efter att försöka göra mig själv medvetstudi-en om mina begränsningar gällande öppenhet och följsamhet inför fenomenet och dess variationer. Som nämndes i studiens metodbeskrivning ställde jag frågor till datamaterialet för att låta fenomenets innebörder framträda. Det var även fruktbart att pendla mellan intervjumaterialet och den text som jag formulerade. I takt med att analysen väx-te fram letade jag således aktivt efväx-ter motsägelser i datamaväx-terialet. Tyglandet av den egna förståelsen (a a) har följaktligen handlat om att ifrågasätta min förståel-se och leta efter det som strider mot mina egna uppfattningar. Detta påminner delvis om den validitetsprocess som används i huvudstudien. I såväl en feno-menologisk som hermeneutisk studie finns det validitetskrav som anknyter till relationen mellan delar och helhet. Detta kvalitetskriterium berör förmodligen kvalitativa ansatser överlag. I den inledande studiens metodavsnitt försökte jag även vara tydlig i beskrivningarna av kunskapsteoretiska ställningstaganden och genomförandet av studien, vilket Dahlberg m.fl. (2008) menar kan stärka validi-teten i en fenomenologisk studie. Därför valde jag att redovisa de kunskapsteore-tiska utgångspunkterna, även om det kan uppfattas som ganska ”tungt” med des-sa omfattande teoribyggen i relation till studiens resultat.
Att helt tygla, eller hålla tillbaka, min förståelse och kunskap om delaktighet har dock visat sig vara en omöjlighet. I backspegeln kan jag konstatera att resul-tatet från den inledande studien visserligen beskriver fenomenet delaktighet, men att det samtidigt glider mellan förutsättningar för och effekter av delaktighet. Som vi har sett handlade ett subtema om att kunna överbrygga bristen på
gemensamt språk med vårdaren. Det subtemat kan ses som en förutsättning för
delaktighet. Subtemat att tryggheten med vården går förlorad kan ses som en ef-fekt eller konsekvens av brist på delaktighet. Kanske beror detta på att jag inte i tillräckligt hög grad har problematiserat begreppet delaktighet. Jag har alltså stött på svårigheter när jag har undersökt ett relativt välkänt begrepp, som jag i studi-en betraktar som ett fstudi-enomstudi-en.70
I avhandlingens huvudstudie har jag refererat till Ödmans (1994; 2004) och Gustavssons (1996) sätt att ta sig an validitetsfrågan i tolkande studier. Det finns en hel del likheter mellan Gustavsson, Ödman och deras föregångare Trankell –––––––––
70 Begreppet delaktighet används i hälso- och sjukvårdslagstiftningen (SFS, 1982:763). Det finns allt-så någon slags vardaglig förståelse om delaktighet som kan ha styrt mitt sätt att avgränsa utsagor om fenomenet. Med delaktighet som fenomen avses delaktighet så som det erfars av subjekt, det vill säga intervjupersonerna i studien. Fenomenorientering kan, i gynnsamma fall, innebära att för-ståelsen av ett begrepp utvidgas.
(1971), som leder tankarna till falsifieringsprincipen och del-helhetskriteriet. Gustavsson (1996) menar att en läsare inte bör uppfatta tolkningar som håller för validitetsprövning som sanning, eller att tolkningsarbetet i sig resulterar i ett sant påstående. Däremot anknyter validitetsprövade tolkningar till det material som är grunden för de tolkningar som presenteras i resultatet (a a). Att en tolkning en-sam förklarar det en-samlade datamaterialet bygger på förutsättningen att det alltid är möjligt att formulera en sammanfattande tolkning. Det problemet har Ödman brottats med i sina studier av validitet (se t.ex. Ödman, 2004). Del-helhetskriteriet ger inte något stöd för valet mellan två oförenliga sammanfattan-de tolkningar (a a).
För att i möjligaste mån försöka undvika denna problematik, och mejsla fram den sammanfattande tolkning som gav den mest rimliga förklaringen till datama-terialet, har flera tolkningsidéer formulerats redan på individnivå. Dessa tolk-ningar har fått konkurrera med varandra. När mer data hade inhämtats, i den upp-följande intervjun, abstraherades de tolkningar som höll för prövning och utveck-lades därefter i en existentiell tolkning.
Under arbetet med den jämförande analysen kunde flera teorier kasta ljus över pusslet med tolkningar. Med stöd av teorierna formulerade jag flera idéer om hu-vudspår i arbetet. Slutligen valdes begreppsparet fakticitet och projekt, teorin om den symboliska interaktionismen samt tidigare forskning för att utveckla den väv av tolkningar som resulterade i en sammanfattande tolkning. Det var dock inte helt enkelt att avgöra vilket huvudspår jag skulle utveckla vidare. Valet föll på de idéer som verkade mest rimliga, det vill säga de tolkningar som skänkte mest mening åt den studerade företeelsen och som dessutom höll för prövning. Här prövades tolkningsarbetet enligt del-helhetskriteriet. Som bekant valdes det hu-vudspråk som på ett tydligt sätt visar individens samspel med ett omgivande samhälle.
Den sammanfattande tolkningen i huvudstudien ska alltså ses som ett förslag till förståelse, inte sanning. Genom att tidigt i analysarbetet vara medveten om den problematik som Ödman (se t.ex. Ödman, 2004) beskriver, var det alltså möjligt att formulera en sammanfattande tolkning som ger en rimlig förklaring av hela datamaterialet.
Ett annat kvalitetskriterium handlar om kommunikation mellan uttolkaren och en tänkt läsare (Gustavsson, 1996). Jag har följt de rekommendationer som Gus-tavsson föreslår. Min förförståelse har redovisats för att ge läsaren en vink om vem jag är. Jag har också strävat efter att noggrant beskriva hur tolkningar har formulerats utifrån datamaterialet samt hur tolkningsarbetets bärkraft har prö-vats.
Att tolka och att försöka förstå världen framför texten handlar om vem som tolkar texten, för att tala med ord från Ricoeur. Gadamer (2004) betonar också vikten av att undersöka själva frågan och den som ställer den. För att problemati-sera min förförståelse har jag försökt vara verkningshistorisk medveten. I den mån jag själv kan bedöma detta mynnade mina reflektioner kring förförståelse och verkningshistoria ut i en successivt ökande självkritisk hållning. Vilket per-spektiv har jag? Har det varit möjligt att vidga mina förståelsehorisonter i forsk-ningsprocessen och i så fall, hur gick det? I metodavsnittet beskrev jag ganska kortfattat min yrkesbakgrund som sjuksköterska och distriktssköterska samt hur
intresset väcktes för forskningsområdet. Det var emellertid inte förrän tolknings-arbetet var igång som jag blev varse att jag trodde mig veta sådant som jag inte visste. Jag vill hävda att mina förståelsehorisonter har förändrats under de år som har ägnats åt avhandlingsarbetet. När jag inledde arbetet kände jag till att migra-tion kunde vara ytterst påfrestande för individen. Det blev en ny erfarenhet när jag insåg att även etableringen i Sverige, att komma in på arbetsmarknaden, er-övra det svenska språket och få en gemenskap med svenskar, också tycks innebä-ra mycket stoinnebä-ra påfrestningar. Det som vi ibland lättvindigt beskriver som integ-rationsproblem tycks i själva verket vara en långdragen process med många hin-der i vägen.
Att stärka validiteten genom att visa tolkningsarbetet för intervjupersonerna, bedömdes dock inte vara en framkomlig väg. Ett nytt möte hade inneburit nya data, som ska pusslas ihop med det som var känt sedan tidigare. Då bildas ett nytt mönster som i sin tur ska prövas (Gustavsson, 1996).
Intersubjektiva kontroller kan även innebära att en kritisk seminariegrupp granskar tolkningsarbetet (Ödman, 2004). Som framgick av metodavsnittet har denna prövning endast använts i kombination med andra kvalitetskriterier. Som människor ser vi vanligtvis det som stämmer med tidigare erfarenheter, men inte alltid det som pekar åt ett annat håll. Förgivettaganden och fördomar kan för-modligen relativt enkelt förstärkas i en grupp. Det gäller kanske speciellt om gruppen är en del av samma seminariekultur. Medbedömning, i form av gransk-ning vid doktorandseminarier, har använts, men som nämnts i kombination andra kvalitetskriterier. I studien användes ytterligare en form av medbedömning. En läsgrupp bestående av en docent i vårdvetenskap, två doktorander i vårdveten-skap och en yrkesverksam specialistsjuksköterska med egen erfarenhet av migra-tion, fick i uppdrag att kritiskt granska materialet. Jag bad läsgruppen att leta ef-ter effekef-ter av min förförståelse i avhandlingsmanuset. Tolkningsarbetet har dessutom diskuterats kontinuerligt med min handledare.
Jag har också själv skapat ett sätt att pröva tolkningar, som ansluter till del-helhetskriteriet och falsifieringsprincipen (Gustavsson, 1996; Ödman, 1994; 2004). När den jämförande analysen och sammanfattande tolkningen började ta form, prövades först tolkningarna mot de åtta intervjuer som redovisas i resulta-tet. Efter att tolkningsarbetet bedömdes vara klart prövade jag accepterade tolk-ningar även mot de åtta intervjuer som inte redovisas i form av kortfattade refe-rat.
Som en följd av frågeställningarna i huvudstudien som handlade om situatio-nen som invandrare i Sverige och vilken betydelse den kunde ha för upplevelsen att vara patient, blev bandet mellan livs- och patientsituationen tydligt. En kritisk läsare kan ha invändningen att ”som man ropar får man svar”. Jag insåg denna risk under tolkningsarbetet. Under analysarbetet försökte jag alltså hitta något nytt, som strider mot det individperspektiv som jag valt för mina empiriska stu-dier. Jag har därför tillämpat kvalitetskriterier för att leta efter det som är annor-lunda. Efter ett relativt omfattande tolkningsarbete blev det tydligt att vi männi-skor har både gemensamma och individuella upplevelser och behov när vi ställs inför existentiella frågor om hälsa eller ohälsa, liv eller död. Det är förstås möj-ligt att det kan finnas andra faktorer som har betydelse, men som inte har berörts
i de livsvärldsorienterade intervjuerna. Ett troligt sådant exempel är boendeseg-regationen.